Visar inlägg med kategori:

20

sep

Kollegialt lärande kring en fältstudie i geografi

Varje onsdagskonferens under förra läsåret ägnade vi i SO-gruppen på högstadiet, på ett eller annat sätt, åt ett skolutvecklingsprojekt i geografi.  På våren innan hade vi genomfört en fältstudie med fem klasser i sjuan. Nu satt vi och tittade igenom elevers filmade redovisningar och vi stötte och blötte. Vi gjorde en bedömningsmatris för fältstudien och vi byggde på och byggde ut allt eftersom. Men framförallt så diskuterade vi förmågor i geografi och hur de tar sig uttryck. Det var nämligen lättare att säga vad eleverna skulle kunna efter att de hade gjort sina presentationer. En paradox som vi lärare ofta står inför när vi ska planera ett nytt arbetsområde. Vi vet vad de ska lära sig men har svårt att formulera hur det kunnandet ser ut innan vi själva har sett elevexempel. Hur ska vi då kunna ge formativ bedömning?

Det har varit en lång och mödosam vår och det känns fantastiskt att faktisk fått ihop en magisteruppsats, ”Den digitala surfplattan och fältstudien”. Ännu bättre känns det att veta att vårt ämneslag i SO har utvecklats enormt när det gäller att bedöma elevers tillämpande arbete i geografi. Min studie utgick från vårt utvecklingprojekt som staden har varit med att finansiera. De stöttade också med handledare och träffar i det ämnesdidaktiska nätverket.

Är det något som jag är tacksam för, så är det att få jobba i en kommun som satsar på det kollegiala lärandet. Mitt första utvecklingsprojekt deltog jag i inför implementeringen av Lgr 11. Då var vi en grupp SO-lärare från olika skolor i grundskolan och gymnasiet som skulle hitta ett gemensamt undervisningsproblem. Hm… Inte helt lätt. Vi fick slutligen ihop ett rollspel om pressfrihet och tillsammans med Therese Juthberg har jag skrivit en utvecklingsartikel för Pedagog Stockholm om ”Bordurien”. Trots att det ibland var jobbigt att gräva så djupt i en fråga så gav det ändå blodad tand. För det är genom det kollegiala lärandet mellan och inom skolor som vi kan utvecklas till bättre lärare. Den 30 september kör vi Teachmeet på vår skola. Ta chansen att dela med dig du med, eller kom bara för att lyssna.

13

sep

One size passar inte alla

image”Det skulle man aldrig kunna tro , att du som är så lugn har adhd” är en av kommentarerna som jag har mött efter mitt blogginlägg om mina koncentrationssvårigheter. Till viss del kan jag förstå dem. För många har en bild av hur adhd ser ut, men få passar in i den mallen. I själva verket finns det lika många versioner av koncentrationssvårigheter och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som det finns människor som har dem. One size passar inte alla! Flera gånger kan svaghet vändas till styrka beroende på omständigheterna och förmågan att tänka utanför ramarna efterfrågas alltmer. Det finns några vanliga myter som jag gärna skulle vilja slå hål på.

”Adhd finns inte, det är bara läkemedelsbolagen som vill sälja medicin”

Som tur är så möter jag inte den här uppfattningen speciellt ofta och när jag gör det blir jag faktiskt rätt förbannad. Uppfattningen hänger ofta ihop med att adhd går att ”bota” med rätt uppfostran och lite ordning och reda. Tyvärr får föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar möta en del skuldbeläggande från både skolan och övrig omgivning. Den här myten hänger också samman med en misstänksamhet mot att alltfler får diagnos. Många ser det som konstigt att fler får diagnos och anser att det måste bero på att adhd överdiagnostiseras. Själv är jag övertygad om att det i själva verket finns ett mörkertal med framför allt kvinnor som inte är diagnostiserade trots att de uppfyller kriterierna. Men visst finns det yttre orsaker till att fler får diagnos, som att vårt samhälle har blivit mer komplext och därmed kräver mer av olika exekutiva och kognitiva funktioner. En annan orsak till att fler får diagnos kan givetvis vara att vi i allt mindre utsträckning tränar på att göra tråkiga saker. Den digitala revolutionen har också bidragit till att hjärnan stimuleras när barnet väljer det och det kan innebära att hjärnan inte utvecklas på samma sätt som förr i tiden. Studier har till exempel visat att tv-tittande hos små barn senare kan ha ett samband med adhd. Vad som är orsak och verkan i detta är dock fortfarande omtvistat.

”Det är bara pojkar som har adhd”

Att även flickor har adhd börjar bli alltmer känt, även om många av mina kollegor har haft svårt att upptäcka flickorna. Det hade även jag under mina första år som lärare. Att flickors symptom skiljer sig lite från pojkarnas är en anledning till det. Andra anledningar kan vara att könsroller och förväntningar gör att flickor döljer sina svårigheter längre och bättre. Om du som tjej dessutom har någon annan diagnos, som OCD, dyslexi eller depression så kan det vara det som ”syns” för omgivningen. Många med koncentrationssvårigheter kan även ha andra tilläggsdiagnoser, vilket gör att beteenden också skiljer sig åt. Precis som alla människor så har vi också andra personlighetsdrag som är mer eller mindre framträdande och som bidrar till vår unikhet.

”Om man har adhd så kan man inte klara skolan”

Vilket man såklart kan, men inte lika bra som om man vore utan sin adhd. När jag bestämde mig för att bli lärare så hade jag en tanke att jag äntligen skulle lära mig Sveriges landskap och de viktiga årtalen i historien. Men tyvärr så har det inte fastnat ännu. Vissa säger att man egentligen skulle vara smartare än andra, medan andra ser dem som inte kan koncentrera sig som ointelligenta. Givetvis är intelligensen lika spridd som i övriga befolkningen och man kan ha talang för olika saker. Det blir besvärligare att klara skolan med adhd och att få rätt stöd är superviktigt. Många anpassningar som lärare kan göra främjar dessutom samtliga elever. På vår skola är det självklart med fasta placeringar som läraren har bestämt (slippa oro för var man ska sitta) och att skriva upp lektionens start och sluttider på tavlan (slippa undra) och många andra tekniker som syftar till en inkluderande skolgång. Det som är bra för dessa elever gynnar alla elever.

”Alla med adhd är…”

…stökiga och bråkiga är två uppfattningar om elever med adhd. Andra uppfattningar är att de är lata och dumma. Istället är det nog så att många är oerhört känsliga och de känner direkt om en lärare inte tror på dem. Att bli tråkigt bemött av en lärare är något som förtar viljan att anstränga sig och man blir den där störiga personen istället. Ironi kan vara oerhört jobbigt att bli mött med som elev. En elev som inte förstår ironi känner ändå att något är konstigt. En elev som förstår ironi kan le på ytan men känna sig sårad och tillplattad. Därför får vi aldrig ge upp de ”jobbiga” eleverna eller sluta tro på att även de kan lyckas i skolan. Framför allt ska vi vara medvetna om att eleverna känner om vi tycker om dem eller inte. Så om relationen till en elev inte fungerar som den ska, då måste jag rannsaka mig själv och fundera över vilka signaler jag själv skickar ut. Låt sådant passera som inte förstör för andra, kan vara en sak att hålla mig till när jag vill förbättra en relation, och hitta det positiva hos eleven. Ett råd som håller i alla lägen.

10

sep

Rädda Östersjön för att du är värd det

baltic-sea-341386_640Snart är det min födelsedag och för varje år som går blir det allt svårare att skriva någon sorts önskelista. Jag börjar bli så gammal att jag bara önskar mig fred på jorden och att rädda vår jord. Det brukar ändå vara mysigt att få lite presenter och lite avkoppling och lukta-gott-produkter brukar uppskattas. Nu vill jag inte att några sådana produkter ska bidra till miljöförstöringen. Tyvärr innehåller många vanliga rengöringsprodukter små mikroplaster som sedan hamnar i Östersjön.

Det finns en fiffig liten app, Warning: Plastic Inside! – Beat the Microbead, som hjälper oss att undvika de farliga produkterna som jag tycker att ni Warningska ladda ned. Den finns för både Android och iOS. Med hjälp av appen så slipper du hålla reda på listan med alla olika plaster som kan förekomma. Du scannar produktens barcode och appen talar om ifall den är ok att köpa. Om produkten inte finns registrerad har du möjlighet att bidra och själv lägga in den, förutsatt att du har koll på listan. Den här appen kan alla använda och är bra att tipsa om i samband med undervisning om miljö och hållbar konsumtion.

5

sep

När inte läraren har svaret

Vi jobbar med samhällsekonomi i mina nior och i fredags, på veckans sista lektion skulle de skriva en svar på en insändare om skatter, för att öva på att argumentera och att se saker från olika perspektiv. Efter nyheterna på torsdagskvällen så kändes det som en så meningslös uppgift. Istället valde jag ett angeläget ämne. Något som är på riktigt och händer nu. Flyktingkatastrofen.

”Såg ni nyheterna igår?” frågar jag, men ansiktena framför mig är alldeles blanka, nollställda. Ingen svarar. ”Vet ni vad som har hänt?”. De tittar lite försiktigt på varandra och så får jag själv fylla i svaret på min egen fråga. Då vaknar några till liv. De har sett, hängt med och vet i stora drag vad som hänt. Men bara ett fåtal. De andra eleverna har varit upptagna av träningar, läxor och sin egen bubbla på sina sociala flöden.

Jag varnar innan jag visar bilden, som har dragit igång reaktionerna denna gång, och säger att man inte måste titta. De flesta har inte sett den och de reagerar som så många andra. Med upprördhet.

Tillsammans försöker vi reda ut vad som hänt. Men hela tiden dyker nya frågor upp. ”Varför tog de gummibåt?” frågar eleverna. Då letar jag fram filmklippet med Hans Rosling där han får förklara. Det hjälper inte mycket utan de blir bara mer konfunderande. Vi tittar på ett annat klipp och några bilder från Budapests Centralstation. Ibland älskar jag Google.

Eftersom jag känner att jag och några få elever tagit så mycket av talutrymmet så bryter vi för diskussioner i grupperna. Det börjas direkt att diskuteras utifrån olika perspektiv och alla håller sig till ämnet. Det engagerar. Lektionen börjar ta slut och jag ska försöka knyta ihop säcken. De olika grupperna får säga vad de diskuterat. Återigen dyker nya frågor upp. ”Varför delar inte alla länder på flyktingarna?”, ”Varför gör man inget åt kriget i Syrien?”, ”Varför låter man dem inte söka visum på ambassaderna?”.

”Jag vet inte” svarar jag och så slutar vi.

mobiluteDen här månaden valde vi i IKT-laget på Mälarhöjden att presentera två appar som lockar till lite uteaktiviteter. Det är lätt hänt att vi stänger in oss nu när hösten närmar sig trots att vi vet att vi mår bra av att röra oss ute. Inte nog med att hjärnan får bättre syresättning och vi därför lär oss bättre efter att ha rört oss lite, så håller den friska luften oss friska. Genom att fortsätta vara ute så kan vi skjuta lite på när influensasäsongen startar.  Den ena appen som vi visade var Turf som är ett spel som går ut på att ta portaler som är placerade lite varstans. Vi visade också TurfHunt, länken till en tutorial finns här. Vi jobbar med samhällsekonomi i mina nior och som ett litet läxförhör gjorde jag en tipspromenad med TurfHunt. Eleverna laddar ned en gratisapp och själv har jag skapat promenaden/skattjakten på hemsidan Locatify. Hur kul som helst!

Om bloggen

Porträtt på Åsa Colliander-Celik som står framför en bokhylla.

Hur använder vi lärare digitala verktyg? Måste vi veta mer än våra elever eller är det ok att inte kunna allt? Med den takt som IT-tekniken utvecklas i så är det i stort sett omöjligt att hinna ta in allt nytt.

Men vi är i alla fall några som försöker. Jag testar gärna nya digitala verktyg och försöker hela tiden lära mig mer. Ibland blir det mest att jag nosar på ytan och andra gånger tar jag ett djupt dyk ner. Ibland glömmer jag bort det jag lärt mig och ibland gör jag fel. Om allt detta tänker jag berätta och om hur vi på vår skola försöker få fler att våga pröva.

Jag som skriver här heter
Åsa Colliander Celik och är So-lärare på Mälarhöjdens skola och en av skolans nya förstelärare. Jag har alltid varit intresserad av nya saker och har därför lärt mig en hel del på egen hand inom IT. Numera ingår jag i skolans IKT-grupp och vi möter en blandning av svåra och roliga utmaningar. Av mina ämnen så tycker jag geografi är roligast. Även där jobbar jag med digitala verktyg och handleder några kollegor i ett projekt om GIS. Recenserar även appar på skolappar.nu.

Kontakt: Åsa Colliander Celik

Senaste kommentarer

Senaste kommentarer

Kategorier