Visar inlägg med kategori:

30

apr

Att våga välja bort det digitala

13059468_1094348523945113_106280947_nI mitt klassrum, och på vår skola, har vi bestämda platser i klassrummet och läraren bestämmer. Att läraren bestämmer placeringen i klassrummet kommer ur ett förhållningssätt där vi ser till alla elevers behov. Att komma in i klassrummet och börja med att leta efter en plats att sitta på är inte en optimal start på ett nytt lärandetillfälle. Hos många elever skapar sådana tillfällen oro. En oro som vi kan undvika med ett tydligt förhållningssätt hos pedagogerna på skolan. Nytt arbetsområde innebär nya grupper och därmed nya platser.

När man haft eleverna i flera år så har man som lärare redan testat en mängd olika gruppkons12992980_1094348560611776_2140574117_ntellationer. Ibland har kompisar fått arbeta tillsammans och ibland har jag parat ihop elever som inte brukar prata så mycket med varandra. Vissa gånger har jag delat in dem i rena tjej- och killgrupper. Oftast är det blandade grupper. Så hur ska man då tänka när man ska dela in eleverna för sjuttioelfte gången? Eller måste jag verkligen tänka? Oftast så brukar jag tänka noga, men ibland låter jag slumpen avgöra. Det var vad jag ville göra denna gång.

Även om jag ville låta slumpen avgöra, så vill jag inte lotta in dem i grupper på något ”traditionellt” sätt eller genom att använda någon grupperingsapp. Utan istället tänkte jag göra gruppindelningen till ett lärtillfälle och ett sätt att skapa intresse och nyfikenhet för arbetsområdet Kalla kriget.

Det är inte alltid som det passar bäst att använda digitala verktyg, utan ibland måste våga välja bort det. I förra veckan ordnade vi en studiedag i IKT för våra kollegor och själv förberedde jag för en analog uppstart av vårt nya arbetsområde. Så jag har jobbat intensivt med kopieringsapparaten och lamineringsmaskinen.

Eleverna kommer att få ta varsin lapp, med antingen en bild, en karta eller ett ord (ett som börjar med stor bokstav och ett som börjar med liten) som sedan ska paras ihop. För mig blir det samtidigt ett sätt att undersöka deras förförståelse. Har de koll på några av de stora händelserna under Kalla kriget? Kommer de para ihop orden rätt? Kommer de i så fall hitta de elever som har bilden och kartan som hör till? Förutom att det blir ett tillfälle för eleverna att samtala och försöka lösa en gåta, så blir det ett lustfyllt sätt att starta ett område på.

12966608_1094348537278445_652165341_nOm du själv vill använda mina kluringar så hittar du word-dokumentet här: Gruppindelning Kalla kriget. När arbetsområdet är slut så kan det vara kul att se om det går lättare att para ihop korten rätt.

För eleverna blir detta i vilket fall som helst, en lektion då vi väljer bort det digitala arbetssättet till förmån för ett där samtalet står i fokus. Det är endast genom att prata med och ta hjälp av sina klasskamrater som de tillsammans kan hitta fram till sina rätta grupper.

24

apr

IKT-dagen med samplanering

ped planNär vi först började bolla tankarna om att ha en studiedag i IKT på vår skola, så såddes ett frö om att även försöka få tid till att samplanera ett ämnesövergripande arbetsområde. Även om fokus skulle ligga på digitala verktyg i undervisningen, är det ändå alltid innehållet i undervisningen som ska spela den största rollen.

I läroplanen står det tydligt att att lärarna ska samarbeta om elevens kunskapsutveckling och arbeta ämnesövergripande. I Skolverkets förslag till förändringar för läroplanen så betonas det till och med att det måste ske flera gånger under elevens skolgång.

Läraren ska (…) organisera och genomföra arbetet så att eleven

  • utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga,
  • upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt – får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling,
  • får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling,
  • successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar,
  • får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och
  • får möjligheter att arbeta ämnesövergripande.

Ur Skolverkets förslag till Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, kap 2.2, där förslagen till ändringar/tillägg är fetmarkerade.

En anledning till att vi måste samarbeta bättre är för att minska stressen hos eleverna. Genom att skapa breda uppgifter som kan bedömas av flera ämneslärare så kan elevernas arbetsbörda minska. Samtidigt skulle lärarnas stress över att hinna med det centrala innehållet och alla förmågor minska om fler ämnen jobbade med samma innehåll samtidigt. När man läser kursplanerna i andra ämnen än sina egna, så upptäcker man att mycket återkommer i olika ämnen.

För att skapa någon sorts stödstrukturer för våra kollegor, så tog jag på mig att göra en mall med vad som var viktigt att tänka på vid planeringen av ett gemensamt arbetsområde. Eller egentligen vad som är viktigt att tänka på vid all planering av undervisning.

Efter en del funderande så valde jag att kalla de olika faserna i undervisningen för länkar. Jag tänker att alla länkar är lika viktiga och måste vara starka för att undervisningskedjan ska hålla. Presentationen går att se här nedan.

Vi insåg ganska snart att vi i princip hade den mesta av den kompetens  som vi behövde inom vårt eget IKT-lag. De enda föreläsare vi tog in var från grannskolan Sätraskolan, Eva Lindholm och Cecilia Westblad. De jobbar med Att skriva sig till läsning och har ett mycket välfungerande samarbete mellan skolan och fritidshemmet. Det var väldigt givande att lyssna på deras arbete och vi kunde konstatera att våra kontexter skiljer sig åt.

Tänk att det kan vara så stora skillnader trots att det bara är två t-banestationer bort. Våra olika förutsättningar har inneburit att vi har blivit duktiga på olika saker. Det betyder att vi har mycket att lära av varandra och det vore önskvärt med ett tajtare samarbete mellan skolorna i närområdet. Kanske kan det vara dags att Stockholm stad ser över organisationen i grundskoleområden och skapar geografiskt sammanhållna områden. Men det får bli ett helt annat blogginlägg.

Det här var den första studiedagen som vi organiserade och några av framgångsfaktorerna var att lärarna själva fick välja vilka de skulle samarbeta med och med vilket ämnesområde. Arbetslagen fick ansvar för att alla hade någon att samarbeta med. Efter några korta inspirationspass så arbetade grupperna självständigt. Det var många som passade på att lära av varandra och att jobba med några få digitala redskap och se till att alla behärskade dem. Oftast fanns det någon inom gruppen som kunde handleda sina kollegor. Annars fanns även vi till hands för att stötta. Exemplariskt kollegialt lärande.

Visst finns det även lärdomar vi kan dra av detta. Det mest uppenbara var att vi missade att hålla koll på alla grupper som ville redovisa i slutet av dagen så några fick inte möjlighet att visa upp sitt arbete för oss andra. Jättesynd. Nästa IKT-möte kommer vi gå igenom utvärderingarna och se vilka förändringar som ska göras till nästa år. Redan nu kan vi konstatera att det mesta kommer vara kvar. För så nöjda är vi med dagen.

17

apr

Att tävla för lärande

13016889_1092271564152809_1044740932_o

Det går inte att beskriva den sköna känslan av att vinna, men alla som någon gång har vunnit något, förstår vad jag menar. I onsdags vann eleverna i min klass en av utmaningarna i Future City 2016! Deras film,  som visade ett bygge av en sopsorteringsanläggning i Minecraft, var den bästa av alla de bidrag som hade skickats in. Så när jag kom till jobbet dagen efter och såg mitt röriga och överfulla skrivbord, så såg jag bara en härlig vinst. Motiveringen lyder:

För en mycket pedagogisk och strukturerad minecraftfilm med starkt fokus på både sop- och avfallshantering och hur avfallsmängden kan minskas. Dessutom innovativt om individens roll i ett futuristiskt och IT-baserat perspektiv

image

Förutom att skapa en Minecraftfilm skulle laget även svara på några frågor från juryn. De fick bland annat frågan om hur deras pantsystem skulle finansieras och de kunde givetvis svara på den frågan. Här hade vi övat i klassen tidigare och hela klassen hade fått ställa kluriga frågor till laget. Som en sorts formativ kamratbedömning. För efter klassens frågor så fick killarna i laget och andra frivilliga sätta sig och fundera ut olika lösningar och förklaringar till dessa. Sådant som de inte tänkt på tidigare. Efteråt sa de att juryns frågor hade varit överraskande lätta. Inget mot de svåra frågor som klasskamraterna ställde. Och här kan du se det vinnande bidraget:

Finalen gick av stapeln på Tekniska muséet och var inte klar förrän vid femtiden. Där hade också arbetsdagen kunnat sluta. Istället åkte min mentorskollega Åsa Eriksson och jag tillbaka till skolan för att delta i terminens Föräldraseminarium. Det är ett tillfälle då vi sätter ihop ett program och berättar om hur vi jobbar med olika ämnen och metoder i skolan. Åsa och jag talade gemensamt om hur deltagandet i olika tävlingar kan väcka lusten att lära hos eleverna. Vi har deltagit i flera tävlingar och några av fördelarna vi kunnat se är:

  • I tävlingar möter eleverna riktiga mottagare som ofta kommer från näringslivet. Dessa kan fungera både som mentorer och jury.
  • De får träna på olika förmågor som den kommunikativa förmågan som behövs när de ska presentera sitt bidrag och den problemlösande förmågan som krävs för att lösa uppgiften från början.
  • Tävlingar har ofta lärarhandledningar som ger inspiration till lärare och material som läraren kan använda i andra sammanhang också.
  • Många tävlingar gynnas av att lärare samarbetar och jobbar ämnesövergripande. Detta är en viktig aspekt i Lgr 11 som tyvärr ofta missas.
  • Eleven slipper bli bedömd av sin egen lärare och det blir då naturligt att ta hjälp och samarbeta. Något som gynnar lärandet och minskar pressen på eleven.
  • Samarbetet med myndigheter och näringsliv öppnar upp för studiebesök och en chans att se något annat än skolans miljö. Då blir tävlingen som en praktisk yrkesorientering där vi har fått möta många olika yrken. Det bidrar till att eleven får en mer allsidig bild av vilka möjligheter som bjuds i framtiden.
  • Att delta i tävlingar som bygger på samarbete ökar sammanhållningen i klassen. Även om det i slutändan bara är en mindre del av klassen som får representera klassen i själva tävlingsögonblicket, så känner alla sig delaktiga. Att tillsammans få heja på skolan och klassen bidrar till en känsla av gemenskap.

Så även om vi inte skulle ha vunnit denna gång, så har det absolut varit värt att tävla. Lyckokänslan av att vinna är dock inte att förakta och därför skyltar jag gladeligen med mina elevers vinster och tar åt mig en del av äran.

5

apr

Varför ska vi vänta till 2022?

computer-1185626_960_720Nu har förslaget kommit. Skolverkets förslag till en nationell IT-strategi. Tyvärr måste jag erkänna att jag är besviken. Visionen är att att nå likvärdiga förhållanden på skolorna år 2022. Det är hela sex år till dess!

För att nå visionen år 2022 föreslår vi insatser för kompetensutveckling, likvärdig tillgång till digitala verktyg och insatser för att bättre kunna utnyttja digitaliseringens möjligheter i undervisning och administration. Skolverket

Under påsklovet var jag i Turkiet och på nyheterna såg jag att de har installerat över 400 000 interaktiva whiteboards i landets klassrum. De var som en större TV och hade tillverkats i landet. Nu finns det ju andra brister i Turkiet, men man väntar inte sex år på att alla elever ska få likvärdig tillgång till digitala verktyg.

The project, one of the most significant educational investments in Turkey, aims at enabling equal opportunities in education and improving technology in schools to transform classrooms into ”Smart Classes,”, Dinçer Ateş, Deputy secretary for the ministry.

Turkiet har även ambitionen att alla elever ska ha sina egna surfplattor. Hittills har man delat ut 1,5 miljon enheter. Även här är det en standard som används över hela landet och som även tillverkats i landet. I projektet, the FATIH Project, så betonar man ändå att det är innehållet i undervisningen som står i centrum och att möjligheterna att dela goda exempel är viktig.

Att vi får ett ”digilyft” verkar troligt. Redan nu är det på gång med ett program för rektorer och det planeras insatser även för lärare och personal inom förskolan. För behovet av kompetensutveckling är stort. Det märks tydligt när man pratar med kollegor i landet. Däremot kan det bli svårt att genomföra om skolorna samtidigt ska genomföra både mattelyft och läslyft samtidigt. Det är något våra skolledare och chefer får klura på.

Det flest kollegor lyfter fram är dock ändå att det är svårt och bökigt att använda datorer om eleverna inte har egna enheter att arbeta med. Som tur är ser planen för genomförande bättre ut där. Skolverket föreslår att alla elever ska ha tillgång till ett eget digitalt verktyg inom tre år.

Fyra bra punkter som föreslås är att man har nationella insatser för att:

  • förenkla inloggning
  • skapa bättre administrativa lösningar
  • söka och dela lärresurser
  • testa och utvärdera metoder och innehåll i undervisningen

Allt det här är egentligen jättebra. Jag vill bara inte vänta till 2022.

3

apr

Vad händer med läroplanen?

book-731199_960_720I dagarna så gick den första remisstiden ut för Skolverkets förslag till ändringar i Läroplanen för grundskolan och gymnasiet. Det är viktiga förändringar som måste göras, samtidigt som skolan inte orkar med ännu en stor förändring av styrdokumenten. Därför kommer vissa tycka att det är för mycket eller tillräckliga ändringar, medan andra kommer vilja ha mer omfattande ändringar. Att det måste ändras beror egentligen inte på att Läroplanen är dålig, utan på att samhället har förändrats. När Lgr 11 skrevs så förutsågs inte de förändringar som världen har genomgått på grund av digitaliseringen, i alla fall inte att förändringarna skulle bli så genomgående för så många människor.

Föreningen Lärare i Samhällskunskap har lämnat ett remissvar  där de till största delen är nöjda med ändringarna. Framförallt är de nöjda med att man inte föreslår några ändringar i kunskapskraven. Där kan jag tycka att det finns en risk med att inte ändra i kunskapskraven, och det är att vissa lärare kommer att strunta i att det ”bara” står i det centrala innehållet. Nu kommer det tillkomma andra delar i regeringens uppdrag till Skolverket, som en utredning av fortbildningsinsatser och huruvida det behöver anges ett minsta antal enheter per elev eller inte. Vi får se var det hela landar.

Eftersom jag har suttit med i en av Skolverkets referensgrupper så kanske jag har lite mer insyn än andra i hur diskussionen har gått. FLS:s styrelse reagerade på att digitaliseringen hade hamnat före begrepp som globalisering och interkulturella relationer. När detta diskuterades i referensgruppen så poängterades det att det inte fanns någon rangordning av begreppen, däremot så står de i bokstavsordning. FLS menar även i sitt remissvar att man inte bör skriva ut begreppet sociala medier.

”FLS anser att “opinionsbildning i sociala medier” bör strykas. FLS anser överlag att det inte är rimligt att binda de avsedda färdigheterna till viss teknik. Eleverna bör lära sig hur man kan påverka politiska beslut. Hur det görs kan variera över tid, mellan samhällen och utvecklas med teknik. Kursplanen vinner således i livslängd och kontinuitet.” FLS styrelse 2016-03-29

Här känner jag att det visst är viktigt att eleverna medvetandegörs för hur den demokratiska processen har förändrats i och med det kraftiga genomslaget av sociala medier. I dagens ledare av Peter Wolodarski, DN, så förklaras det på ett ypperligt sätt hur medielandskapet har förändrats. I det förslag som Skolverket har lagt fram så tycker jag att man möter dessa förändringar på ett tillfredsställande sätt, samtidigt som kursplanen kommer att hålla ett antal år till. Hur länge kan vi aldrig gardera oss för.

Nu är ändringarna som föreslås i SO-ämnena inte särskilt stora. Det är endast i samhällskunskap som kursplanen ändras då de andra ämnena ansågs ha tillräckligt starka skrivningar för att möta det digitala samhället. Störst förändringar föreslås nog inom matte, teknik och svenska. I de två förstnämnda ämnena så kommer programmering och datalogiskt tänkande in och i svenska så föreslås eleverna få jobba mer med digitala texter vad gäller både läsning och skriftlig produktion. Det är genom att själv vara producent av text och media, som eleverna får ökad förståelse för hur man är en kritisk konsument av media. Här hittar vi många godbitar som kommer att komma oss SO-lärare till del, genom att våra elever blir bättre förberedda på våra ämnen. En förändring som jag ser fram emot.

Om bloggen

Porträtt på Åsa Colliander-Celik som står framför en bokhylla.

Hur använder vi lärare digitala verktyg? Måste vi veta mer än våra elever eller är det ok att inte kunna allt? Med den takt som IT-tekniken utvecklas i så är det i stort sett omöjligt att hinna ta in allt nytt.

Men vi är i alla fall några som försöker. Jag testar gärna nya digitala verktyg och försöker hela tiden lära mig mer. Ibland blir det mest att jag nosar på ytan och andra gånger tar jag ett djupt dyk ner. Ibland glömmer jag bort det jag lärt mig och ibland gör jag fel. Om allt detta tänker jag berätta och om hur vi på vår skola försöker få fler att våga pröva.

Jag som skriver här heter
Åsa Colliander Celik och är So-lärare på Mälarhöjdens skola och en av skolans nya förstelärare. Jag har alltid varit intresserad av nya saker och har därför lärt mig en hel del på egen hand inom IT. Numera ingår jag i skolans IKT-grupp och vi möter en blandning av svåra och roliga utmaningar. Av mina ämnen så tycker jag geografi är roligast. Även där jobbar jag med digitala verktyg och handleder några kollegor i ett projekt om GIS. Recenserar även appar på skolappar.nu.

Kontakt: Åsa Colliander Celik

Senaste kommentarer

Senaste kommentarer

Kategorier