Visar inlägg med tagg:

30

aug

#tablessthursday – Mindfulness på internet

Postad av Åsa

brain-744207_1280Hur har du det med närvaron så här i uppstarten av terminen? Då menar jag inte den fysiska närvaron, utan om du är med i tanken, det som brukar kallas mindfulness. En sak som har blivit tydlig med digitaliseringen är att många har mycket svårare att koppla av/ned idag och att störningsmomenten i vardagen hela tiden finns där. Ett problem är också att försöka göra många saker samtidigt, multitasking. Egentligen är det nästan omöjligt för hjärnan att klara av det, utan vad vi istället gör är att sekundsnabbt hoppa mellan uppgifterna. Men varje gång vi byter uppgift så måste hjärnan också ställa om och egentligen kan det ta längre tid att göra fler saker, än att fokusera på en uppgift i taget. Den enda gången som multitasking fungerar, är när vi gör något som är automatiserat samtidigt som vi gör något kognitivt krävande. Själv brukar jag alltid titta på tv när jag stryker. Det håller mitt intellekt sysselsatt medan kroppen gör något välkänt och ganska tråkigt.

Inför jobbstarten så bestämde jag mig för att det ska bli bättre ordning på mig och jag ska försöka hålla mig till en sak i taget. En anledning till det var den här videon som jag ramlade över häromdagen och den talade verkligen till mig. Den fick mig att inse att det också är viktigt att begränsa antalet fönster som jag har öppna i webbläsaren. Det är så lätt hänt att man sitter där med tio flikar öppna och visst stör det. Om du inte ser videon i fönstret nedan kan du klicka på den här länken.

Det är viktigt att vi lärare inser hur hjärnan fungerar i det digitala samhället. Vi behöver ha kunskap för att kunna vara ett stöd för elever i behov av särskilt stöd. Alla lärare måste kunna prata studieteknik med sina elever, om vi ska ha en inkluderande skolmiljö. Men ibland måste man börja med sig själv. Så från idag kommer jag köra #tablessthursdays! Att bara ha ett fönster öppet i taget i webbläsaren och för att det verkligen ska fungera så börjar jag med att öva på torsdagar. Gör ett försök du också!

23

aug

Att lära sig något nytt

Postad av Åsa

imageDet blev en omtumlande första vecka i skolan. Det är alltid lika roligt att ta emot eleverna och jag har redan hunnit träffa alla mina klasser. Sen väckte mitt förra blogginlägg, om min egen ADHD, en hel del uppmärksamhet och har spridits av många. Flera har också kontaktat mig på olika sätt och jag har mött stor värme. Som grädde på moset så blev jag också nominerad till Guldäpplet tillsammans med mina kollegor Jannike Kohinoor och Helena Dalivin och 77 andra lärare i Sverige. Så ni förstår att jag är både stolt och omtumlad.

Sommarlovet är till för att vila upp sig och ett sätt att göra det är ju att läsa. Nu har jag inte bara vilat och läst i sommar, jag har ”pluggat på riktigt” också. Under hela sommarlovet så har jag deltagit i en kurs för att lära mig programmeringsspråket Python. Förra sommaren lärde jag mig Scratch. Busenkelt! Så när jag såg den här kursen och läste informationen om att det ungefär krävdes två timmar per vecka, så tänkte jag varför inte? Det fixar jag! Det har verkligen varit på en enkel nivå. Och ändå så svårt! Att byta perspektiv och sätta sig på elevens plats väcker många andra tankar och lärdomar än de man ursprungligen tänkt sig. Jag har varit nära att ge upp, jag har fått be om hjälp och jag har sökt i textboxen efter svaret. Jag har lärt mig att kämpa mig till kunskapen, jag fick hjälp att lära mig hitta lösningar på andra sätt och jag insåg att det inte fanns något facit, utan olika lösningar funkade. Det fick mig att fundera på hur lärandet går till egentligen. Vad har gjort att jag inte har gett upp?

En viktig faktor var att kursen var väldigt enkelt och bra upplagd med samma rutiner varje vecka. Se en till två videoföreläsningar, läsa i textboxen, göra ett quiz och lösa en programmeringsuppgift. En annan viktig faktor var att jag verkligen var motiverad. Våra tjejer i Girls Code har blivit jätteduktiga och om jag ska kunna fortsätta med dem så måste jag själv förstå det datalogiska tänkandet bättre. Jag tipsade några kollegor om kursen och fick med några på tåget. Tävlingslusten att lösa problemet först eller åtminstone lika snabbt ska inte heller underskattas. Slutligen så har jag haft världens bästa mentor som jag kunnat fråga när som helst (utom tidiga morgonar) eftersom vi delar hushåll och han är min son. Ibland blev han rätt irriterad när jag gjorde fel. För trots att han själv inte kan Python, utan ett par andra programmeringsspråk, så har han förstått logiken och det som kallas datalogiskt tänkande. Någon gång i början så gick han igenom problemet så snabbt att jag inte riktigt fattade hur ”vi” löste det. Då insåg jag att jag måste få göra själv för att jag ska lära mig. Oftast har han varit otroligt tålmodig och visat mig strategier för hur jag bör tänka och hur jag själv kan söka mig fram till lösningen genom andras instruktioner på nätet. Om du själv vill testa Python så finns kortare instruktioner här.

Så nu kanske ni förstår att sommarläsandet har varit en ren avkoppling för mig, vare sig det har handlat om pedagogik eller skönlitteratur. Dessutom har det ju regnat en del den här sommaren och därför har vi fått hitta på saker att göra inomhus. Att läsa och titta på TV har varit perfekta sysselsättningar. Så för första gången i mitt liv så har jag ”binge”-tittat på två säsonger av en TV-serie, nämligen Silicon Valley. Ett humorprogram för oss programmerare.

16

aug

Lärare med diagnos

Postad av Åsa

adhd (1)Det var först i vuxen ålder som jag fick min diagnos för koncentrationssvårigheter. Fram till idag har jag dock bara berättat för några få och nära vänner. Kort brukar jag kalla det för ADHD, egentligen står det UNS i mina papper. Den förkortningen står för ”utan närmare specifikation” och innebär att jag har flera av symptomen, men kanske inte alla, för ADHD. Det har tagit tid för mig att komma till det beslutet att berätta om mina svårigheter offentligt, eftersom det fortfarande finns en stigmatisering kring neuropsykiatriska funktionshinder. Dessutom har många fördomar och personer som har varit öppna med sitt funktionshinder har till och med blivit diskriminerade på arbetsplatsen. Samtidigt så ser jag det som betydelsefullt att berätta, för det är genom att berätta som vi kan få bort både myter och skuldbeläggande. Jag tror och hoppas också att kunskapen inom skolans värld är större än så och om inte jag vågar berätta, hur kan jag då säga till elever att det inte är något fel med att utreda och få en diagnos?

Idag tar jag medicin och det har betytt mycket för mig, men det inte har löst alla mina svårigheter. När jag var liten så var det ingen som reagerade på mina koncentrationssvårigheter. Jag betraktades som en blyg och ”duktig” flicka som fick ganska bra betyg. Däremot var jag slarvig och gjorde sällan läxor. Jag var inte hyperaktiv, men jag kunde prata sönder öronen på min omgivning. Något som jag numera vet är den ”kvinnliga”reading-86070_640 motsvarigheten till pojkars mer rörelseinriktade hyperaktivitet. Att jag kunde sitta och läsa flera timmar i sträck betraktades nog snarare som ovanligt god förmåga till koncentration, när det i själva verket var mitt sätt att koppla av och bara flyta med. Det krävdes över huvud taget ingen koncentration för mig alls för att läsa. Att däremot sluta läsa och börja med en annan aktivitet var stört omöjligt. ”Jag ska bara läsa ut kapitlet…” var mitt standardsvar medan jag fortsatte på nästa och nästa kapitel. Att fastna så i en aktivitet kallas också för hyperfokus. Men det betraktades ändå inte som en riktig svårighet eftersom det faktiskt ökade min förmåga att klara skolan, trots att jag då inte läste läxorna. 

Medicinen är en stödstruktur för mig, men den skulle inte fungera om jag inte funderade ut vilka andra stödstrukturer som hjälper mig. Råd som jag tidigare gett mina elever, tar jag nu själv fasta på. Jag tar fram mina kläder kvällen innan, sätter olika larm på mobilen och reflekterar över varför något gick bra eller mindre bra. Ibland blir jag ledsen över att vara annorlunda och att det tagit så många år att komma underfund med att jag faktiskt fungerar på ett annat sätt än vad normen är. Jag blir också ledsen över att min egen och flickors adhd diagnostiseras så sällan och sent. Men att bli ledsen förändrar inget, utan det är genom att öka min egen och andras kunskap om vad det innebär att vara kvinna och ha koncentrationssvårigheter som vi kan upptäcka och hjälpa fler flickor att bemästra sina svårigheter. Många kvinnor får sin diagnos sent i livet och det finns flera forum som riktar sig speciellt till kvinnor. Som lärare kan jag göra mycket och genom att berätta offentligt om mina egna erfarenheter så hoppas jag även kunna inspirera andra lärare.

Det kanske kan verka som ett konstigt yrkesval att bli lärare när man själv har adhd, men i själva verket är lärare ett utmärkt val för någon som  mig. Det är ett omväxlande yrke och det blir aldrig tråkigt. Jag kan vara kreativ och uppmuntras till att lösa saker självständigt och i samarbete med kollegorna. Dessutom är det ett betydelsefullt yrke med direkt bekräftelse när man gjort något bra. Jag vet att även andra kollegor och lärare i det utvidgade kollegiet misstänker att de har drag av adhd. Ibland skämtar man om det i fikarummet. Däremot är det inget som lärare verkar vilja utreda eller berätta om. Kanske ses det fortfarande som svårt att erkänna sina svaga sidor eller så tror man inte att man egentligen har adhd om man klarar av en högskoleutbildning. Självklart kan man klara en högskoleutbildning trots koncentrationssvårigheter. Vissa elever kan dock ha en krokig väg till högre studier och kanske hade jag tur. Dessutom så hade det samhälle som jag växte upp i färre distraktioner än dagens och kanske lite mer struktur i skolan. Allra viktigast för mig var nog att jag hade lärare som trodde på mig och att jag utmanades i mitt lärande. Mina egna erfarenheter är en av anledningarna till att jag tror på inkludering. En annan anledning är den forskning som presenterats den senaste tiden. Även Skolverket skriver om inkludering på sin hemsida. Att tro på sina elever har stor betydelse för deras utveckling. Genom att inkludera elever oavsett deras svårigheter så visar vi att vi tror på dem.

1342155932068_3038650I höst så kommer vår skola att jobba mer intensivt för att förverkliga målet att alla elever är inkluderade i ”vanliga” klasser. Något som jag ser fram emot. Säkert kommer jag att skriva om adhd och inkludering igen. Om du vill läsa mer redan nu kan du titta på mina tavlor ADHD och Inkludering på Pinterest där jag samlar olika länkar.

7

aug

Vem har rätt till bra arbetsmiljö?

Postad av Åsa

Vissa händelser får en att reflektera lite extra. Nu i slutet på sommarlovet hamnade vi på akuten med en äldre, nära släkting och fick stanna kvar på observation. Innan vi hade åkt in så hade jag sett på morgonnyheterna att 20 sjuksköterskor hade sagt upp sig från akuten på Karolinska i Solna. Så det var med viss nervositet som vi åkte till Karolinska i Huddinge. Tråkigt nog så verkar det som om sjuksköterskornas löneutveckling ofta står i konflikt med lärarnas. Visst borde en treårig högskoleutbildning vara värd en ordentlig lön. Nu verkar politikerna ha vaknat (lite sent, men ändå) när det gäller lärarnas löner. Detsamma borde de göra med sjuksköterskornas löner så att vidareutbildning, ansvar och specialisering  ger resultat i lönekuvertet.

För några år sedan var vi också på akuten och då upprördes jag över väldigt långa väntetider och en bedrövlig städning. Lokalerna var verkligen slitna och det låg stora dammråttor inne på patienttoaletten. Lika upprörd som jag var då, lika positivt överraskad blev jag nu. Förutom att vi hela tiden blev mycket proffesionellt bemötta så var allt rent och prydligt. Men den riktigt stora förvåningen kom när vi såg rummet på avdelningen för observation, på Kirurgiska akutvårdsavdelningen, KAVA. En helt nybyggd/nyrenoverad avdelning där det bara fanns enkelrum. Så ljust, snyggt och med ett tydligt syfte att vara lättstädat. ”Oj, det finns egen toalett också…”, ”…och titta där, TV på rummet”, ”Vad är det här? En surfplatta!?”. Det fanns till och med ett sängskåp så att en anhörig kunde sova kvar. Det var inget som någon av oss hade tänkt eller planerat, men det kändes rätt självklart att erbjuda sig att stanna kvar. Vem vill inte sova i en sådan fin miljö?

image

Jag vet att det har förekommit en hel del kritik när det gäller kostnaderna för Nya Karolinska, men om det är så här det är tänkt så är det värt det. För det är egentligen inte lyxutrustning som det handlar om utan en värdig miljö för sjuka människor och en hållbar arbetsmiljö för de anställda. Miljön är nämligen ändamålsenlig och fyller en funktion. Fåtöljer med hjul på kan även fungera som rullstolar. Eget badrum, med disk för till exempel bäcken, förhindrar smittspridning av resistenta bakterier och att en anhörig kan stanna kvar, minskar arbetsbelastningen för personalen samtidigt som den sjuke känner sig tryggare och kan återhämta sig snabbare.

Det finns ingen som är emot ändamålsenliga lokaler, problemet kommer när det ska bekostas med skattepengar. Under våren besökte jag både Spotifys och Klarnas kontor i Stockholm och där hade det inte snålats på arbetsmiljön. Lokalerna var såväl vackra som funktionella och det fanns gott om utrymmen för olika verksamheter. Där fanns småbord för mindre grupper och platser för både avkoppling och lek. Det fanns egna skrivbord och tysta rum, allt anpassat efter de olika arbetsuppgifterna. Kreativiteten kan flöda fritt och effektiviteten främjas också. Det får mig att tänka på vår skolas lokaler i Mälarhöjden, där vi har trånga korridorer och inget ordentligt uppehållsrum. Inte heller har vi några grupprum och idrottshall får vi låna från Västertorp eftersom vår inte räcker till. Det ska givetvis inte slösas med skattepengar, men jag tror att satsningar på miljön kan ge förbättrade resultat i både skola och sjukvård. Säkert så kan bra möbler och lokaler främja lärande och även förhindra mobbning. Vad skulle det vara värt i kronor och ören?

Det enda som saknades på detta femstjärniga sjukhus var en ”stör ej-skylt” att hänga på dörren. För här märktes ingen brist på personal, engagemang eller vänlighet. Ideligen kom personalen in och kollade att allt stod rätt till. När natten var över var jag helt slut. Det är verkligen som de säger att man måste vara frisk, för att orka vara sjuk. Stort tack till personalen på akuten och KAVA på Huddinge sjukhus och ett stort tack till de som har medverkat till de fantastiska lokalerna!

1

aug

Sommarlovsläsning

Postad av Åsa

Lärare som har svårt att stänga av jobbet kan möta på ett visst motstånd på nätet av kollegor som lätt växlar läget till ledighet. Men alla har inte en fungerande av och på knapp. Många behöver varva ned och samla tankarna genom att läsa och skriva olika jobbrelaterade texter. Det är något som märks i olika inlägg i sociala medier där många inlägg kommer direkt efter skolavslutningen. Under året kommer många lärares blogginlägg på söndagar och det är också då som många läser blogginläggen. Så inför skolstarten kommer vi självklart också se en ökning med jobbrelaterade inlägg på Facebook och Twitter. Eftersom jag ser sommaren som tid då jag både kan koppla av och lära mig nya saker så har jag försökt beskriva det i ett diagram som jag gjort i Piktochart.

Tyvärr finns det en hel del kollegor som retar sig på oss som inte riktigt fixar att växla ned direkt. I olika Facebookgrupper kan det dyka upp inlägg som: ”Nu är det dags att ta ledigt” i kommentarsfälten. Varför bry sig? Det är väl bara att stänga av aviseringarna för den gruppen om man inte vill läsa jobbrelaterade inlägg. Vi gör troligen det som vi själva mår bäst av och kommentarer av det slaget är så onödiga.

Visst har sommaren bjudit på många fina dagar. Jag gillar nämligen regn, då man med gott samvete kan ligga inne och läsa eller bara pyssla lite. Dessutom reste vi till sol och värme, så jag kan verkligen inte klaga. Det är så tacksamt med en lång ledighet då man hinner med så många olika aktiviteter och träffa olika människor. Jag har hunnit med både en vecka hos svärmor, firat en nybakad student, gått en sommarkurs i programmering (Python), besökt museum, läst böcker och fastnat i tyfonen Chan-Hom. Det sistnämda kändes ändå som en bra erfarenhet då arbetsområdet ”Sårbara platser” är viktigt i geografikursen. Att vi blev väl omhändertagna hela tiden var såklart något som bidrog till att vi kunde känna oss säkra.

20150711_111817_resized

Chan-Hom möter Shanghai fotat från hotellrummet.

Eftersom jag skrev uppsats för Magisterprogrammet i våras, så har jag läst massor av didaktisk litteratur under året. Det innebar i alla fall att några böcker inte hanns med och de har jag nu läst på sommarlovet. Visst varvade jag med skönlitterärar romaner och deckare också. En bok som jag verkligen kan rekommendera är ”Det tänkande klassrummet” av Ann S Philgren. Det är en bok som på ett tydligt och klart sätt beskriver hur vi kan göra tänkandet synligt för våra elever. Hon tar ett helhetsgrepp på undervisning och redogör för teorier och ger praktiska exempel. Dessutom finns det utmärkta diskussionsfrågor efter varje kapitel så boken kan också passa att läsa i arbetslaget. Jag hann också med att läsa Göran Svanelids ”De fem förmågorna i teori och praktik – Boken om The Big 5”. Även den boken fokuserar på att göra tänkandet synligt för elever och föräldrar. För mig var det roligt att på det här sättet få återuppleva min didaktiklärare från Lärarhögskolan. Jag kunde riktigt höra Göran när han föreläste för oss. Även då var skolans kompensatoriska roll en viktig drivkraft och en av anledningarna till att jag gillade honom och hans idéer redan då. Däremot kan jag inte minnas Vygotskij från den tiden, utan hans teorier har jag läst senare. Boken tydliggjorde en hel del även om vi redan jobbar mycket med the Big five och olika stödstrukturer. Det är alltid bra att befästa det som man redan har kunskap om. En bok som jag förhoppningsvis kommer att få när jag kommer tillbaka till skolan (jag råkade nämligen höra vår rektor beställa den till förstelärarna) är ”Mindset- du blir vad du tänker” av Carol S Dweck. en bok som jag har hört mycket gott om och verkligen ser fram emot att läsa. Så jag hoppas att även hösten bjuder på underhållande läsning och att var och en får göra det som den mår bra av.

24

maj

Jag är lärare och #älskarmittjobb och mina kollegor

Postad av Åsa

Under de senaste veckorna har jag upplevt så mycket inspirerande möten att jag har svårt att sortera tankarna kring allt. Jag är nu i slutfasen på att skriva min magisteruppsats i didaktik och i samband med det har jag läst otroligt mycket. Jag tror min litteraturförteckning blev dryga tre sidor (oops). Att möta så många kloka tankar om lärande är utmanande och samtidigt väldigt utvecklande. Men det är inte bara i böckerna som jag inspireras. Det är också genom föreläsningar som häromdagen, då vi lyssnade på Göran Svanelid med The Big Five och Lotta Karlsson med hennes Flippade klassrum. Det är också i det utvidgade kollegiet som tankar föds. I mitt utvidgade kollegium har jag geografilärare i USA och Storbritannien som inspirerar mig och självklart en massa lärare i Sverige också. En av dessa kollegor från nätet träffade jag i veckan på en ”blindträff”. Det var lite nervöst att vänta på Johan Eriksson för jag insåg att jag kanske inte alls skulle känna igen honom. Skulle man haft en blomma på kavajslaget kanske? Nåväl, vi kände igen varandra och det var som att träffa en gammal vän. Jag har ju varit med i Kahoot-gruppen från början och nu smidde vi andra planer. Vi får se var det landar, men tanken är att skriva en metodbok i geografi och digitalt lärande.stones-451329_640

Hur mycket alla dessa inspiratörer än betyder för en, så är det ju ändå ens elever och de kollegor som finns på skolan som är allra viktigast för att du ska må bra på jobbet. Jag kan erkänna att jag älskar mitt jobb och att mina kollegor är fantastiska. Det är inte alltid man säger till sina kollegor hur mycket man inspireras av dem, men här tänker jag ta tillfället i akt och skicka lite digitala kramar till en kollega som kom som en stormvind till vår skola för mindre än två år sedan (men det känns som för alltid). Hon har betytt mycket för mig och den jag tänker på är såklart Jannike Kohinoor, som har gett mig energin att genomföra vårt skolutvecklingsprojekt i geografi och därmed energi att avsluta magisteruppsatsen. Givetvis finns det många andra fantastiska kollegor på vår skola men jag tror att Jannike kom med rätt sorts energi just när det saknades i vårt kollegium. Hon har varit en katlysator för en massa positiva processer på vår skola och jag är glad att få jobba med henne och alla andra fina kollegor på Mälarhöjdens skola. Om du vill höra Jannike och Helena Dalivin så kan ni passa på nu i veckan när de talar på Digitala akademins nätverksträff på KTH. I höst kommer både Jannike och jag hålla i varsitt pass på So-dagarna. Dessutom kommer jag vara med som talare på Framtidens läromedel. Nervöst med nya utmaningar men spännande att få utvecklas tillsammans med sina kollegor. Passa på du också innan sommarlov och ledigheter. Säg till en kollega att du inpireras eller bara att du blir glad av hen. Skicka några digitala kramar eller ge en kram IRL, så här i avslutninigstider.

16

apr

Supertaggad efter SETT

Postad av Åsa

Oj, vilken dag vi hade på SETT-mässan igår. Mina elever skötte sig utmärkt och jag fick möta flera intressanta människor, både lärare, rektorer och andra inspiratörer. Synd bara att jag inte själv hann gå på några föreläsningar eller besöka de andra montrarna. Att geografi är ett ämne som har haft det lite tufft ett tag är tydligt. Vi är ganska få lärare som har behörighet och på gymnasiet är det få som väljer att läsa geografi. Vad beror det på? En teori är att elever (och politiker) inte vet vilket intressant, kul och viktigt ämne det är. När många obehöriga undervisar kan det vara lätt att fastna i namngeografifällan istället för att fokusera på platsers betydelse och hållbar utveckling. För den som vill fördjupa sig i ämnet kan man delta i Globala gymnasiets kurs i Hållbar utveckling för so-lärare. Seminarieserien har redan börjat, men det går nog att hoppa in ändå.

images

Det bästa med SETT är att få möta sina nätvänner i verkliga livet. En som jag pratade med igår var twittervännen Sara Carlberg, och då väcktes idén att vi geografilärare borde organisera oss lite bättre. Imorse staratade jag därför en facebookgrupp för geografilärare, där alla kan delta och dela idéer och tankar. Visst skulle det också vara jättekul att ha ett Teachmeet bara för oss So-lärare, gärna i samarbete med de olika ämnesföreningarna. Med hjälp av sociala medier som Facebook och Twitter så krymper världen samtidigt som kollegiet utökas, men vi får inte glömma bort att mötas i verkliga livet också. Njut nu alla ni som är på SETT idag och passa på att prata med varandra.

15

apr

15 bra digitala verktyg för geografi

Postad av Åsa

Idag har jag och mina elever från åttan i Mälarhöjdens skola en PopUplektion på SETT. Vi jobbar med geografi och för er som inte har möjlighet att komma förbi så kan ni läsa här  om 15 av de appar och hemsidor som vi använder när vi undersöker världen och presenterar vad vi kommit fram till. Jag ger även några exempel på frågor eller användningsområden knutet till arbetsområdet handel.

Undersöka

appicon_datafinder-icon-72WDI – Data Finder

I den här appen kan du själv skapa visualiseringar av data. Du kan välja länder och på vilket sätt data ska visas, i ett diagram eller på en karta. Jämför gärna ett land med stor produktion och stor konsumtion utifrån olika frågeställningar. Hur mycket tjänar man? Hur länge lever man?  Skola? Du kan också undersöka hur ett land använder sin mark, som odlad mark, skog eller till bete till exempel. Skapa ett diagram och lägg i din presentation. All data i den här appen kommer från Värlsdbanken och det är deras egen app.

710564941-100x100Images of Change

Med den här appen kan du se förändringar i naturen via satellitbilder från NASA. Titta till exempel på ”Agricultural growth, Saudi Arabia” och dra rullgardinen fram och tillbaka så ser du vad som har hänt. Varför är det runda, gröna prickar på bilden? Appen är NASA:s egen som de har gjort för att informera om klimatförändringar.

904420273-100x100World Factbook Visual Edition

Den här appen kan du använda på liknande sätt som WDI men här får du en jämförelse mellan alla länder. Du kan välja att få informationen i ett stapeldiagram eller på en karta. Den fungerar lite som en atlas också med information om alla länder. Appens information kommer från amerikanska CIA men appen är skapad av en finländsk apptillverkare.

gapminder.org  

Här hittar du Hans Rosling och hans statistik, som kommer från bland annat FN och Värlsdbanken. Visste du att du här kan skapa dina egna grafer? Välj land eller länder och vilka två faktorer som ska visas så får du ett unikt diagram. Spara eller dela och använd i din presentation.

factlab.com 

På Factlab så kan du också välja på en mängd olika data från olika källor. Här kan du se var statisitken kommer från. Du kan välja vilket språk den ska vara på och svenska finns.

selborne.nl/foodmap 

En avskalad sida, men med tydlig information om var olika produkter odlas. Lätt för eleverna att navigera i, även om den är på engelska. Här kan du spara diagram och kartor som visar de tre största producenterna av en vara. Ta en skärmdump och lägg i din presentation. Spännande med den här sidan är att du även kan undersöka historiska förändringar i vad vi äter.

faostat3.fao.org 

FN:s mat och jordbruksorganisation med statisitk från olika länder. Använder den senaste uppdaterade statisitken från de olika länderna och är mycket detaljerad. Dock måste du behärska engelska relativt bra.

globalis.se 

En interaktiv atlas som är skapad av svenska FN-förbundet. Här kan du se likheter och skillnader mellan länder och lätt skapa egna diagram och kartor. Den här sidan är bra om du vill undersöka naturen med kartor och hur människan påverkat .  Du kan  välja mellan många olika lager, ett så kallat Geografiskt informationssystem (GIS), men inte se två lager samtidigt.

Bearbeta

525258687-100x100Photo Mapo

En snygg och rolig app där du kan välja plats och lägga en bild och en text till samtidigt. Tänk på att det är du som väljer hur mycket du vill zooma in på kartan och vilken bakgrund som den ska ha. Vad du väljer beror på vad du vill visa och för vilka. Är din publik bekant med området? Förstår de direkt vad kartan visar och var vi befinner oss? Din karta och bild sparas som en bild på kamerarullen och kan sedan läggas in i en presentation.

NumbersNumbers

Glöm inte bort Numbers som är en utmärkt app att redovisa information i. Här är det lätt att skapa olika diagram och du kan välja mellan massor av olika alternativ. Däremot måste du själv ta fram informationen som ska in i diagrammen. Så den passar jättebra om du har gjort en undersökning där du vill redovisa dina resultat.

scribblemaps.com 

Den här sidan kan du skapa konto på och sedan kan du börja skapa egna kartor. Du kan lägga punkter, linjer, ytor och bilder för att visa på olika saker.  Den har massor av funktioner eftersom det är ett GIS och ett konto är gratis. Funkar bättre via Chrome som webb-läsare.

Presentera

One Drive LogoOnedrive för företag

Power Point i Office365 funkar jättebra, speciellt om du redan kan Power Point. Den stora skillnaden här är att du kan komma åt din presentation från både dator och surfplatta. dessutom kan ni vara flera som redigerar i samma dokument. Alla elever och lärare i Stockholm Stad har ett konto knutet till sin mejladress. Om du lägger in en kartbild i din presentation kan du sen lägga andra objekt på den. Genom att lägga en cirkel kan du till exempel visa på vilket område du menar.

Capture Google Drive

Skapa i Google presentationer. Precis som Onedrive så är det här en molntjänst. Det innebär att den har samma fördelar som Onedrive, men här måste du skapa ett eget konto genom att skaffa gmail. Tänk på i vilken ordning du lägger bilderna och ha inte med för mycket text. Välj också bilderna med omsorg, CC-search och bilder som stärker ditt budskap.

407759942-100x100Prezi

Prezi är ett roligt verktyg och passar dem som gillar att sticka ut. Akta dig för att göra tittaren åksjuk bara. I ett par av prezis mallar så finns det världskartor som bakgrund, men du kan välja vilken bild som helst och därmed ta en annan karta. Annars gäller detsamma som för de två ovanstående presentationsverktygen. Så länge du kommer ihåg ditt lösenord så kommer du också åt ditt arbete. Om ni är två som jobbar tillsammans så spelar det ingen roll att den ena är sjuk, eftersom bägge kan komma åt arbetet. Det är lite lättare att arbeta via nätet än via appen. Ett tips är att arbeta med appen om du har surfplatta eller mobil och sedan göra de förändringar som inte funkade när du får tillgång till en dator.

541529118 My Histro

Det här verktyget finns också som både app och på nätet. Den är lite annorlunda för det är egentligen ett tidslijneverktyg så du visar i vilken ordning saker händer. Samtidigt markerar du på en karta var händelsen utspelar sig. Jag gjorde en presentation om tillverkningen av Nutella med den här och här nedan har jag bäddat in den. Du väljer själv hur mycket kartorna ska zoomas in och du kan lägga till bilder, text och video.

Hoppas att det här var till lite inspiration. Det finns så mycket skojigt att göra och var inte rädd att försöka eller att låta eleverna försöka. Vi lär oss tillsammans.

6

apr

Vi undersöker världen på SETT

Postad av Åsa

På onsdag den 15 april befinner jag mig på SETT och har en Popuplektion i geografi. Nervöst som attan! Jag tar med mig eget material och egna elever som ska jobba med en uppgift i geografi och mässbesökarna ska kunna prata med oss under tiden. Jag har funderat en hel del på hur jag ska lägga upp en sådan lektion, men bestämde mig ganska snabbt för att jobba med det vi redan gör i skolan. Mina elever i åttan jobbar med ämnesområdet handel i geografi och de har valt varsin vara, att följa från produktion till konsumtion. Det är ett undersökande arbete där eleverna får träna på flera geografiska förmågor. Förutom förmågan att undersöka världen får de träna på att se mönster och förstå varför dessa mönster förändras i tid och rum. Alltid när vi jobbar med geografi så kommer hållbarhet in som en viktig aspekt. Nu har många elever upptäckt att det finns flera etiska dilemman med produktion av choklad, kaffe, läsk och kläder. chocolate-eggs-328412_640Det innebär att de måste värdera lösningar på olika utvecklingsfrågor när de konsumerar varorna. En viktig fråga som de fått ställa har varit om det finns ett bättre eller ett sämre alternativ? Spelar det någon roll vad jag väljer? Ja, många hävdar det, bland annat den här artikeln från The Guardian.

Geografi är ett visuellt ämne.  Med det menar jag att många av de geografiska verktygen är visuella. En geograf undersöker och förklarar världen med hjälp av kartor, bilder och diagram. Under snart två läsår har vi haft ett skolutvecklingsprojekt i geografi där jag och mina kollegor har jobbat med fältstudier och GIS. Jag var även med och gjorde en film för Skolverket.

I vårt skolutvecklingsprojekt fokuserade vi på hur geografiska metoder skulle kunna bedömas och jobbade fram en bedömningsmatris för fältstudier. Spännande såklart, men det ska presenteras lite senare. Däremot inspirerades jag av vårt arbete, med matrisen för fältstudien, när jag gjorde en Bedömningsmatris-till-muntlig-presentation. Eleverna fick redan innan påsklovet redovisa i grupper och ge varandra respons. Vid en bildpresentation är det viktigt att eleverna använder kartor och bilder varierat, utifrån vad de vill säga. Genom att använda olika bakgrund på kartan och zooma in på olika  nivå, så kan de berätta olika saker. Nu har eleverna fått revidera sina presentationer utifrån den feedback de fick.  Efter påsklovet ska det redovisas. Jag kommer utrusta min vikarie med filmkamera, så att alla redovisningar kan dokumenteras och jag kan bedöma i lugn och ro. Efter SETT.

8

mar

Sju anledningar till att utvärdera

Postad av Åsa

feedback-520527_640När jag var ny som lärare så utvärderade jag undervisningen efter varje arbetsområde. Trots att jag försökte formulera frågorna på olika sätt så fick jag oftast ganska korta svar och det gav varken mig eller eleverna särskilt mycket. Sedan följde en lång period då jag inte tyckte att jag behövde utvärdera. Sanningen att säga så kan det berott på att samma kritik återkom och det var inte roligt att höra. Genom att inte låta eleverna utvärdera arbetsområdet så slapp jag ovälkommen kritik. Men för några år sedan beslutade jag mig för att ta tag i projektet att ”bli en bättre lärare”. En första åtgärd blev att regelbundet utvärdera utifrån en vetenskaplig grund. Själv använder jag ”Irvings elevutvärdering av bra undervisning” från boken Synligt lärande för lärare, av John Hattie.

  1. Nya digitala redskap gör det lättare: En mängd olika verktyg gör det möjligt att fråga och sammanställa svar från många elever på ett enkelt sätt. Ofta använder jag Google forms och lägger upp frågor i bloggen. Det är enkelt för eleverna att svara, både från egna smartphones eller från skolans surfplattor. Efter det senaste arbetetsområdet så fick mina elever göra utvärderingen muntligt i gruppen. Utifrån några frågor så gjorde de en podcast som de skickade till mig. Helt plötsligt är det nya aspekter som kommer fram, intressant!
  2. Bli en bättre lärare: Att reflektera över sin undervisning ökar förmågan att se sin egen undervisning från andra perspektiv. Skickliga lärare utvärderar konstant undervisningen och anpassar den efter elevgruppen och ämnet. Här kan digitala verktyg hjälpa till, numera är det enkelt att filma en lektion. Ett tydligt sätt att handleda sig själv.
  3. Elevernas resultat blir ett mått  för en bättre undervisning: Med ett formativt förhållningssätt så använder du elevresultat för att utvärdera din undervisning. Resultaten ger en indikation om hur väl eleverna har kunnat tillgodogöra sig undervisningen. Ibland kan du använda exit-tickets eller göra läxförhöret med Kahoot. Då vet du om du måste repetera något. Medan en större bedömningsuppgift kan ge dig ledtrådar till vad du ska förändra nästa gång du arbetar med temat.
  4. Öka elevernas delaktighet och inflytande: Att bara göra utvärderingen räcker inte, det är minst lika viktigt att visa eleverna att man tar till sig av deras synpunkter. Jag brukar berätta vad som kommit fram i utvärderingarna och förklara att vi nu testar det som ni föreslagit. Återkopplingen är minst lika viktig för dem som den är för oss. Lyssnade någon på mina synpunkter? Är det jag tycker viktigt?
  5. Stärk relationen mellan lärare och elev: Genom att du visar att du bryr dig om vad eleverna tycker och att deras åsikter är viktiga, så bygger du upp förtroendet. När eleverna känner sig sedda och trygga så växer motivationen att lära och prestera.
  6. Stärk elevernas metakognitiva förmåga: När eleverna utvärderar så måste de reflektera över sitt lärande. De formulerar vad som har fungerat bra och vad som inte fungerat. Att formulera sig kring lärandet gör att elevernas medvetande kring lärandet ökar också.
  7. För att styrdokumenten säger det:  I det första kapitlet i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det: ”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.”

För den delen påminde min handledare mig om ett fint ord senast vi sågs, prokastinera. Ett exempel på när man prokastinerar är, när man ska skriva på sin uppsats, men istället skriver blogginlägg.

Om bloggen

Porträtt på Åsa Colliander-Celik som står framför en bokhylla.

Hur använder vi lärare digitala verktyg? Måste vi veta mer än våra elever eller är det ok att inte kunna allt? Med den takt som IT-tekniken utvecklas i så är det i stort sett omöjligt att hinna ta in allt nytt.

Men vi är i alla fall några som försöker. Jag testar gärna nya digitala verktyg och försöker hela tiden lära mig mer. Ibland blir det mest att jag nosar på ytan och andra gånger tar jag ett djupt dyk ner. Ibland glömmer jag bort det jag lärt mig och ibland gör jag fel. Om allt detta tänker jag berätta och om hur vi på vår skola försöker få fler att våga pröva.

Jag som skriver här heter
Åsa Colliander Celik och är So-lärare på Mälarhöjdens skola och en av skolans nya förstelärare. Jag har alltid varit intresserad av nya saker och har därför lärt mig en hel del på egen hand inom IT. Numera ingår jag i skolans IKT-grupp och vi möter en blandning av svåra och roliga utmaningar. Av mina ämnen så tycker jag geografi är roligast. Även där jobbar jag med digitala verktyg och handleder några kollegor i ett projekt om GIS. Recenserar även appar på skolappar.nu.

Kontakt: Åsa Colliander Celik

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier