Visar inlägg med kategori:

16

feb

Bloggen som ett godisägg – tre överraskningar i en

egg-69297_640Hur många av oss brukar egentligen undersöka de blåfärgade orden i en text? Jag som är obotligt nyfiken brukar göra det ganska ofta och det har inneburit att min förmåga att läsa digitala texter har ökat. För dig som inte brukar göra det kan jag berätta att de blåfärgade (eller annan färg beroende på bloggens design) orden är länkar med extra material i olika form. Ibland kan de leda till en wikipediasida som ger en ordförklaring, ibland leder de vidare till ett annat blogginlägg eller en vetenskaplig artikel. De kan till och med leda till en alldeles förfärligt gullig kattbild.

Medan allt fler engageras i frågan om barns läsförmåga och många skolor har anmält sig till läslyftet så är det inte lika många som tänker på att svenska barn faktiskt har blivit bättre på digitalt läsande. Ska vi stanna där eller kan vi hjälpa barnen att bli ännu bättre digitala läsare? För att kunna stötta eleverna på rätt sätt så anser jag att lärarna i den svenska skolan själva måste förstå hur digitalt läsande går till. Vi måste klicka  länkarna i ett blogginlägg och förstå att den digitala läsningen är spatial och inte linjär. Digital läsning spretar åt olika håll och kräver en större förmåga att hålla kvar fokus, samtidigt som den som snabbt kan växla mellan uppgifter och ämnen klarar sig bättre. Bloggen är mer som en tankekarta än som en bok.

I en avhandling från Mittuniversitetet framförs att förmågan att tolka bilder också kan spela en större roll vid digital läsning. Där konstateras också att pojkar ofta klarar sig bättre än flickor trots att flickorna är bättre på traditionell läsning. Det skulle kunna bero på att pojkar oftare spelar datorspel och ägnar mer tid vid datorn. Samtidigt så hävdar andra lärare och forskare att barn lätt tappar fokus vid digital läsning och att de därför har svårare att förstå och komma ihåg ett innehåll. Precis som vid traditionell läsning så är det viktigt att vara aktiv och möjligheten att anteckna kan hjälpa elever att bättre förstå innehållet. Här måste vi lärare stötta eleverna och ge dem rätt verktyg, digitala eller analoga, och visa hur de ska göra.

Det är möjligt att jag återkommer till vikten av att träna förmågan att läsa digitalt. Under tiden får ni utforska länkarna i det här inlägget. Och länkarna  i de artiklarna… och…

Sveriges skolor har fått kritik i en rapport från OECD för att vara ojämlik och inte fördela resurserna på rätt sätt. Att våra resultat har sjunkit under flera år har vi fått många larmrapporter om. Vad innebär nu den här rapporten? Det OECD:s experter säger är vi måste göra stora satsningar för att vända de fallande resultaten. Ofta tänker nog lärare att det innebär mer resurser till skolan. Jag tänker att det också innebär att vi alla som arbetar i skolan ska kraftsamla. Vad kan jag bidra med? En faktor som pekas ut är nämligen att vi inte lär av varandra. Det kollegiala lärandet måste öka och på vår skola har vi redan börjat. Vi fick hjälp att komma igång av stadens satsning på PRIO. Kloka förändringsledare som inspirerade oss att börja observera varandra.

Bild från Pixaby

Kan jag göra något mer? En viktig sak är att använda hela sitt kunnande. Då tänker jag att allt det vi lär oss privat om digitala verktyg och sociala medier kan användas i vår yrkesroll. Använd det du redan kan. Om du privat har ett Instagram-konto, så kan du starta ett som lärare. Diskutera normer inom sociala medier med eleverna så att vi motverkar nätmobbning. Använd office-programmen med eleverna och ge dem möjlighet att lära sig olika program. Vi måste ge eleverna möjlighet att få lära sig det vi kan och ta chansen att lära oss av eleverna, när vi inte kan.

1

dec

IKT-skräck eller julpanik?

Nu när vi går in i december så går det inte längre att förneka, julen är snart här! Vi har premiär idag för vår digitala julkalender och det ska bli så spännande att se vad barnen tycker. För vissa är julen årets höjdpunkt, medan andra känner en lätt panik över hur de ska hinna med allt. Precis så känner många inför IKT i skolan. Jag tycker att det är jättekul och hoppas att alla andra ska tycka det med. Det är roligt att sitta och pyssla lite med datorn och lära mig någon ny funktion eller leka med en gammal. Då tänker jag inte på att tiden har gått från arbetstid till fritid, men det jag lär mig kommer heller inte bara arbetet till godo. Mycket av det jag lär mig är sådant som blir allt mer nödvändigt att kunna i ett modernt samhälle. Som demokratisk medborgare måste jag förstå hur man kan påverka med sociala medier och hur gammelmedia påverkas av de nya tiderna. Att ha grundläggande digitala färdigheter hör till den moderna människan.

Dock vet jag att alla inte tänker som jag. Visa känner rent utav panik inför allt som har med datorer att göra. Eller som en lärarvän till mig sa ”Jag har IKT-skräck. Det låser sig helt och jag får panik när något inte funkar.” Den känslan kan drabba mig med, när jag förberett en lektion och sen funkar inte datorn eller projektorn. Jag känner hur pulsen snabbt ökar och jag försöker tänka logiskt, men med en klass som väntar och börjar prata är inte det så lätt. Då underlättar det att jag ändå har viss erfarenhet och vet vad som kan vara de vanliga felkällorna. Är sladden i? Check. Är ljudet på? Check. Kan jag starta om datorn? OK, nu funkar det. Om inte så får jag ta fram reservplanen. För det kan vara bra att ha en sådan i beredskap om det faktiskt inte funkar. Ett annat råd kan vara att pröva på egen hand en gång extra, så du verkligen känner sig säker på hur du ska gå till väga och se till att ha god tid på dig. Annars är jag inte rädd för att fråga eleverna om de vet vad som kan vara fel. Även bland väldigt unga elever kan det finnas några datorkunniga som kan vägleda en gammal fröken.  Nu är det ändå inte så lätt att våga testa nya saker, men vi måste för våra elevers skull. De ska leva i framtiden. De måste få grundläggande digitala färdigheter inom alla ämnesområden. Det är helt enkelt en demokratifråga. Dessutom vet både jag och min väns elever att hen är fantastisk på så många andra områden och man måste inte vara expert på allt. Eller som hen sa: ”Ge mig ett gäng stenar att göra decoupage på så ska ni få se”!

20141130_191915

Är du nyfiken på hur vi gjorde julkalendern kan du läsa om det i Jannikes inlägg på UrFlippat.

Om bloggen

Porträtt på Åsa Colliander-Celik som står framför en bokhylla.

Hur använder vi lärare digitala verktyg? Måste vi veta mer än våra elever eller är det ok att inte kunna allt? Med den takt som IT-tekniken utvecklas i så är det i stort sett omöjligt att hinna ta in allt nytt.

Men vi är i alla fall några som försöker. Jag testar gärna nya digitala verktyg och försöker hela tiden lära mig mer. Ibland blir det mest att jag nosar på ytan och andra gånger tar jag ett djupt dyk ner. Ibland glömmer jag bort det jag lärt mig och ibland gör jag fel. Om allt detta tänker jag berätta och om hur vi på vår skola försöker få fler att våga pröva.

Jag som skriver här heter
Åsa Colliander Celik och är So-lärare på Mälarhöjdens skola och en av skolans nya förstelärare. Jag har alltid varit intresserad av nya saker och har därför lärt mig en hel del på egen hand inom IT. Numera ingår jag i skolans IKT-grupp och vi möter en blandning av svåra och roliga utmaningar. Av mina ämnen så tycker jag geografi är roligast. Även där jobbar jag med digitala verktyg och handleder några kollegor i ett projekt om GIS. Recenserar även appar på skolappar.nu.

Kontakt: Åsa Colliander Celik

Senaste kommentarer

Senaste kommentarer

Kategorier