När jag var ny som lärare så utvärderade jag undervisningen efter varje arbetsområde. Trots att jag försökte formulera frågorna på olika sätt så fick jag oftast ganska korta svar och det gav varken mig eller eleverna särskilt mycket. Sedan följde en lång period då jag inte tyckte att jag behövde utvärdera. Sanningen att säga så kan det berott på att samma kritik återkom och det var inte roligt att höra. Genom att inte låta eleverna utvärdera arbetsområdet så slapp jag ovälkommen kritik. Men för några år sedan beslutade jag mig för att ta tag i projektet att ”bli en bättre lärare”. En första åtgärd blev att regelbundet utvärdera utifrån en vetenskaplig grund. Själv använder jag ”Irvings elevutvärdering av bra undervisning” från boken Synligt lärande för lärare, av John Hattie.

1. Nya digitala redskap gör det lättare: En mängd olika verktyg gör det möjligt att fråga och sammanställa svar från många elever på ett enkelt sätt. Ofta använder jag Google forms och lägger upp frågor i bloggen. Det är enkelt för eleverna att svara, både från egna smartphones eller från skolans surfplattor. Efter det senaste arbetetsområdet så fick mina elever göra utvärderingen muntligt i gruppen. Utifrån några frågor så gjorde de en podcast som de skickade till mig. Helt plötsligt är det nya aspekter som kommer fram, intressant!
2. Bli en bättre lärare: Att reflektera över sin undervisning ökar förmågan att se sin egen undervisning från andra perspektiv. Skickliga lärare utvärderar konstant undervisningen och anpassar den efter elevgruppen och ämnet. Här kan digitala verktyg hjälpa till, numera är det enkelt att filma en lektion. Ett tydligt sätt att handleda sig själv.
3. Elevernas resultat blir ett mått  för en bättre undervisning: Med ett formativt förhållningssätt så använder du elevresultat för att utvärdera din undervisning. Resultaten ger en indikation om hur väl eleverna har kunnat tillgodogöra sig undervisningen. Ibland kan du använda exit-tickets eller göra läxförhöret med Kahoot. Då vet du om du måste repetera något. Medan en större bedömningsuppgift kan ge dig ledtrådar till vad du ska förändra nästa gång du arbetar med temat.
4. Öka elevernas delaktighet och inflytande: Att bara göra utvärderingen räcker inte, det är minst lika viktigt att visa eleverna att man tar till sig av deras synpunkter. Jag brukar berätta vad som kommit fram i utvärderingarna och förklara att vi nu testar det som ni föreslagit. Återkopplingen är minst lika viktig för dem som den är för oss. Lyssnade någon på mina synpunkter? Är det jag tycker viktigt?
5. Stärk relationen mellan lärare och elev: Genom att du visar att du bryr dig om vad eleverna tycker och att deras åsikter är viktiga, så bygger du upp förtroendet. När eleverna känner sig sedda och trygga så växer motivationen att lära och prestera.
6. Stärk elevernas metakognitiva förmåga: När eleverna utvärderar så måste de reflektera över sitt lärande. De formulerar vad som har fungerat bra och vad som inte fungerat. Att formulera sig kring lärandet gör att elevernas medvetande kring lärandet ökar också.
7. För att styrdokumenten säger det:  I det första kapitlet i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det: ”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.”

För den delen påminde min handledare mig om ett fint ord senast vi sågs, prokastinera. Ett exempel på när man prokastinerar är, när man ska skriva på sin uppsats, men istället skriver blogginlägg.