Visar inlägg med tagg:

Svan med två ungar på ryggen

Svan med två ungar på ryggenEtt av mina ledord i arbetet är att alla föräldrar skickar det finaste de har till skolan. Det var något som någon av mina metodiklärare på Lärarhögskolan sa och det fastnade hos mig. Innebörden är att alla föräldrar gör så gott de kan och i deras ögon, är deras barn det bästa som finns. Vi ser ibland otillräcklighet hos föräldrar och vissa lärare kan till och med prata illa om föräldrar som inte riktigt klarar av att skapa struktur för sina barn. Men jag väljer hellre att se föräldern som kämpar och försöker men ändå kanske inte når ända fram. Det synsättet skapar en mjukare relation till både förälder och barn. Jag dömer inte, vi gör alla så gott vi kan. Utifrån det förhållningssättet kan det vara lättare att både ta och ge råd och tips och skapa de bästa förutsättningarna för varje elev.

Alla föräldrar skickar det finaste de har till skolan.

Från okänd metodiklärare på LHS

Sedan finns det föräldrarna som faktiskt är kompetenta föräldrar och kräver att även vi i skolan ska vara kompetenta pedagoger. Ibland uppfattas de här föräldrarna som krävande och jobbiga. Även de här föräldrarna kan det pratas illa om i personalrum. Men även här måste vi se att de bara gör det som varje förälder borde göra, nämligen säkerställa att skolan fungerar för deras barn. Jag får också mail som jag tycker är jobbiga och jag kan också gnälla lite om detta till mina kollegor. Samtidigt som jag vet att det ofta ligger något korn av sanning i förälderns sätt att se saken också. De här mailen och samtalen ska sporra oss att bli bättre, inte få oss att skriva gnälliga inlägg i sociala medier. Det är möjligt att det här är konflikter som har ökat på grund av friskolereformen som gjort skolan till en marknad.

Språkstörning är en okänd diagnos för många pedagoger

Språkstörning är en diagnos som dyker upp allt oftare i våra klassrum. I alla fall på papperet för antagligen har det alltid funnits barn med språkstörning, men då har vi klassat dem som”svaga”. Här har jag varit en av de okunniga pedagogerna som inte ens vetat om att denna diagnos fanns. När man vill veta mer om språkstörning så är texterna på nätet fyllda av termer och begrepp som inte är självklara för någon som inte är insatt. En av de bästa sidorna jag hittar är faktiskt skapad av just en sådan här förälder som kämpar för sitt barns rätt. En sida som är tydlig och upplysande och som ger konkreta tips och råd. Dessutom finns källor angivna och det är lätt att kolla att denna förälder vet vad hon pratar om. Det här är en av skolans hjältar. Här finns en förälder som är kunnig och påläst och som vet vilka svårigheter barnet har och det ska vi ta hjälp av i skolan. Vi måste i högre grad se föräldrarna som experter på sina barn.

Föräldrarna är våra vardagshjältar

Jag beundrar de föräldrar som kämpar i vardagen med att fostra sina barn och som dessutom ibland får kämpa mot en oförstående skola. Jag var nog själv en sådan förälder som tyckte att skolan inte alltid kunde se de svårigheter som jag kunde se att mina barn hade. Med en envishet som heter duga så kunde jag dock se till att mina barn fick det stöd de behövde. Idag har jag en syster som kämpar med samma envishet. Ett av min systers barn fick en infektion i samband med förlossningen och den infektionen ledde till hjärninflammation. Något som nu har visat sig ha gett efterverkningar i form av en språkstörning.

Min syster är en av dessa hjältar som skolan behöver. Kunnig och tålmodig skapar hon de rätta förutsättningarna för sina barn och bäddar för att skolan ska göra sitt. Hon är kreativ och hittar hela tiden på nya sätt att locka fram lärandet och struktur hemma. Hon kämpar med att få tiden att räcka till för hela familjen och tillsammans med sin man sätter hon alltid barnens bästa först. Det kan handla om att tacka nej till sammankomster för att barnet inte orkar med för mycket intryck eller att hoppa över löprundan för att läsa en godnattsaga. Ändå så är hon full av värme, trygghet, knäpp humor och har nära till både skratt och gråt. Precis en sån syster man vill ha.

Vilket samhälle vill vi egentligen ha? Ett samhälle där de ”starka” föräldrarna får igenom anpassningar för sina barn medan de andra barnen får klara sig så gott de kan. Välutbildade och engagerade föräldrar, som drivs av en kärlek till sina barn, som gör dem starkare än de skulle varit utan den, kan påverka skolan medan ensamstående föräldern utan titel har högre trösklar. Dessutom kan det vara så att de själva har liknande svårigheter som sina barn, då barnen troligen har ärvt både styrkor och svagheter av sina föräldrar. Men även dessa föräldrar är experter på sina barn och det måste vi i skolan ha tillit till. Läs gärna hur den här föräldern beskriver hur hon har mött två olika bemötanden från skolan och hur det har upplevts. Vi måste se till att alla elever får det stöd de har behov av och att kunskapen kring olika funktionsnedsättningar ökar. Klimatet i samhället måste vara så att bägge parter ser varandras kompetens och respekterar denna.

Följ Hjärnfonden på twitter och ge en gåva till den forskning som sker på hjärnan.

24

mar

Lugn och ro-lådan

17474890_1385742538139042_35544861_nJag och flera av mina kollegor tycker att många barn idag har svårare att koncentrera sig. Vi upplever att de har kortare uppmärksamhetsspann och att lektionerna behöver vara varierade och underhållande för att hålla kvar elevernas fokus.

Har vi fler barn med koncentrationssvårigheter idag än för 20 år sedan? Både ja och nej skulle jag svara. Barn idag tränar inte på att ha tråkigt. De barn som är sårbara för koncentrationssvårigheter har det svårare idag, då både samhället kräver mer och barn får träna koncentrationen mindre.

Istället för att klaga på dagens ungdom eller samhället av idag, har vi funderat på hur vi ska möta situationen. Vi har samlat på oss lite olika saker som kan hjälpa eleverna att hålla fokus under genomgångar. Jag hittade även en undersökning som visade att vissa barn har ett behov av att få pilla med något för att kunna hålla fokus. I mitt klassrum står nu en ”Lugn och ro-låda”.

Innehållet i Lugn och ro-lådan

  • Hörselkåpor som främst används när det ska vara tyst arbete. Då blir nämligen vissa ljudkänsliga personer störda av pennrasp eller att någon snörvlar.
  • Lera av play doh-typ.
  • Anti-stressbollar
  • Gyroskop som vi har skrivit ut med 3D-skrivaren
  • Labyrinter av fleece med en kula inuti.
  • Rubiks twist som går att forma i olika figurer17439498_1385742564805706_537633660_n

Så tycker eleverna om lådan

Hörselkåporna har vi haft längst och det är bara några få elever som använder dem. Här är ett av de stora missförstånden i skoldebatten, att barn behöver hörselkåpor för att det är för hög ljudnivå när det i själva verket är när det blir för tyst som de kan behövas. Ibland när vi ska ha tyst skrivning sätter vi istället på yoga-musik. Då finns det ett fåtal elever som får kryp i kroppen av musiken och därför sätter på sig kåporna.

Vad gäller leran så är den väldigt populär just nu. Vissa elever sitter och knådar leran lite planlöst medan andra elever sugs in i ett kreativt flöde som kanske inte alltid gynnar koncentrationen på skolarbetet. Några blir störda av doften på den köpta leran medan andra tycker att det doftar jättegott.

Bollar är alltid lite svårt och lockar gärna till att kastas runt. Ändå är det vissa elever som föredrar dessa och kan hantera dem utan att det stör andra. Gyroskopen är också populära och vissa blir jättelugna av dem. Andra föredrar den mjuka labyrinten i fleece.

Det viktiga är ändå samtalet om dessa saker i Lugn och ro-lådan och i veckan hade vi en längre utvärdering och diskussion av den i klassen. Eleverna tyckte väldigt olika och de kunde även se att för vissa elever så tog ”saken” överhanden istället för att hjälpa eleven att fokusera på skolarbetet. Eftersom alla är olika så är det viktigt att alla får pröva sig fram och själva utvärdera vad som fungerar för dem. På så sätt ger vi dem verktygen för fokus i många andra situationer också.

Andra tips för att öka koncentrationen

Att sitta stilla alltför länge fungerar inte bra för unga hjärnor. Om det är en lång lektion kan man därför lägga in ett kort pass av rörelse. En kollega till mig brukar göra några yoga-övningar med eleverna innan viktiga uppgifter. Andra kör Just Dance som får igång pulsen.

Att variera undervisningen är givet om man vill behålla elevernas fokus. Dessutom använder jag glasspinnar eller mini-witheboards när jag ställer frågor till klassen så att alla är alerta. Att få diskutera frågor i par under en genomgång fungerar också bra föra att aktivera eleverna och därmed bibehålla deras uppmärksamhet.

Genom alla de här olika sätten att möta svårigheter inom koncentration och uppmärksamhet så underlättar vi skolan för alla barn, utan att göra avkall på lärandet. På så sätt kan barn med dessa svårigheter inkluderas i klassen på ett naturligt sätt.

JerusalemVi har försökt att läsa  de abrahamitiska religionerna på fyra veckor. Det är givetvis en omöjlighet för elever i sjuan att försöka lära sig ”alla” viktiga fakta om judendom, kristendom och islam på den korta tiden. Vi förutsatte att de redan hade kunskaper om de tre religionerna från mellanstadiet och satte igång med att jobba med några myter från det gamla testamentet. Vi hade några genomgångar om de olika religionerna och lite om hur några myter skiljer sig åt.

Jämförelser av religioner

Det blev många jämförelser under dessa veckor. Bland annat tittade vi hur religionerna ser på Jerusalem utifrån en artikel i DN som jag gjorde om till en Prezi.

Eleverna får välja frågor

Sedan delades eleverna in i tre grupper som läste om varsin religion. Men hur skulle detta kunna bedömas? Vi hade valt ut tre kunskapskrav som vi jobbar mot i sjuan och dessa skulle nu prövas.

Eleven har  kunskaper om de centrala tankegångarna och urkunderna kopplade till konkreta handlingar och uttryck i de olika religionerna.

Eleven kan  föra resonemang om likheter och skillnader inom och mellan religionerna.

Eleven kan föra resonemang om hur religioner kan påverka vad som sker i samhället och hur det som sker i samhället kan påverka en religion.

Det kluriga var bara att hitta frågor som gav eleverna möjlighet att visa dessa förmågor utifrån att de faktiskt hade lärt sig så många olika fakta och om tre olika religioner. Istället för att skapa ett prov med ett antal frågor så gjorde jag diskussionslappar kring olika teman. I varje tema hittade jag på en fråga som svarade mot ett av de tre kunskapskraven. Sedan var det upp till eleverna att välja frågor och teman. Varje elev fick välja vilka tre frågor som hen ville besvara. Frågorna kunde handla om samma tema eller vara valda från olika teman. Det viktiga var såklart att eleverna kunde visa sina förmågor utifrån alla tre kunskapskraven.

Presentation

Här kan ni hitta alla frågorna: OneDriveAbrahamitiska religioner Bedömningsfrågor

Eleverna väljer redovisningsform

Vi frågade i alla klasser om eleverna ville göra bedömningsuppgiften skriftligt eller muntligt. Det blev en liten övervikt för de som ville göra uppgiften muntligt. Det enkla skulle då vara att låta ett majoritetsbeslut gälla och låta alla få göra uppgiften muntligt. Istället valde vi att låta de elever som ville göra den muntligt sitta i grupper om två-tre personer och diskutera frågorna tillsammans. Genom att de spelade in sitt samtal kan vi lärare i efterhand bedöma vilket kunnande eleven har uppvisat.

Samtidigt hade vi det alldeles tyst i klassrummet där de som ville skriva ned sina tankar kunde göra detta. Vi är alla olika och för vissa så fungerar det bäst när de får strukturera sina tankar som ett skriftligt svar. För andra passar det bättre att utveckla sina tankar i ett samtal i samspel med andra.

Bildstöd hjälper språksvaga

För att göra det tydligt vilket av de tre kunskapskraven som varje fråga rörde sig om så tog jag en clip art-figur och satte framför frågan. På det sättet så tydliggörs kunskapskraven att det första handlade om vad människan gör i relation till vad som står skrivet i de heliga skrifterna. Vi har jobbat med Venn-diagram i vår metodkurs vid uppstarten och därför blev det naturligt att ta ett Venn-diagram som symbol för kunskapskravet att jämföra. Den tredje bilden fick bli en jordglob som symbol för samhället och med religiösa symboler kring som en påminnelse om att de påverkar varandra.

Ge eleverna möjlighet att lyckas

Alla de här valen som jag gjorde som lärare påverkade mina elevers möjligheter att lyckas. En förutsättning för att kunna prestera i skolan är att man har förstått vad man ska visa. Där hjälpte bildstödet till och att eleverna fick frågorna på lektionen innan bedömningstillfället. När varje elev får välja den form som hen känner sig tryggast med så ökar självförtroendet. Att dessutom få utgå från de fakta som man känner sig tryggast med gör att fler vågar sig på att resonera utifrån de högre nivåerna i kunskapskraven. Så med dessa små justeringar av ett bedömningstillfälle så hoppas jag att jag lyckades skapa ett bedömningstillfälle där alla kunde prestera utifrån sin egen potential.

Anpassning av undervisningen för alla är inkluderande

Hos oss försöker vi i allra möjligaste mån anpassa undervisningen så att den ska passa elever med särskilda svårigheter eller med någon neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Utan att för den delen sänka kraven eller förväntningarna med alltför enkla uppgifter. På så sätt gynnar vi samtliga elever.

Om bloggen

Porträtt på Åsa Colliander-Celik som står framför en bokhylla.

Hur använder vi lärare digitala verktyg? Måste vi veta mer än våra elever eller är det ok att inte kunna allt? Med den takt som IT-tekniken utvecklas i så är det i stort sett omöjligt att hinna ta in allt nytt.

Men vi är i alla fall några som försöker. Jag testar gärna nya digitala verktyg och försöker hela tiden lära mig mer. Ibland blir det mest att jag nosar på ytan och andra gånger tar jag ett djupt dyk ner. Ibland glömmer jag bort det jag lärt mig och ibland gör jag fel. Om allt detta tänker jag berätta och om hur vi på vår skola försöker få fler att våga pröva.

Jag som skriver här heter
Åsa Colliander Celik och är So-lärare på Mälarhöjdens skola och en av skolans nya förstelärare. Jag har alltid varit intresserad av nya saker och har därför lärt mig en hel del på egen hand inom IT. Numera ingår jag i skolans IKT-grupp och vi möter en blandning av svåra och roliga utmaningar. Av mina ämnen så tycker jag geografi är roligast. Även där jobbar jag med digitala verktyg och handleder några kollegor i ett projekt om GIS. Recenserar även appar på skolappar.nu.

Kontakt: Åsa Colliander Celik

Senaste kommentarer

Senaste kommentarer

Kategorier