Aktuellt

2021

augusti

Vara vän med elever på sociala medier

Ikoner för sociala medierDet funkar inte riktigt för mig att vara vän med elever på sociala medier. Dels så är elever inte intresserade att ha alltför många vuxna som lägger sig i deras privatliv och dels så vill jag också ha ett privatliv fritt från elever och vårdnadshavare.

En annan anledning är såklart att vi inte riktigt hänger på samma platser. Jag håller mig till Facebook, Instagram och ibland Twitter. Eleverna är mest på TikTok och i viss mån Instagram. Finns det någon som fortfarande är på Snapchat?

All kommunikation ska gå via Skolplattformen

Staden har en policy kring kommunikation: All kommunikation ska gå via Skolplattformen. Det innebär att skolor och lärare bara ska kommunicera via Teams, SharePoint, Planering och bedömning och andra program som finns inne i Skolplattformen.

Skolorna ska inte ha Facebooksidor och lärarna ska inte ha några lärarkonton på Instagram. Förr hade jag och flera kollegor det och det var ett snabbt sätt att få ut information till eleverna. Det var ett konto för envägskommunikation. De fick följa mig men jag följde inte dem. Där kunde jag lägga upp veckans läxa eller info om schemabrytande dag.

Teams som kanal för snabbinfo

Nu har jag lagt ner mitt lärarkonto eftersom jag tycker att Teams funkar mycket bättre för sådan kommunikation. Det är en app som jag vet att alla har och jag kan själv skapa chattgrupper efter vilka elever som ingår i min undervisningsgrupp. Det gör jag för att bespara mina kollegor från meddelanden som de inte behöver, eftersom alla lärare finns med i klassteamet.

Att ändå använda Instagram

Däremot så har min katt ett Instagram-konto som några av mina elever följde. Vissa gillade bilder för att de trodde att de skulle få högre betyg. Flera hade själva katt och gillade helt enkelt katter. Oavsett anledning så hjälpte det oss att skapa en relation. Jag kunde visa en del av mitt liv utan att vara alltför privat. Deras hjärtan gjorde såklart mig glad. En positiv spiral i relationen som lärare till elevgruppen.

Det föranledde också att jag vid skolavslutningen blev tilldelad utmärkelsen: Klassens Crazy Cat-Lady! Jag bar min utmärkelse med stolthet. Det var en väldigt sorglig avslutning med mycket gråt och jag var så ledsen att behöva släppa mina nior som var underbara personer.

Varje gång jag lägger upp ett inlägg så är det fortfarande gamla elever som gillar dem. Jag stannar alltid upp och tänker en stund på just den eleven. Det är en blandning av glädje och sorg i det. Jag saknar dem. Men jag vet att jag kommer få nya elever att skapa relation med. Bara det att det kommer ta ett tag. Till min hjälp får jag återigen använda @supersötasilversally

6 saker en lärare måste tänka på inför terminsstarten

  1. Vända på dygnet/byta dygnsrytm

    Alla vet hur lätt och snabbt det går att byta dygnsrytm från tidiga morgnar till sovmorgnar. Att byta tillbaka till att gå upp tidigt går inte allas lika lätt. Genom åren har jag testat några olika metoder som att gradvis gå upp tidigare och tidigare. Men jag har kommit fram till att det bara stressar upp mig ännu mer. Att i en veckas tid tänka på att man ska börja jobba igen gör ju att man inte kan njuta av de sista dagarna av ledighet.

    Därför går jag och lägger mig lika sent som vanligt och får alldeles för lite sömn till första arbetsdagen. Den dagen handlar ändå mycket om att hälsa på sina kollegor och undersöka vad som hänt under lovet. Sedan somnar man så sött på kvällen, slut av sömnbristen och av alla nya intryck. Lov ända in i kaklet!

    Väckarklocka

    Bild av congerdesign från Pixabay

  2. Försöka minnas sitt lösenord

    Varför denna plåga att tvingas byta lösenord var tredje månad? Forskning har visat att det bidrar till att användare i stället skapar osäkra lösenord för att kunna komma ihåg dem. Våra lösenord måste vara unika och vi får därmed inte ha haft dem innan. Kul när man jobbar kvar hos samma arbetsgivare sedan 20 år och hela tiden måste ändra sitt lösenord. Hur ska man då komma ihåg dem?

    Internetstiftelsen skriver i sin rapport Lösenord för alla, Statistik, råd och rekommendationer för bättre säkerhet, ”Det finns en seglivad tradition inom lösenordshantering som säger att man ska byta lösenord både ofta och regelbundet. Detta är vansinne.”

    För övrigt bryter min arbetsgivares policy för lösenord mot nästan alla av de tankar som finns för hur man skapar säkra lösenord. De får bara innehålla ett visst antal tecken samt måste de innehålla specialtecken. Så de metoderna som Marcus Nohlberg, informationsssäkerhetsforskare, beskriver i sin forskning går inte att förena med Stockholms stads policy.

    Själv använder jag en förhoppningsvis säker betaltjänst för att hålla reda på alla mina inloggningar och lösenord. Nu får vi också hoppas att jag skrev in mitt senaste lösenord i den appen.

  3. Leta fram jobbnycklarna

    Det kan vara lite lurigt att komma ihåg var man la sina nycklar när man gick på lov. Det är inte så roligt att behöva be en kollega öppna alla dörrar åt en. Inte är det speciellt effektivt heller.

    Som tur är så brukar jag veta precis var mina jobbnycklar finns någonstans. De ligger nästan alltid i min jobbväska (läs tygkasse). Den i sin tur brukar hänga kvar på klädhängaren där jag hängde den när terminen slutade. I min tygkasse kan jag då också hitta andra nyttiga saker som ett halvt kakpaket och ibland någon kvarglömd frukt. Där är fördelarna och nackdelarna med att inte plocka undan saker.

  4. Återaktivera lärargrupper på sociala medier

    En del har lämnat sociala medier under sommaren eller avföljt olika pedagogiska grupper på till exempel Facebook. Gör det om du störs på att andra pratar jobb. Det är alltid så tråkigt när lärare ska tillrättavisa andra lärare om att de inte ska jobba på loven. Det är väl ändå upp till var och en hur man vill göra när det gäller det. Tänk på att vi alla har olika livssituationer och att det för vissa betyder mycket att hålla kvar tankarna på arbetet och kunna inspireras även under loven.

    Nu är det i alla fall dags att börja följa olika grupper igen för det finns massor av inspiration att hämta i de olika grupperna. Tidningen Läraren har samlat de största grupperna i en länklista. Där återfinns även min favvogrupp Nätverk för geografilärare.

  5. Uppgradera pennskrinet/beställa lärarkalender

    Åh vad jag älskade att gå i bokhandeln vid skolstarten och få välja omslagspapper till mina böcker och kanske få ett nytt set med färgpennor. Det är nästan lika roligt nu. Men numera så sker mitt och många andras shopping online. Utbudet är i det närmaste oändligt. Nu finns inte riktigt samma behov av pennor längre när man skriver så mycket på datorn. Men fortfarande så är det smidigast att rätta med penna på papper. Längre feedback tar jag däremot alltid på datorn.

    Egentligen behöver vi kanske inte en lärarkalender nu när vi har digitala kalendrar. Men för mig så är det ändå viktigt att kunna få en snabb överblick över viktiga händelser i veckan och har därför skaffat en liten kalender som kan följa med överallt och som har veckouppslag. Då får man snabb överblick över de viktigaste sakerna i veckan.

  6. Njuta av sista lovdagarna

    Slutligen så måste vi lärare njuta även av den sista lovdagen. Våra lov är inarbetad arbetstid som vi har rätt att vara lediga på. Så gör något som du verkligen gillar. Slappna av och gör något som gör dig glad. Om du inte kommer på något så kan du titta på listan över saker som en lärare INTE måste göra på lovet och glädjas åt det.

    Summera lovet och tänk på tre saker du är tacksam för. Det är inte alltid ledigheten blir som man väntat sig men oftast går det att hitta guldkorn i alla fall. Personligen kommer jag även glädjas åt att snart få träffa mina fantastiska kollegor.

2020

mars

7 bästa tipsen och länkarna för distansundervisning

Ljusgrå katt som ligger på en bärbar dator

Just nu så översköljs webben av olika tips för fjärr- och distansundervisning. Jag har såklart försökt att följa med i debatten och har här samlat de bästa länkarna och bästa tipsen för att undervisning via internet ska fungera. Oavsett om vi kallar det fjärrundervisning eller distansundervisning så måste vi förbereda oss för något som vi inte riktigt vet om eller när vi kommer att genomföra. Därför är det bättre att börja förbereda sig i går än i morgon.

Det första tipset är faktiskt så grundläggande att det kanske lätt blir bortglömt, att kolla att alla kommer in på alla verktyg.  Jag tar med ett exempel på hur vi löste det i vårt arbetslag.

    1. Se till att elevernas inloggningar fungerar innan ni startar
      Vi hade en schemabrytande dag inplanerad då vi hade tänkt åka ut på utflykt. När det blev inställt av olika anledningar (covid-19) så var vi tvungna att tänka snabbt och smart. Vi visste att vi själva behövde tid att förbereda oss och eleverna på eventuell fjärrundervisning och därför ville vi inte göra någon alltför komplicerad planering.Istället gjorde vi ett uppdrag som gick ut på att de skulle lösa några frågor och uppgifter genom att visa att de kunde ta sig in på några olika verktyg och webbplatser. Vi ville dessutom se om de klarade av att göra det hemma och på egen hand. Uppdraget fick de i sin mailbox klockan nio på morgonen. Så det första testet var att se om de ens kunde komma åt sin epost hemifrån. Där stod följande meddelande:God morgon!
      Nu har du klarat av ditt första uppdrag, att läsa ditt mail i din skolmail.
      Ditt uppdrag idag är att gå in i Teams och göra uppgiften ”Uppdraget”.
      Om du får problem att komma in på något digitalt verktyg så är det viktigt att du tar kontakt med en lärare som kan hjälpa dig med inloggning. Vi kommer att sitta i C206 under dagen och hjälpa dig om du behöver hjälp.
      Tänk på att de här verktygen är sådana som du kan komma att behöva använda om du behöver vara hemma från skolan och få fjärrundervisning.
      Lärarna i Arbetslag år 8Så det andra testet var att se att de kunde hitta Uppgifter i Teams. I uppdraget fanns sedan frågor till verktyg och webbplatser som vi ville att de skulle kunna använda. De skulle skriva in sina svar i tabellen som vi lagt i Teams. Den första frågan i Uppdraget löd: ”Hur många böcker på Inläsningstjänst sida har med ordet ’Utkik’ i sin titel? Räkna inte med studiehandledningar.” Sedan fick de liknande frågor på SLI, NE, UR Play, Quizlet, Skolplattformens Nyheter och Planering och bedömning.

      Här är Uppdraget i sin helhet.

    2. Ta det enkla före det svåra och sänk ambitionerna
      Nu översvämmas vi av olika digitala läromedel som blivit gratis för en tid, men om man inte haft dem innan så blir det svårt för elever och lärare att lära sig dem under stress. Elevernas uppkopplingar eller enheter kanske inte fungerar. De verktyg som vi vanligen använder blir överbelastade och oanvändbara. Teams har gått från 20 miljoner användare i november till 44 miljoner idag. Vi är lärare inte magiker.I  blogginlägget ”Please do a bad job of putting your courses online” så kan vi läsa fler orsaker varför vi inte ska överjobba våra planeringar.
    3. Använd GDPR-checkade läromedel
      Det här är ett utmärkt tillfälle att utforska några olika digitala läromedel eftersom de flesta stora läromedelsförlagen nu ger alla fri tillgång terminen ut. Jag tycker däremot inte man ska känna någon press att göra det, men för oss som är nyfikna på det så är det roligt. Nu kan man i sin egen takt se vilket digitalt läromedel som passar bäst.Dock är det viktigt att man fortfarande följer GDPR och eftersom jag inte har full koll på alla detaljer så tar jag hjälp av Camilla Askebäcks blogginlägg på LR:s webbplats.
    4. Gör det som funkar för dig och dina elever
      Du känner dig själv bäst och vet själv vad du tycker är svårt eller lätt. Det är också du som är expert på dina elever och vad de klarar av. Det är viktigt att du använder digitala verktyg som du redan kan eller som du snabbt kan lära dig.Micke Kring har skrivit en rad tips och också utvärderat några olika digitala verktyg.Anna Kaya har skrivit om hur man gör när man har nyanlända elever som måste undervisas på distans. Här finns ändå så många matnyttiga tips att jag rekommenderar alla att läsa.
    5. Ta hjälp av experterna
      Skolverket har startat en sida med olika råd om hur man bäst undervisar på distans. Det kan ju vara både elever och eller lärare som behöver vara hemma. Skolverkets webbplats heter skolahemma.se och de har även lanserat hashtaggen #skolahemma som lärare uppmanas märka inlägg i sociala medier med om de skriver om detta.Stockholm stad har också skapat en yta i Sharepoint och ett Team där lärare kan få tips och råd om vad som gäller.
      Undervisningsrådet Johan Falk har på sin fritid satt ihop en resursportal för lärare där en mängd olika material finns samlat.
    6. Passa på att undervisa digital kompetens
      Nu är ett utmärkt tillfälle att se till att både vår egen och elevernas digitala kompetens ökar. Den är viktig i alla ämnen. Inte minst i mitt eget favoritämne geografi då nästan alla geografer idag jobbar med GIS. Till vår hjälp har Internetstiftelsen satt ihop ett antal digitala lektioner i olika ämnen för olika åldrar.
    7. Lär som eleverna
      När man är osäker på hur något ska göras så funkar det inte alltid att läsa sig till hur man ska göra. Jag har skrivit förr om hur viktigt det kan vara att se hur någon gör på en film och vilket bra sätt det är att lära sig på. Därför kommer här ett tips på en spellista på YouTube som Johan Klavins har satt samman och delat med sig av.

Jag hoppas att allt går bra och att vi alla kommer ur detta virrvarr lite mer digitalt kompetenta.

2018

augusti

De globala målen i dagspolitiken

Höstens skolstart kommer att präglas av valrörelsen för Sveriges alla SO-lärare. Samtidigt har vi en tajt planering att hålla oss till när vi vill få in både det centrala innehållet, testa av kunskapskravens förmågor och arbeta mot ämnenas syften.

Det finns även andra mål att jobba mot. Hur står det till med de globala målen till exempel? Vilket ansvar har vi som privatpersoner, lärare och vuxna  att arbeta för att uppnå de globala målen. Vilket ansvar har våra politiker och de olika riksdagspartierna? Jag tänkte låta mina elever djupdyka i de globala målen och granska hur politikerna arbetar för att uppnå dem. Vilka förslag i debatten syftar till att de globala målen nås till 2030? På hemmaplan och globalt?

Till min hjälp har jag Globala målens webbplats. Där hittar man enkla och tydliga förklaringar till alla de globala målen. Jag gjorde testet ”Bli målmedveten” och kom fram till att mina viktigaste prioriteringar är att vi inte ska ha någon hunger, att bekämpa klimatförändringen och att vi inte ska ha någon fattigdom. målmedvetenGivetvis något förenklat men visst är det viktiga frågor för mig. Men de stannar inte där utan de ger mig också tips på hur just jag ska kunna jobba för att dessa mål ska uppfyllas.

Ett av tipsen som jag får är att jag ska skriva en insändare eller ett blogginlägg för att skapa en diskussion om fattigdom. Det är därför jag skriver just det här inlägget. Hur ska vi kunna komma åt fattigdom om vi inte förstår vad som orsakar den eller lär oss av goda exempel i världen? Vad är ens fattigdom? Jag väljer att använda EU:s definition av fattigdom som relativt. Det vill säga att man har en inkomst under 60% av landets medelinkomst. Eller om du inte kan ta med dig frukt till skolans fruktstund. Därför är det så viktigt att även se till vad fattigdomen gör i vårt eget land också. Hur tänker sig politikerna komma tillrätta med den?

Ett annat tips som just jag fick från webbplatsen var att jag kunde lära någon i min närhet att laga näringsriktig och hälsosam mat. Handfasta tips som går att genomföra. Eftersom testet frågar hur gammal man är, hur man tar sig fram och andra ”personliga” frågor så anpassas även tipsen efter personens möjligheter att genomföra dem. Tipsen går till och med att ladda ned som ett pdf-dokument sedan och skriva ut och sätta upp på väggen.

Arbetsområdet tänkte jag börja med att visa den här lilla korta filmen från UNDP.

Eleverna ska sedan själva få göra testet Bli målmedveten och sedan få i hemuppgift att genomföra något av råden de får.

När vi undervisar om svåra frågor så är det viktigt att vi visar eleverna att de är en siffra att räkna med och att de inte bara är en i statistiken. Vi måste återge ungdomar tro, hopp och kraft att förändra om den skulle ha tappats bort. Vår undervisning får inte bara syfta till att visa på alla svårigheter som världen står inför utan även jobba med ett av geografins övergripande syfte:

Värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

UrLgr 11, kursplanen för Geografi.

Det är något vi verkligen kan jobba med i valrörelsen då vi kan passa på att granska och värdera de olika politiska partiernas lösningar på olika utvecklingsfrågor. Om sedan våra politiker inte har några rimliga lösningar på världens stora frågor, då måste vi våga ta tag i det själva. Vi lärare kan stötta eleverna genom att visa att det visst går att förändra. De globala målens webbplats är en bra plats att börja på.

Mer tips om hur man kan arbeta med de globala målen hittar man på webbplatsen Worlds largest lesson som drivs i samarbete med Unicef

2017

Modebloggar för lärare

So-lärarhalsbandFinns det ett speciellt lärarmode?

Som ny lärare funderade jag en hel del på hur jag skulle se ut och vad jag skulle ha på mig för kläder. Jag ville se  kompetent ut, fast jag egentligen var lite osäker, och jag ville samtidigt att eleverna skulle tycka om mig.  Dock kom jag från nära fem års högskolestudier och hade inte allt för mycket pengar att lägga på en ”jobbgarderob”.  De lärarna jag hade på högstadiet och gymnasiet varierade inte sina kläder speciellt mycket, de hade  vardagliga kläder och gärna träskor eller tofflor. Inte precis några kläder som ingav respekt utan kläder som mer ville betona samhörighet med eleverna. Få svenska pedagogiska bloggar har skrivit om klädernas betydelse  men jag ska göra ett försök.professional-4-final-786x1024

Fashion for teachers

En av mina (många) laster är att sitta med Pinterest alldeles för länge. Dessutom samlar jag alldeles för många pins på alldeles för många anslagstavlor. Pinterest bygger på bilder som man kan samla. Varje bild är egentligen en länk till någon hemsida, men ofta räcker bilden för att man ska förstå vad det handlar om. Många bilder fungerar bara som inspiration medan andra leder till intressanta fördjupningsartiklar.

På Pinterest kan jag förena mina ganska spretiga intressen för undervisning, geografi, programmering, mode, katter och efterrätter. Det var när jag började använda Pinterest som jag upptäckte att det fanns speciella modebloggar för och av lärare.  Där skriver man om hur man bäst klär sig för att skapa en stämning. Vill du framstå som sträng eller snäll? De ger även tips på hur man bör klä sig inför föräldramöten eller anpassa klädseln efter vilken ålder på eleverna som man undervisar. Till mina fördomar kring lärares klädstilar så hör att lågstadielärare gärna har kläder med roliga mönster av djur eller andra detaljer som visar att man är en snäll person. Men behöver man egentligen bry sig så mycket om vad man har på sig?
Ballerinaskor

Bekvämt och praktiskt

Något av det allra viktigaste att tänka på är såklart att kläderna man bär fungerar i praktiken. Det vill säga att de är sköna och inte skaver och de ska skydda mot väder och vind om man ska vara utomhus. Ett par bekväma skor är A och O när man står och går mycket. Jag som föredrar klänning blev så glad när jag hittade ett par bekväma ballerina-skor att jag köpte flera olika par i olika färger så att jag alltid kan matcha till mina olika kläder.

ReflexbandEftersom jag även ser mig själv som en vuxen förebild så tänker jag även på att använda reflex och cykelhjälm, något som nästan alla lärare är väldigt noga med. Det är ju väldigt svårt att förklarar för eleverna att sådant är viktigt och sedan strunta i det själv.

 

Betydelsebärande tryck och accessoarer

Jag brukar ibland använda smycken för att skicka små subtila budskap. Med en processor runt halsen vill jag få eleverna intresserade av programmering och en 3D-printad Golden Gate  kanske kan skapa intresse för att rita i 3D. Sedan har jag en hel del smycken i form av kartor för att uttrycka mitt intresse för geografiämnet.Halsband

Andra lärare använder t-shirts med tryck medan jag föredrar tryck på tygkassar. Trycken kan förmedla ett budskap eller bara vara något som underhåller.
Human Rights

En relationsskapande klädstil

Vilken klädstil man själv har är självklart beroende på ålder också. Det är inte ovanligt att man som äldre lärare använder kläder som inte är lika trendiga som yngre lärare gör. Det kan bero på att man inte slänger kläder av bra kvalitet eller att man faktiskt föredrar form och färg som inte går att hitta just nu. Själv har jag åtskilliga kläder i garderoben som har mer än tio år på nacken.

Men äldre lärare som undervisar tonåringar anammar ofta någon detalj i ungdomars mode. Antingen för att man blir omedvetet påverkad eller också för att försöka komma lite närmare eleverna. Det blir ett sätt att visa att det inte är någon större skillnad på oss och att vi kan bygga en relation. Den relationella läraren förespråkas av fler skolforskare för att skapa större delaktighet, och därmed större motivation, i lärandet.

Att klä sig till framgång – går det?

En av de mest läsvärda krönikörerna i DN är Susanne Ljung som skriver om hur makthavares klädstilar påverkar oss och vårt intryck av dem. Genom kläderna vinner vi respekt och kan skapa rapport (ömsesidig förbindelse). Ytligt, visst! Sanningen är ändå att vi dömer människor snabbt utan lära känna deras inre kvaliteter.  Är en slarvigt och illa klädd lärare någon att ha respekt för? Är hen värd min uppmärksamhet eller till och med en löneförhöjning? Visst är det att hårdra diskussionen, men en lärares klädstil kan betyda en hel del och att klä sig med omtanke är ett sätt att visa respekt för elever, yrket och sig själv.

juni

12 saker en lärare INTE måste göra på sommarlovet

Nu går eleverna på sommarlov och kanske har de fått med sig ett läsbingo som de ska försöka genomföra på sommarlovet. Jag har sett sådana ”lärarbingon” också. Nu är ju en stor del av sommarlovet inarbetad tid och det är viktigt att värna sin ledighet. Det finns annars en risk att man blir en siffra i sjukskrivningsstatistiken. Därför tänkte jag sammanställa en lista med saker som vi inte behöver göra på sommarlovet. Det ska vara tiden då vi släpper alla måsten och bara gör det som vi mår bra av att göra.

ice-cream-1906674_960_720

1. Äta lagad mat till lunch

På sommarlovet så behöver du inte äta någon pedagogisk lunch och vara ett gott föredöme åt barnen. Istället kan du passa på att äta yoghurt med flingor till lunchen eller ersätta lunchen med godis och glass. För att du kan.

2. Vara uppkopplad mot sociala medier och debattera skola

För att kunna varva ned kan det vara nödvändigt att ta en paus från sociala medier. Framförallt så måste man inte diskutera skola och undervisning om man inte vill. Känner du att du blir stressad av det men ändå vill ha kvar Facebook så kan du ändra dina aviseringsinställningar så att du inte ser samma saker som till vardags.

3. Svara på jobbmejl

9be351d3dfcc4bb8d6ab17a762000433Lärares reglerade arbetstid är fördelad på 194 arbetsdagar då en stor del av våra arbetstimmar ska utföras. Men kvar har vi förtroendetiden som kan fördelas över årets alla 365 dagar, det vill säga även på sommarlovet.

Vi lärare har fått ett förtroende av vår arbetsgivare att vi utför förtroendetiden och vi ska själva ansvara för att vi inte jobbar för mycket under den. Under vår förtroendetid kan ingen styra över vad vi ska göra, utan det har vi förtroendet att bestämma över själva. Att svara på jobbmejl är något som vanligtvis bör skötas under den reglerade arbetstiden. Verkar det rörigt så finns det utförligare förklaringar på LR:s eller  Lärarförbundets sida, där man även hittar denna pedagogiska genomgång.

4. Räkna barn vid stranden eller på utflykten

När lärare åker på en utflykt med en klass så räknar hen ständigt barn. Ibland har man sån tur att antalet barn stämmer också. Oftast får man räkna om och räkna om. En lärares stora fasa är att det skulle hända något med något av barnen som man har ansvar för. Utflykter med närhet till vatten innebär en ständig beredskap och anspänning.

Själv har jag både åkt iväg med en halv klass medan den andra halvan blev kvar på perrongen och stått på perrongen med halva klassen när den andra halvan åkt iväg. Otroligt oprofessionellt men som tur var finns mobiltelefoner idag och vi har kunnat lösa sådana situationer rätt smidigt. På sommarlovet så slipper du räkna barnen på stranden eller bussresan.

5. Vara ute i solen

Du får stanna inne trots att solen skiner. Alltför mycket solande är inte hälsosamt och själv så bränner jag mig alltid. För mig som inte blir brun, så kändes varje sommarlov som det lov då jag äntligen skulle bli brun. Orealistiska förväntningar är inte heller hälsosamt och idag har jag släppt den pressen att man måste se så där lagom solbränd ut när sommarlovet är slut.

Istället kan jag stanna inne en solig dag och se en hel säsong av en tv-serie. Varför inte passa på att se SKAM, inte för att kunna använda något avsnitt i undervisningen utan för att den är så himla bra.

6. Planera undervisning

Om du vill så får du läsa skolbloggar och samla idéer till hösten. Du kan ju ha förtroendetid kvar som du kan använda till det. Det troliga är att du ändå har gjort av med läsårets alla timmar och därför kan du gott hoppa över undervisningsplaneringen på sommarlovet. Den blir ändå bäst när du samplanerar med dina kollegor. Lärarjobbet är inte samma ensamjobb som förr i tiden.

7. Bli förbannad på kopieringsapparaten4510409d389fe4a7a4040ca5f514e600

Du slipper ringa support för att de inte har levererat ny toner när den gamla tagit slut. Inte behöver du plocka ut papper som har fastnat heller. Du behöver nämligen inte kopiera något på sommarlovet. Njut av det!

8. Ha en perfekt sommar

Många känner sig stressade över att inte ha perfekta liv eller perfekta somrar. Med åren har jag insett att det finns ingen som har perfekta somrar. Däremot väljer många att visa upp en perfekt fasad via olika sociala medier. Några har en jättemysig midsommar med traditioner, stora släkten och solsken, andra har mysiga middagar med kärleken eller nära vänner, några åker på en solresa medan andra har världens mysigaste sommarstuga.

När man ser alla dessa bilder så är det lätt att tro att man måste ha allt. Men tänk då på att de flesta visar upp de bästa ögonblicken och sommaren består ofta av familjegräl, långa köer, bensinstopp eller dåliga hotell även för dina vänner. Det är dock inget man brukar visa upp och därför är det lätt att tro att alla andra har allt.

Du måste inte ha en perfekt sommar och massor att berätta när du återser kollegorna i höst. Njut istället av dina egna guldkorn och våga att inte visa upp den perfekta fasaden.

9. Vänta på grön gubbe vid övergångsstället

Den här punkten hänger ihop med punkt nummer 1, du måste inte vara det vuxne föredömet för en skolklass barn. Om du vill gå över gatan, trots att det är röd gubbe, så får du. För att du kan.

10. Lära dig något nytt

Många lärare använder sommaren för att lära sig något nytt och bredda eller fördjupa sina ämneskunskaper. Andra läser pedagogisk litteratur och fördjupar sitt didaktiska kunnande. Det kan som sagt vara så att du har någon timme förtroendetid kvar som du vill använda till något. Om du känner att du vill lära dig något nytt så ska du givetvis göra det. Ett tips är att lära sig mindfulness och att ta det lugnt. Se gärna på den här spellistan av TED-talks om just det.

11. Hålla dig alldeles för längef396becfe2b01577f338b7f67f9f55ec

När lärare ska gå på toaletten så dyker det alltid upp något som måste fixas direkt och sedan börjar nästa lektion och tillfället är passerat. Det är bara att hålla sig till efter nästa lektion. Något som har resulterat i att lärare kan hålla sig i en evighet. I sommar kan du njuta av att gå på toaletten precis när du själv vill. Vare sig du behöver eller inte.

12. Klaga på kollegor som vill vara uppkopplade/debattera skola/läsa pedagogiska bloggar…

Tyvärr finns det en grupp lärare som känner sig manade att läxa upp sina kollegor för att de är aktiva i sociala forum under sommarlovet. Låt bli det. De kan vara i en annan fas av livet och ha ett behov av att få umgås med lärarvänner på Twitter eller Facebook. De kanske delar något för att de tycker det är så bra och tänker att någon annan också kan ha nytta av det. Inte för att göra sig märkvärdiga eller jaga likes.

De känner nog själva när de måste ta paus och behöver inte bli tillsagda av någon kollega som om de inte visste sitt eget bästa. Om man ändå skulle få lust att skriva så i någon tråd på Facebook, så kan du själv behöva gå tillbaka till punkt nummer 2. Då är det nämligen dags för dig själv att koppla bort sociala medier och bara ägna dig åt sommarlov

Det här blir läsårets sista blogginlägg men jag återkommer såklart med fler inlägg i höst. I sommar ska jag koppla av och ta dagen som den kommer. Glad sommar och njut som du själv tycker passar bäst.

2016

december

Upp till bevis för årets geografilärare

earth-1706080_960_720Under 2016 förärades jag utmärkelsen som Årets geografilärare av Svenska nationalkommittén för geografi, SSAG och Geografilärarnas Riksförening. Jag är oerhört stolt och glad över detta pris. Inte bara för min egen skull utan för att det är så otroligt viktigt att geografiämnet uppmärksammas. Vi har dock valt att läsa två ämnen per termin i min skola och jag har därför inte ens undervisat geografi detta läsår. Mina elever tycker också att det är roligt att ha fått en prisbelönt lärare, trots att vi ännu inte läst geografi tillsammans. Nu säger de att det är upp till bevis för mig, när vi drar igång terminen med geografi.

Omöjligt att tävla i pedagogik

Många lärare anser att det inte borde finnas några priser för lärare. Att det är ytterligare ett sätt för utomstående att så split inom lärarkåren. Vi delas upp i förstelärare och ”andrelärare” eller till och med ”sistelärare”. Uppdelningen i bättre och sämre lärare leder till en ojämlik kollegial relation som inte gynnar skolutveckling. Dessutom kan ju ingen som inte ens har varit i mitt klassrum veta om jag är en bra lärare. Ännu mindre kan någon priskommitté veta om jag är bättre än någon annan lärare, som de inte heller har besökt. För det är jag troligen inte.

Jag håller inte med om att priser för lärargärningar är onödiga. Det kan aldrig vara fel att uppmärksamma att någon gör ett bra jobb. Vissa gör till och med ett bättre jobb än andra. Det är inte säkert att jag gör ett bättre jobb i klassrummet. Jag brukar heller inte få någon guldstjärna för perfekt frånvarorapportering. Däremot så gör jag ett bättre jobb än många andra med att sprida goda undervisningsexempel i geografiämnet.

Hennes passion för geografi, goda akademiska kunskaper i geografi och pedagogik kombinerat med hennes stora intresse för, digitala verktyg i skolans undervisning och lärande har gjort att Åsa utvecklat, utöver sin egen undervisning, flera former av kollegialt lärande via sociala nätverk och internet. Förutom att vara en viktig resurs för Mälarhöjdens elever och kollegor, är Åsa en viktig tillgång för geografilärare i hela Sverige.

Ur nomineringen till Årets geografilärare

Sociala medier viktiga för kollegialt lärande och delande

I nomineringen så framgår det att jag skriver denna blogg och att jag har startat Nätverk för geografilärare på Facebook, där vi nu är över tusen medlemmar. Där brukar jag dela undervisningstips, filmer och artiklar som kan bidra till geografiundervisningen för fler än mig själv. Det gör jag även på Twitter och Pinterest.

Hennes digitala närvaro har underlättat arbetet för en stor grupp geografilärare, vilket i sin tur gynnar elever på Sveriges grundskolor. Åsas arbete har för många elever (och lärare) tydliggjort geografiämnet och inneburit en ökad förståelse för ämnets innehåll och användningsområden.

Ur nomineringen till Årets geografilärare

Flera av de som är negativa till lärarpriser har också svårt att se nyttan av sociala medier i sin yrkesroll. Det tänker jag bidrar till att man inte är medveten om vilka otroliga eldsjälar det finns i de sociala medierna och som driver skolutvecklingen framåt från gräsrotsnivå. Ingen nämnd, ingen glömd. Jag tycker att fler lärare borde få priser och beröm, inte färre. Jag är inte ensam om att tycka det, utan Karin Brånebäck har också skrivit om detta och hon föreslår att vi blir bättre på att nominera grundskollärare till priser. De negativa rösterna hörs oftare runt fikabordet än i blogginlägg.

Anna och Philips lärarpodcast

Med priset har även följt en hel del uppmärksamhet. Under hösten blev jag intervjuad av Lantmäteriets tidning Gränssnittet. Jag fick också delta i Anna och Philips lärarpodcast som i mängder av program har lyft fram vad många duktiga lärare det finns i Sverige. Den här terminen kommer fokus ligga på att, tillsammans med mina elever och kollegor, forma geografilektioner som sporrar till massor av lärande i världens ämne.

april

Vad händer med läroplanen?

book-731199_960_720I dagarna så gick den första remisstiden ut för Skolverkets förslag till ändringar i Läroplanen för grundskolan och gymnasiet. Det är viktiga förändringar som måste göras, samtidigt som skolan inte orkar med ännu en stor förändring av styrdokumenten. Därför kommer vissa tycka att det är för mycket eller tillräckliga ändringar, medan andra kommer vilja ha mer omfattande ändringar. Att det måste ändras beror egentligen inte på att Läroplanen är dålig, utan på att samhället har förändrats. När Lgr 11 skrevs så förutsågs inte de förändringar som världen har genomgått på grund av digitaliseringen, i alla fall inte att förändringarna skulle bli så genomgående för så många människor.

Föreningen Lärare i Samhällskunskap har lämnat ett remissvar  där de till största delen är nöjda med ändringarna. Framförallt är de nöjda med att man inte föreslår några ändringar i kunskapskraven. Där kan jag tycka att det finns en risk med att inte ändra i kunskapskraven, och det är att vissa lärare kommer att strunta i att det ”bara” står i det centrala innehållet. Nu kommer det tillkomma andra delar i regeringens uppdrag till Skolverket, som en utredning av fortbildningsinsatser och huruvida det behöver anges ett minsta antal enheter per elev eller inte. Vi får se var det hela landar.

Eftersom jag har suttit med i en av Skolverkets referensgrupper så kanske jag har lite mer insyn än andra i hur diskussionen har gått. FLS:s styrelse reagerade på att digitaliseringen hade hamnat före begrepp som globalisering och interkulturella relationer. När detta diskuterades i referensgruppen så poängterades det att det inte fanns någon rangordning av begreppen, däremot så står de i bokstavsordning. FLS menar även i sitt remissvar att man inte bör skriva ut begreppet sociala medier.

”FLS anser att “opinionsbildning i sociala medier” bör strykas. FLS anser överlag att det inte är rimligt att binda de avsedda färdigheterna till viss teknik. Eleverna bör lära sig hur man kan påverka politiska beslut. Hur det görs kan variera över tid, mellan samhällen och utvecklas med teknik. Kursplanen vinner således i livslängd och kontinuitet.” FLS styrelse 2016-03-29

Här känner jag att det visst är viktigt att eleverna medvetandegörs för hur den demokratiska processen har förändrats i och med det kraftiga genomslaget av sociala medier. I dagens ledare av Peter Wolodarski, DN, så förklaras det på ett ypperligt sätt hur medielandskapet har förändrats. I det förslag som Skolverket har lagt fram så tycker jag att man möter dessa förändringar på ett tillfredsställande sätt, samtidigt som kursplanen kommer att hålla ett antal år till. Hur länge kan vi aldrig gardera oss för.

Nu är ändringarna som föreslås i SO-ämnena inte särskilt stora. Det är endast i samhällskunskap som kursplanen ändras då de andra ämnena ansågs ha tillräckligt starka skrivningar för att möta det digitala samhället. Störst förändringar föreslås nog inom matte, teknik och svenska. I de två förstnämnda ämnena så kommer programmering och datalogiskt tänkande in och i svenska så föreslås eleverna få jobba mer med digitala texter vad gäller både läsning och skriftlig produktion. Det är genom att själv vara producent av text och media, som eleverna får ökad förståelse för hur man är en kritisk konsument av media. Här hittar vi många godbitar som kommer att komma oss SO-lärare till del, genom att våra elever blir bättre förberedda på våra ämnen. En förändring som jag ser fram emot.

februari

Med fokus på fokus

Jag kan inte minnas när jag lärde mig läsa. Det gick liksom så lätt för mig och jag kunde det när jag började i skolan. Däremot hade jag svårt för en del annat. Koordinerade rörelser var inte min starka sida och när Aerobics blev poppis så kunde jag konstatera att det inte var för mig. När någonting är riktigt svårt att lära sig, så tar det ett tag att uppfatta alla detaljer i helheten. Lärandet är en fascinerande process och för att riktigt förstå hur komplext det är, brukar jag reflektera över mitt eget lärande. Det brukar göra det lättare att sätta sig in i elevernas utveckling. Ibland kommer de bästa reflektionerna när jag bara slappnar av och följer med i ett automatiserat görande. Promenader kan skapa ett sådant tillfälle av tankeflöde.

lotus-215460_960_720Veckorna före och efter jullovet har vi ägnat åt hinduism och buddhism. Vi har testat på meditation och pratat lite om hur det kan påverka oss. Inspirerad av Jannikes Hjälten och jag så startade jag en blogg som jag kallade Tro och tanke. Vilka alster eleverna har skrivit och vilket lärande som har skett! Jag blir så galet stolt när jag läser elevernas inlägg. Under jullovet så läste jag  igenom dem för att kunna ge lite feedforward när de kom tillbaka och skulle fortsätta. Innehållsmässigt så var jag nöjd, men de hade inte alls snappat upp hur de skulle märka sina inlägg, om de alls hade fått upp dem på bloggen det vill säga.

Istället för att komma tillbaka och vara irriterad på alla ”fel” de hade gjort så fick jag rannsaka mig själv. Hur hade mina instruktioner sett ut? Vilken förförståelse hade eleverna? Vilka förutsättningar fanns för övrigt? Dels så hade mina instruktioner kunnat vara tydligare och dels så hade eleverna inte så stor erfarenhet av att blogga. Det var bara för mig att göra om och göra rätt. Ge tydligare instruktioner med både matris och checklista. Skriftligt och muntligt. På bloggen och på tavlan. Enskilt och till gruppen. Orka upprepa, trots att jag har sagt samma sak flera gånger. Visa på goda exempel och lyfta dem som gör ”rätt”.

Istället för att komma tillbaka och vara irriterad på alla ”fel” de hade gjort så fick jag rannsaka mig själv. Hur hade mina instruktioner sett ut? Vilken förförståelse hade eleverna?

12009757_973420079371292_8413958957565296694_nJag har förut beskrivit hur viktigt det är med elevexempel och att våga börja göra, för att lära sig. Den gången handlade det om bikramyoga och jag har envist fortsatt att göra. Inte perfekt eller ens särskilt bra. Men jag har inte gett upp. För någon som alltid har känt sig lite motoriskt klumpig och helst avstått från fysisk ansträngning, är det ett stort steg. Något som har slagit mig är att jag lär mig något varje pass! Oj, är det den muskeln som ska användas också? Jaha, det känns annorlunda om jag gör så här. Jag kan ju göra den här övningen nu och fortfarande andas samtidigt. De första gångerna lät det som om lärarna sa samma sak varje gång och att jag gjorde precis som de sa. Efter ett tag började jag höra nyanserna. Jag hade varit så koncentrerad på de stora dragen och rörelserna att jag inte uppfattade detaljerna. Vilken lyckokänsla som strömmar genom en när man upptäcker att man har lärt sig något.

Det härliga är att det är så lärandet ser ut även för eleverna. När de upptäcker att de har lärt sig något nytt, så tänds ett glitter i deras ögon och ett leende sprids i deras ansikte. Men först måste de få ta in de stora dragen och rörelserna, att komma in på bloggen och publicera ett inlägg, för att sedan kunna fokusera på detaljerna, lägga till bilder, länkar och skapa en layout. Läs till exempel Parvati97 och se hens utveckling i bloggandet, från det första inlägget, längs ned på sidan, till det sista som ligger högst upp. Nu hoppas jag att vi alla får ett skönt sportlov fullt av vila och lärande.

2015

november

För det vidare

11925859_994980233855555_406757037_aDet är inte precis någon hemlighet att jag älskar mitt jobb. Att vara lärare är så givande och positivt. Speciellt när man jobbar på en skola som man trivs på. Dels har jag fantastiska elever, som har en sån vilja att lära och utvecklas, och dels har jag underbara kollegor, som ger stöd och positiv uppmuntran när det behövs som mest. När jag tog över mina elever, som jag har nu, så gick de i år 8 och de var rätt skeptiska till flera av mina undervisningsidéer. De ställde kritiska frågor och efterfrågade större tydlighet från min sida. När jag då svarade ”Jag vet inte riktigt vad slutresultatet blir, jag har aldrig gjort det här förut. Det blir vad ni gör det till”. Då blev de inte så glada. Sanningen var att jag faktiskt ofta inte hade prövat att göra på exakt det viset tidigare. Att vara lärare är ett kreativt jobb där jag ofta kan pröva nya idéer.

Vartefter terminen och läsåret löpte på, så började de sakta förstå att de faktiskt själva kunde påverka hur de skulle visa sin kunskap och de blev tryggare med mig och min bedömning. Samarbetet med eleverna är något av det roligaste som finns. Ofta kommer någon elev fram till mig, under eller efter lektionen, för att föreslå någon artikel eller Youtube-film som vi kan använda i arbetsområdet. Ibland vill de att vi ska arbeta på ett visst sätt eller att slutuppgiften ska utformas ”som vi gjorde när vi…”. Det ser jag som ett tecken på att de ändå uppskattar mina nya idéer och att kommunikationen fungerar. För att vara säker på att de vågar framföra kritik så genomför jag regelbundet anonyma, digitala utvärderingar.

Av någon anledning så har ryktet om min kärlek för arbetet spridit sig utanför min egen skola. I början av tladda nederminen så blev jag kontaktad av Skolverkets redaktör för kampanjen ”För det vidare”, Martin Huss. Han ville att jag skulle ansvara för kampanjens instagram-konto under en vecka. Nu är det dags! Jag fick själv välja vecka och jag valde v 46. Min plan var att jag då skulle vara lagom utvilad efter höstlovet. Inte kunde jag ana att hösten skulle vara så intensiv och fantatisk som det har varit. Jag har inte ens hunnit med att blogga om allt roligt som har hänt. Nu kommer jag alltså berätta lite om min vardag genom bilder och ni kan alla följa med under veckan. En längre intervju med mig hittar ni på deras blogg.

Om bloggen

Porträtt på Åsa Colliander-Celik som står framför en bokhylla.

Hur använder vi lärare digitala verktyg? Måste vi veta mer än våra elever eller är det ok att inte kunna allt? Med den takt som IT-tekniken utvecklas i så är det i stort sett omöjligt att hinna ta in allt nytt.

Men vi är i alla fall några som försöker. Jag testar gärna nya digitala verktyg och försöker hela tiden lära mig mer. Ibland blir det mest att jag nosar på ytan och andra gånger tar jag ett djupt dyk ner. Ibland glömmer jag bort det jag lärt mig och ibland gör jag fel. Om allt detta tänker jag berätta och om hur vi på vår skola försöker få fler att våga pröva.

Jag som skriver här heter
Åsa Colliander Celik och är So-lärare på Mälarhöjdens skola och en av skolans nya förstelärare. Jag har alltid varit intresserad av nya saker och har därför lärt mig en hel del på egen hand inom IT. Numera ingår jag i skolans IKT-grupp och vi möter en blandning av svåra och roliga utmaningar. Av mina ämnen så tycker jag geografi är roligast. Även där jobbar jag med digitala verktyg och handleder några kollegor i ett projekt om GIS. Recenserar även appar på skolappar.nu.

Kontakt: Åsa Colliander Celik

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier