Aktuellt

Visar inlägg med kategori:

Digital Kompetens

2021

september

Ett sätt att få en känsla för andra platser är att undersöka platsen med hjälp av digitala karttjänster. Kartan har alltid varit geografens viktigaste verktyg och kommer så förbli. Även om vi numera har förmånen att kunna använda digitala kartor, så kallade GIS.

Lära sig ett GIS-verktyg

I veckan gjorde jag en GIS-övning med mina sjuor och det var verkligen en utmaning. Mest för att de blev så uppslukade av kartan att de helt tappade fokus på uppgiften. Eftersom många lärare fortfarande har svårt att hitta bra GIS-övningar för yngre elever så tänkte jag berätta om denna övning. Vi gjorde övningen i Google Maps och syftet var att få en känsla för platsen och förstå skalan på Amazonfloden lite bättre. Dessutom ville jag att de skulle lära sig att behärska ett verktyg som de kan använda till andra geografiska undersökningar.

ikoner för google street view

Eleverna fick börja med att lära sig hur man använder Street View. Det skulle man egentligen kunna ägna en egen lektion åt så att de fick leka av sig. Sedan fick de lära sig att mäta med hjälp av den inbyggda linjalen som finns i Google Maps. Hela instruktionen finns i denna länk GIS-basic.

En känsla för skala

Mina elever fick mäta avståndet mellan hemmet och skolan. Man kan såklart använda en annan känd plats dit eleverna brukar gå. Det kan ju vara så att många kommer till skolan med skolbuss. Poängen är att eleverna ska få en uppfattning för hur långt siffran dom mätt upp, egentligen är. Hur lång tid tar det att gå 600 m? En känsla för skalan helt enkelt.

I nästa övning så fick de mäta hur bred Amazonasfloden egentligen är och den övningen finns här: Hur bred är Amazonas

Vi upplever floden

Om ni inte vet så uppmanar jag er att göra övningen själv först. Då förstår man bättre vilken aha-upplevelse eleverna får. Floden är enorm. Jag gick även igenom övningen med projektor och då åkte vi över en bro med hjälp av Street View. Mitt på bron stannade jag och ”tittade” runt. En kille hade tappat lite fokus under genomgången och hade inte riktigt förstått vad det var för bro. När jag säger att det är Amazonfloden så svarar han: ”Det där är ingen flod, det där är en sjö”.

En ökad förståelse för skala

Tillbaka till övningen för att verkligen förstå det här med skala och samtidigt förstå lite mer om platsen. Eleverna fick mäta avståndet över floden. Sedan fick de mäta upp samma avstånd på sin hemkarta och se hur långt i från skolan de kom. Det är nu som proportionerna blir tydliga och förståelsen för en plats, som man troligen inte besökt, ökar. Mina elever kom tre T-banestationer bort.

augusti

Vi lärare kan så mycket och förutom undervisning, rastvakt, administratör för en rad olika saker så ska vi också vara IT-support för både elever och vårdnadshavare. Egentligen finns det en support för elever men de får ju inte ha mobiler i skolan så det blir ofta vi lärare som fastnar i supportens telefonkö.

I Stockholm har vi den omtalade Skolplattformen och numera en support som verkar vara dimensionerad för verksamheten. Telefonköerna har minskat och de som svarar är alltid väldigt trevliga. Det tyckte även en av mina elever som efter ett långt samtal med killen i supporten avslutade samtalet med ”hej då, puss, puss, ha det så bra”.

Vi betalar för supporten och staden har räknat med att vi därför inte ska behöva så mycket IT-stöd på våra skolor. Vissa kollegor skickar eleverna med relativt enkla problem till vår IT-tekniker på skolan. Men att byta lösenord bör man som lärare klara själv och en IT-tekniker har många andra arbetsuppgifter på en skola.

I ett led att utveckla elevernas digitala kompetens och problemlösningsförmåga uppmanar jag mina elever att själv ringa supporten. De får lov att använda sina mobiler och har de ingen så får de låna min telefon. Att själv förklara vad som inte fungerar och sedan steg för steg få hjälp med problemet gör att de känner sig stolta över att våga. Ofta kan de sedan hjälpa någon annan som har liknande problem eller tipsa sin kompis att ringa supporten.

Dock så är det svårare för oss att hjälpa elevernas vårdnadshavare in i Skolplattformen. Vi kan höra från eleverna att deras föräldrar har problem men de säger inte riktigt med vad. Ibland mailar någon till oss lärare och ber om hjälp. Då vill jag kunna säga till dem att de kan ringa supporten. För det finns en support som riktar sig direkt till vårdnadshavarna. Det är bara ett litet problem med tillgängligheten.

Elevernas support är öppen 7-22 varje dag. Även lördagar och söndagar. Supporten för vårdnadshavare är öppen 7-16 måndag-torsdag och 7-15 på fredagar. På lördagar och söndagar är det STÄNGT. Från 1 september så utökar man öppettiderna till 16.30 (men bara till 16.00 på fredagar.

Det är som om de som har upphandlat den här tjänsten inte riktigt fattar hur det är att vara vårdnadshavare. När supporten är öppen är de flesta vårdnadshavare på sina arbeten. När de sedan vill se hur det går för deras barn och komma åt information från Skolplattformen så är supporten stängd. Snälla gör om, gör rätt.

Ikoner för sociala medierDet funkar inte riktigt för mig att vara vän med elever på sociala medier. Dels så är elever inte intresserade att ha alltför många vuxna som lägger sig i deras privatliv och dels så vill jag också ha ett privatliv fritt från elever och vårdnadshavare.

En annan anledning är såklart att vi inte riktigt hänger på samma platser. Jag håller mig till Facebook, Instagram och ibland Twitter. Eleverna är mest på TikTok och i viss mån Instagram. Finns det någon som fortfarande är på Snapchat?

All kommunikation ska gå via Skolplattformen

Staden har en policy kring kommunikation: All kommunikation ska gå via Skolplattformen. Det innebär att skolor och lärare bara ska kommunicera via Teams, SharePoint, Planering och bedömning och andra program som finns inne i Skolplattformen.

Skolorna ska inte ha Facebooksidor och lärarna ska inte ha några lärarkonton på Instagram. Förr hade jag och flera kollegor det och det var ett snabbt sätt att få ut information till eleverna. Det var ett konto för envägskommunikation. De fick följa mig men jag följde inte dem. Där kunde jag lägga upp veckans läxa eller info om schemabrytande dag.

Teams som kanal för snabbinfo

Nu har jag lagt ner mitt lärarkonto eftersom jag tycker att Teams funkar mycket bättre för sådan kommunikation. Det är en app som jag vet att alla har och jag kan själv skapa chattgrupper efter vilka elever som ingår i min undervisningsgrupp. Det gör jag för att bespara mina kollegor från meddelanden som de inte behöver, eftersom alla lärare finns med i klassteamet.

Att ändå använda Instagram

Däremot så har min katt ett Instagram-konto som några av mina elever följde. Vissa gillade bilder för att de trodde att de skulle få högre betyg. Flera hade själva katt och gillade helt enkelt katter. Oavsett anledning så hjälpte det oss att skapa en relation. Jag kunde visa en del av mitt liv utan att vara alltför privat. Deras hjärtan gjorde såklart mig glad. En positiv spiral i relationen som lärare till elevgruppen.

Det föranledde också att jag vid skolavslutningen blev tilldelad utmärkelsen: Klassens Crazy Cat-Lady! Jag bar min utmärkelse med stolthet. Det var en väldigt sorglig avslutning med mycket gråt och jag var så ledsen att behöva släppa mina nior som var underbara personer.

Varje gång jag lägger upp ett inlägg så är det fortfarande gamla elever som gillar dem. Jag stannar alltid upp och tänker en stund på just den eleven. Det är en blandning av glädje och sorg i det. Jag saknar dem. Men jag vet att jag kommer få nya elever att skapa relation med. Bara det att det kommer ta ett tag. Till min hjälp får jag återigen använda @supersötasilversally

  1. Vända på dygnet/byta dygnsrytm

    Alla vet hur lätt och snabbt det går att byta dygnsrytm från tidiga morgnar till sovmorgnar. Att byta tillbaka till att gå upp tidigt går inte allas lika lätt. Genom åren har jag testat några olika metoder som att gradvis gå upp tidigare och tidigare. Men jag har kommit fram till att det bara stressar upp mig ännu mer. Att i en veckas tid tänka på att man ska börja jobba igen gör ju att man inte kan njuta av de sista dagarna av ledighet.

    Därför går jag och lägger mig lika sent som vanligt och får alldeles för lite sömn till första arbetsdagen. Den dagen handlar ändå mycket om att hälsa på sina kollegor och undersöka vad som hänt under lovet. Sedan somnar man så sött på kvällen, slut av sömnbristen och av alla nya intryck. Lov ända in i kaklet!

    Väckarklocka

    Bild av congerdesign från Pixabay

  2. Försöka minnas sitt lösenord

    Varför denna plåga att tvingas byta lösenord var tredje månad? Forskning har visat att det bidrar till att användare i stället skapar osäkra lösenord för att kunna komma ihåg dem. Våra lösenord måste vara unika och vi får därmed inte ha haft dem innan. Kul när man jobbar kvar hos samma arbetsgivare sedan 20 år och hela tiden måste ändra sitt lösenord. Hur ska man då komma ihåg dem?

    Internetstiftelsen skriver i sin rapport Lösenord för alla, Statistik, råd och rekommendationer för bättre säkerhet, ”Det finns en seglivad tradition inom lösenordshantering som säger att man ska byta lösenord både ofta och regelbundet. Detta är vansinne.”

    För övrigt bryter min arbetsgivares policy för lösenord mot nästan alla av de tankar som finns för hur man skapar säkra lösenord. De får bara innehålla ett visst antal tecken samt måste de innehålla specialtecken. Så de metoderna som Marcus Nohlberg, informationsssäkerhetsforskare, beskriver i sin forskning går inte att förena med Stockholms stads policy.

    Själv använder jag en förhoppningsvis säker betaltjänst för att hålla reda på alla mina inloggningar och lösenord. Nu får vi också hoppas att jag skrev in mitt senaste lösenord i den appen.

  3. Leta fram jobbnycklarna

    Det kan vara lite lurigt att komma ihåg var man la sina nycklar när man gick på lov. Det är inte så roligt att behöva be en kollega öppna alla dörrar åt en. Inte är det speciellt effektivt heller.

    Som tur är så brukar jag veta precis var mina jobbnycklar finns någonstans. De ligger nästan alltid i min jobbväska (läs tygkasse). Den i sin tur brukar hänga kvar på klädhängaren där jag hängde den när terminen slutade. I min tygkasse kan jag då också hitta andra nyttiga saker som ett halvt kakpaket och ibland någon kvarglömd frukt. Där är fördelarna och nackdelarna med att inte plocka undan saker.

  4. Återaktivera lärargrupper på sociala medier

    En del har lämnat sociala medier under sommaren eller avföljt olika pedagogiska grupper på till exempel Facebook. Gör det om du störs på att andra pratar jobb. Det är alltid så tråkigt när lärare ska tillrättavisa andra lärare om att de inte ska jobba på loven. Det är väl ändå upp till var och en hur man vill göra när det gäller det. Tänk på att vi alla har olika livssituationer och att det för vissa betyder mycket att hålla kvar tankarna på arbetet och kunna inspireras även under loven.

    Nu är det i alla fall dags att börja följa olika grupper igen för det finns massor av inspiration att hämta i de olika grupperna. Tidningen Läraren har samlat de största grupperna i en länklista. Där återfinns även min favvogrupp Nätverk för geografilärare.

  5. Uppgradera pennskrinet/beställa lärarkalender

    Åh vad jag älskade att gå i bokhandeln vid skolstarten och få välja omslagspapper till mina böcker och kanske få ett nytt set med färgpennor. Det är nästan lika roligt nu. Men numera så sker mitt och många andras shopping online. Utbudet är i det närmaste oändligt. Nu finns inte riktigt samma behov av pennor längre när man skriver så mycket på datorn. Men fortfarande så är det smidigast att rätta med penna på papper. Längre feedback tar jag däremot alltid på datorn.

    Egentligen behöver vi kanske inte en lärarkalender nu när vi har digitala kalendrar. Men för mig så är det ändå viktigt att kunna få en snabb överblick över viktiga händelser i veckan och har därför skaffat en liten kalender som kan följa med överallt och som har veckouppslag. Då får man snabb överblick över de viktigaste sakerna i veckan.

  6. Njuta av sista lovdagarna

    Slutligen så måste vi lärare njuta även av den sista lovdagen. Våra lov är inarbetad arbetstid som vi har rätt att vara lediga på. Så gör något som du verkligen gillar. Slappna av och gör något som gör dig glad. Om du inte kommer på något så kan du titta på listan över saker som en lärare INTE måste göra på lovet och glädjas åt det.

    Summera lovet och tänk på tre saker du är tacksam för. Det är inte alltid ledigheten blir som man väntat sig men oftast går det att hitta guldkorn i alla fall. Personligen kommer jag även glädjas åt att snart få träffa mina fantastiska kollegor.

Om bloggen

Porträtt på Åsa Colliander-Celik som står framför en bokhylla.

Hur använder vi lärare digitala verktyg? Måste vi veta mer än våra elever eller är det ok att inte kunna allt? Med den takt som IT-tekniken utvecklas i så är det i stort sett omöjligt att hinna ta in allt nytt.

Men vi är i alla fall några som försöker. Jag testar gärna nya digitala verktyg och försöker hela tiden lära mig mer. Ibland blir det mest att jag nosar på ytan och andra gånger tar jag ett djupt dyk ner. Ibland glömmer jag bort det jag lärt mig och ibland gör jag fel. Om allt detta tänker jag berätta och om hur vi på vår skola försöker få fler att våga pröva.

Jag som skriver här heter
Åsa Colliander Celik och är So-lärare på Mälarhöjdens skola och en av skolans nya förstelärare. Jag har alltid varit intresserad av nya saker och har därför lärt mig en hel del på egen hand inom IT. Numera ingår jag i skolans IKT-grupp och vi möter en blandning av svåra och roliga utmaningar. Av mina ämnen så tycker jag geografi är roligast. Även där jobbar jag med digitala verktyg och handleder några kollegor i ett projekt om GIS. Recenserar även appar på skolappar.nu.

Kontakt: Åsa Colliander Celik

Senaste kommentarer