Visar inlägg med tagg:

14

aug

Vara vän med elever på sociala medier

Ikoner för sociala medierDet funkar inte riktigt för mig att vara vän med elever på sociala medier. Dels så är elever inte intresserade att ha alltför många vuxna som lägger sig i deras privatliv och dels så vill jag också ha ett privatliv fritt från elever och vårdnadshavare.

En annan anledning är såklart att vi inte riktigt hänger på samma platser. Jag håller mig till Facebook, Instagram och ibland Twitter. Eleverna är mest på TikTok och i viss mån Instagram. Finns det någon som fortfarande är på Snapchat?

All kommunikation ska gå via Skolplattformen

Staden har en policy kring kommunikation: All kommunikation ska gå via Skolplattformen. Det innebär att skolor och lärare bara ska kommunicera via Teams, SharePoint, Planering och bedömning och andra program som finns inne i Skolplattformen.

Skolorna ska inte ha Facebooksidor och lärarna ska inte ha några lärarkonton på Instagram. Förr hade jag och flera kollegor det och det var ett snabbt sätt att få ut information till eleverna. Det var ett konto för envägskommunikation. De fick följa mig men jag följde inte dem. Där kunde jag lägga upp veckans läxa eller info om schemabrytande dag.

Teams som kanal för snabbinfo

Nu har jag lagt ner mitt lärarkonto eftersom jag tycker att Teams funkar mycket bättre för sådan kommunikation. Det är en app som jag vet att alla har och jag kan själv skapa chattgrupper efter vilka elever som ingår i min undervisningsgrupp. Det gör jag för att bespara mina kollegor från meddelanden som de inte behöver, eftersom alla lärare finns med i klassteamet.

Att ändå använda Instagram

Däremot så har min katt ett Instagram-konto som några av mina elever följde. Vissa gillade bilder för att de trodde att de skulle få högre betyg. Flera hade själva katt och gillade helt enkelt katter. Oavsett anledning så hjälpte det oss att skapa en relation. Jag kunde visa en del av mitt liv utan att vara alltför privat. Deras hjärtan gjorde såklart mig glad. En positiv spiral i relationen som lärare till elevgruppen.

Det föranledde också att jag vid skolavslutningen blev tilldelad utmärkelsen: Klassens Crazy Cat-Lady! Jag bar min utmärkelse med stolthet. Det var en väldigt sorglig avslutning med mycket gråt och jag var så ledsen att behöva släppa mina nior som var underbara personer.

Varje gång jag lägger upp ett inlägg så är det fortfarande gamla elever som gillar dem. Jag stannar alltid upp och tänker en stund på just den eleven. Det är en blandning av glädje och sorg i det. Jag saknar dem. Men jag vet att jag kommer få nya elever att skapa relation med. Bara det att det kommer ta ett tag. Till min hjälp får jag återigen använda @supersötasilversally

flicka i skogen med en mobilNu kommer våren och med den kommer förhoppningsvis lite värme också. På vår skola så försöker vi numera skapa social distansering genom att ha undervisning ute. Eftersom de flesta av oss faktiskt inte har så stor erfarenhet av det tänkte jag tipsa om två olika appar för digitala tipspromenader och två webbplatser med färdiga lektionsidéer.

Digitala tipspromenader

Här är tips på två olika appar som eleverna kan ha på sina mobiler oavsett vilken mobil de har. Eftersom vi inte kan förvänta oss att alla har en egen mobil så brukar jag låta eleverna gå i grupper där någon har en mobil som kan användas.

Turf Hunt

turfhuntTurf Hunt är en app där du som lärare bestämmer vilken väg eleverna ska gå och du lägger ut frågor och uppgifter längs vägen. Eleverna går på egen hand och du kan ha översikt över grupperna på datorn.

Det fungerar att lägga flervalsfrågor och frågor med fritextsvar. Eleverna kan även få andra utmaningar som att spela ett memoryspel och få belöningar. Spelifiering av ett enkelt läxförhör gör det hela så mycket roligare.

På Turf Hunts webbplats kan man även skapa guidade turer och lägga in ljud och bilder.

Active Quiz

I Active Quiz bestämmer eleverna själva vilken väg de ska ta och läraren bestämmer avstånd mellan frågorna (t ex varje 200 meter). Du bestämmer också hur långt de ska gå och hur många frågor som eleverna ska svara på.

Den här appen fick jag tips om från våra idrottslärare och själv har jag inte hunnit använda den.

Färdiga lektionsförslag

När jag ändå tipsar så kan jag fortsätta med två webbplatser som har många övningar utomhus i de flesta ämnena och för olika åldrar.

Skogen i skolan

Skogen i skolan är en organisation som samlar skogsindustrin, skolor och myndigheter. De producerar läromedel och har en stor bank av lektionsförslag för många olika ämnen och för hela grundskolan. De har en bra sökmotor som gör det lätt att sålla bland lektionerna.

Naturskyddsföreningen

Naturskyddsföreningens webbplats går det också att hitta en hel del färdiga lektionsförslag och metoder som man kan använda när man vill använda naturen som ett klassrum.

Fördjupa dig

För den som vill lära sig mer om varför utomhuspedagogik är bra så rekommenderar jag att läsa på Tidningen Specialpedagogiks webbplats. Skolverket har även en längre webbkurs i utomhusdidaktik för den som verkligen vill fördjupa sig.

21

jan

15 enkla exempel på GIS i undervisningen

map-1646756_960_720Geografiska informationssystem, så kallade GIS, är digitala kartor där information ligger i olika lager. I mitt förra inlägg beskrev jag lite mer ingående vad Lgr 11 säger om GIS i skolan. I det här inlägget tänkte jag gå in på några konkreta sätt att använda GIS i skolan på och vad de olika sätten kan tillföra lärandet.

GIS för geografiska analyser

GIS är mycket användbart när vi vill göra geografiska analyser. I GIS:et så ligger information och genom att se ett mönster av den informationen så kan vi göra en analys. Det är mycket lättare att se data visualiserade med färger och symboler än att läsa av det i en tabell. Om vi till exempel vill se var i världen luften är mest förorenad, så kan vi se det på en karta som uppdateras live. Denna karta från Air Visual kan en skola själv bidra med data till, genom att placera ut en luftmätare. Att göra det skulle skapa förståelse hos eleverna hur geodata kan samlas in av privatpersoner och organisationer och på så sätt bidra till forskning och lösningar av samhällets miljöproblem. Luften vi andas är förutsättningen för våra liv och utifrån kartan om luftkvalitet kan eleverna diskutera en aspekt av människors olika livsvillkor.

Eftersom det är möjligt att hämta information från GIS, så kan man se att vissa saker är vanligare på vissa platser än på andra platser. Jag brukar visa verktyget för eleverna först och sedan låta dem själva utforska på egen hand eller efter vissa undersökningsfrågor som jag ger. Om verktyget är helt nytt för eleverna så kan det vara en fördel med skriftliga instruktioner. Det ger mig möjlighet att hjälpa de som har svårare, medan de andra eleverna följer instruktionerna. Som den här instruktionen till ett GIS på National Geographic: Mapmaker interactive.

Hämta information från GIS inför fältstudier

Jag tycker att GIS är perfekt att koppla ihop med fältstudier. Med olika GIS kan eleverna hitta data om platsen innan de ska undersöka den i fält. Efter fältarbetet kan de sedan redovisa med hjälp av GIS. Hur det skulle kunna bedömas skrev jag min magisteruppsats om. När vi arbetade med lag och rätt så tittade vi på var brott sker med hjälp av brottsplatskartan som uppdateras fortlöpande och visar alla möjliga brott. Vi har också använt oss av livsstilskartan, som tyvärr innehåller en del reklam, men som har massor av matnyttig information om människors olika livsvillkor i Sverige. Bägge är användbara inför fältstudier i närområdet, för att kunna se skillnader mellan bostadsområden och platsernas olika risker och behov. Vill man ta fram andra siffror från SCB eller Kommun- och landstingsdatabasen så kan man tyvärr inte få informationen presenterad i en karta. Däremot har de ofta tydliga och bra visualiseringar i form av diagram. Vissa kommuner har sin data i GIS öppet, så att alla medborgare kan ta del av dem. I andra kommuner kan det vara lite krångligare. På kommunen finns en GIS-ansvarig som man kan be om hjälp.

ipad-632394_960_720

Ändra transparensen i olika lager

Det finns appar och webbsidor som använder data från Världsbanken eller CIA och visar informationen visualiserad på en karta. De är dock ganska statiska och visar bara uppgifter för hela landet och inte för regioner. Exempel på sådana GIS är Globalis, WDI, och World Factbook Visual Edition. Det går heller inte att lägga informationen ovanpå varandra, utan du måste ta fram nya kartor för varje ny rubrik.

En av de stora fördelarna med ett ”riktigt” GIS är att det går att bestämma hur olika lager av data ska se ut. Med det så menar jag att du kan ändra vilken kartbakgrund du vill ha och sedan lägga på ett eller flera lager av information. Beroende på hur informationen visualiseras i kartan, så kan man behöva se flera lager samtidigt, som när du lägger två kartor bredvid varandra för att kunna se samband mellan befolkningsmängd och tillgång på naturresurser. I ett GIS så kan du ändra transparensen i olika lager tills du kan se båda två samtidigt, men då överlappande varandra. Självklart blir geografiska mönster mycket lättare att upptäcka på det sättet.

Det är svårt att hitta ett bra GIS för skolan, som har olika lager av data och där användaren själv kan lägga till eller ta bort flera olika lager och ändra transparensen  i de olika lagren. Jag har ännu inte kunnat hitta någon svensk variant, som vänder sig till skolbarn. Däremot finns en i USA som även svenska barn kan använda (med viss språklig hjälp). National Geographic står tillsammans med Esri bakom Mapmaker Interactive där eleverna får öva på att göra geografiska analyser som äkta proffs. I den går det även att skapa egna kartor och den kräver inget konto. En mycket viktig fördel med detta GIS är att den är utvecklad för att även fungera på surfplatta.

GIS för lärarens presentationer

När du har testat några olika GIS så kan det vara dags att själv skapa med hjälp av GIS för att kunna åskådliggöra något för eleverna. Trots att det finns en mängd visualiseringar ute i cyberrymden så är det inte alltid som de är perfekt anpassade till det som man vill visa.

Story Maps eller kartberättelser

ArcGIS och Esri har tagit berättandet med kartor till en helt ny nivå med hjälp av verktyget Story Maps. Det är möjligt att skaffa ett gratiskonto och göra egna berättelser med kartor. Själv gjorde jag en enkel variant där jag lagt in lite fakta om tolv upplysningsfilosofer. Genom att koppla informationen om dem till platsen som de levde på, går det att se att de fanns på ett ganska avgränsat område i Europa, förutom Benjamin Franklin som levde i USA. Kartberättelsen fick ersätta en power point när jag berättade om de olika filosoferna. Utifrån kartan och den muntliga redogörelsen kunde eleverna sedan reflektera kring hur idéerna spreds innan internet fanns.

Ett annat verktyg för kartberättelser är My Histro som är enklare både till utseende och skapandet. Kort berättat bygger den på en tidslinje som även har en karta till varje tidpunkt du lägger in på tidslinjen. Det är ett utmärkt verktyg för att berätta om ett historisk skeende. Men den fungerar även som en egen resedagbok eller för att återberätta en roman.

Använd andras kartberättelser

Du behöver heller inte göra dina egna presentationer för det finns så otroligt många vackra, välgjorda och betydelsefulla att använda. Här nedan finns en kartberättelse som visar på ekonomiska skillnader i städer i USA. När den är inbäddad i bloggen så här så spelas den upp automatiskt, om du själv vill styra den eller läser på mobilen kan du istället klicka på länken.

GIS för elevernas egna presentationer

Det kan vara svårt för oss geografilärare att motivera skolan att prioritera inköp av GIS och därför är många beroende av gratistjänster. De GIS jag föreslog för läraren att använda, här ovan, kan givetvis eleverna använda till sina presentationer också. Jag har funnit att det kan vara bra med olika alternativ för eleverna att välja på. Däremot får man inte föreslå för många olika, för då är det stressigt för läraren att ge olika instruktioner och för vissa elever är det svårt när valalternativen är för många. Därför brukar jag föreslå något verktyg som vi har på våra SO-iPads och något som fungerar på datorerna. En trevlig app att presentera geografiska data i är PhotoMapo. Den kan eleverna använda när de gör fältstudier i närområdet eller när de redovisar om något som är knutet till en plats. Fördelen är att den får eleven att välja en bild och skriva en liten text till kartan.

En av de mer utvecklade gratisresurserna för datorn är Scribble maps. Den är lätt att använda och har många olika valmöjligheter och det går att lägga till linjer, ytor, punkter, foton och annan information i kartan. Nu när jag var inne och tittade på den så upptäckte jag att det till och med gick att välja mellan olika pokemons bland symbolerna (istället för kartnålar). Pokemonmaps

Programbanken har paketerat QGIS för Stockholm stads skolor och på Globala gymnasiet har man arbetat med att låta eleverna skapa egna kartor med hjälp av QGIS. Själv har jag inte riktigt vågat mig på det ännu, men jag har hört att den är enklare än vad man först tror. I detta GIS måste man själv importera all data i form av excel-filer. Det finns mängder av sådan data att hämta på nätet, så det är inget man måste göra själv. Dock blir det ett hinder att som lärare vara tvungen att lära sig ännu ett moment, när tiden redan är knapp.

GIS i andra ämnen än geografi

Självklart går det att använda GIS i många andra ämnen än geografi. Det kan vara en bra utgångspunkt för ett ämnesintegrerat arbete. Stadsorientering eller Pokemonjakt går att skapa med TurfHunt.

map-846083_960_720

Eleverna kan skapa storymaps i moderna språk eller engelska och göra turistguider. Det går även att redovisa boken man har läst med en storymap. Ansvaret för att undervisa om GIS genom att låta eleverna själva få pröva att använda GIS ligger ändå på oss geografilärare.

14

jan

Vad är GIS?

world-1264062_960_720En sak som förbryllade mig när Lgr 11 kom var hur jag skulle kunna undervisa om GIS, när jag inte hade en aning om vad det var. Det kommer ofta upp frågor rörande GIS i olika grupper som är kopplade till SO. Det kan vara nya lärare som får undervisa i geografi trots att de inte har någon utbildning, eller lärare med en äldre utbildning där GIS inte ingått. Jag tänkte göra ett försök att förklara vad GIS är och resonera lite om nyttan och nödvändigheten av att använda det i skolan. Det här inlägget är det första av två som handlar om GIS i skolan. I denna del fokuserar jag på vad GIS är och varför vi ska använda det i skolan, utifrån läroplanen. Del två kommer utgå från och beskriva några praktiska undervisningsexempel.

GIS är en förkortning av Geografiska informationssystem

Geografiska informationssystem är mycket vanligare än du kanske tror. Det är nämligen alla de digitala kartor som vi använder i olika appar som Google Maps eller möjligheten att tagga en plats på Facebook eller Instagram. Ett GIS har information i flera lager och det går ofta att välja hur många eller vilka lager man vill se. Om du till exempel använder någon karta som Google mapsGoogle Maps så kan du uppe i det vänstra hörnet få fram en meny och där kan du välja vilken bakgrund kartan ska ha och om du vill se cykelvägar eller platser som du har markerat.

Lägg till information på kartor och GIS

På en papperskarta kanske man sätter nålar och drar streck med penna eller tråd för att lägga till information om platser, flöden och samband. Med en digital karta kan du lägga olika lager med information i bilder, diagram, färger, linjer och punkter. Dessutom kan du växla mellan vilka lager som ska synas, något som underlättar när du vill göra en geografisk analys.

När man zoomar in eller ut på ett GIS så brukar informationen som visas förändras. När kartan är utzoomad och visar ett stort område i liten skala, så är informationen generaliserad och ofta ser man bara de viktigaste, största vägarna och orterna. En papperskarta är statisk och för att zooma in så behöver du en annan karta, men med GIS så kan du zooma in och se fler detaljer på området, som stigar, hus och verksamheter.

Undervisa om eller med GIS?

Varje lärare är själv ytterst  ansvarig för att tolka läroplanen. Vissa av oss har haft stöd av kollegor och andra nätverk, medan andra lärare står ensamma. Hur mycket eller lite GIS som ska finnas med är inte lätt att veta. Inte heller om det räcker att undervisa om GIS, genom att berätta för eleverna vad GIS är, eller om eleverna ska lära sig att använda GIS?

Jag brukar hamna mittemellan och försöker få in GIS i olika ämnen och arbetsområden i mina egna presentationer. Då passar jag även på att berätta något om vad GIS är. Dessutom brukar mina elever få testa att själva utforska världen med hjälp av GIS och få möjlighet att skapa egna digitala kartor i något program.

Vad säger Lgr 11 om GIS?

Det står ingenting om digitala kartor eller GIS i syftesdelen till kursplanen, men GIS ger en utmärkt grund för eleverna att utveckla en förtrogenhet med att växla mellan olika tids- och rumsperspektiv. I inledningen till kursplanen för geografi så redogörs för syftet med ämnet och där hittar vi följande stycke:

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med hur man växlar mellan olika tids- och rumsperspektiv. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människors levnadsvillkor. Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. På så sätt ska eleverna ges möjlighet att se världen ur ett helhetsperspektiv. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden och att presentera resultaten med hjälp av geografiska begrepp.

Ur Lgr 11, Kursplanen i geografi, Ämnets syfte

Kunskap om kartan bygger på undervisning

Precis som vi har undervisat och fortfarande undervisar om kartboken, så behöver vi undervisa om den digitala kartan. Då ger vi eleverna förutsättningar för att kunna dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. Skillnaden mellan att tolka en papperskarta och en digital karta är inte så stor, däremot kan man behöva få instruktioner om hur man hittar teckenförklaringar och söker information i ett GIS. Redan nu börjar digitala kartor bli vanligare än papperskartor och därför är det givet att vi ska ge eleverna kunskapen om digitala kartor också.

GIS underlättar geografiska analyser och presentationer

Eftersom syftet med geografiämnet är att eleverna ska utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden, så bör vi ge dem bra verktyg och metoder för detta. GIS är oftast ett överlägset verktyg för analyser. Här finns möjligheter att snabbt se skillnader och upptäcka likheter. Dessutom är det lätt att få fram siffror på andel av befolkningen, eller avstånd och ytor. När eleven har lärt sig att urskilja data ur kartan så är steget inte långt till att själv kunna producera sin egen karta. Det finns många bra och gratis program för detta redan idag (konkreta tips i del två). Genom att själv skapa en karta, så ökar ofta förståelsen för att det sker ett urval av information för att skapa en karta, vilket i sin tur gynnar elevens källkritiska resonemang kring kartor.

GIS finns i det Centrala innehållet för år 7-9

GIS nämns inte alls i syftesdelen eller i kunskapskraven, inte heller i det Centrala innehållet för tidigare år. Däremot så nämns GIS i det Centrala innehållet för år 7-9 :

Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.

Ur Lgr 11 Kursplanen i Geografi, Centralt innehåll i årskurs 7-9

Inget krav på skolan att tillhandahålla GIS?

Så GIS nämns inte alls i kunskapskraven, varken för år 6 eller år 9. Det innebär att eleven egentligen inte behöver visa sitt kunnande med hjälp av GIS, men får gärna göra det. Vilket tyvärr även leder till att lärare inte känner sig tvungna att tillhandahålla GIS för eleverna. Det ställs ändå inga formella krav för att eleven ska kunna visa sitt geografiska kunnande med GIS. Jag finner ändå ett mycket starkt stöd för digitala kartor i kursplanens kunskapskrav. Nämligen i följande kunskapskrav:

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett  fungerande sätt, samt för resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och geografiska verktyg.

Ur Lgr 11 Kursplanen i Geografi, Kunskapskrav för slutet av år 6 (värdeorden borttagna)

Vad är GIS om inte en geografisk källa, metod och teknik? Hur ska man kunna resonera om användbarheten eller trovärdigheten på något som man aldrig fått lära sig något om? GIS är ett bra verktyg vid fältstudier och bör användas redan i yngre år än på högstadiet.

GIS är en del av skolans digitalisering

När kursplanen skrevs så var tillgången på datorer och surfplattor ännu mer varierad än den är idag. I Skolverkets förslag till Nationell strategi för digitalisering av skola och förskola så föreslår man att alla elever ska ha tillgång till digitala verktyg och lärresurser för arbete i och utanför skolan. Man framhåller även vikten av att detta är likvärdigt och att alla elever har en egen enhet inom tre år. Något som jag hoppas kommer gå ännu snabbare.

Elever i grundskolans och motsvarande skolformers årskurser 1–9 (10) har tillgång till ett personligt digitalt verktyg (1:1) inom tre år.

Ur Nationell strategi för digitaliseringen av skolväsendet, s 6

Det skulle ge svenska elever möjlighet att förstå vad GIS är och vad det kan användas till om tillgången på datorer och surfplattor blev likvärdig. Nästa steg blir då att ändra i kunskapskraven så att GIS finns med även där.

24

apr

IKT-dagen med samplanering

ped planNär vi först började bolla tankarna om att ha en studiedag i IKT på vår skola, så såddes ett frö om att även försöka få tid till att samplanera ett ämnesövergripande arbetsområde. Även om fokus skulle ligga på digitala verktyg i undervisningen, är det ändå alltid innehållet i undervisningen som ska spela den största rollen.

I läroplanen står det tydligt att att lärarna ska samarbeta om elevens kunskapsutveckling och arbeta ämnesövergripande. I Skolverkets förslag till förändringar för läroplanen så betonas det till och med att det måste ske flera gånger under elevens skolgång.

Läraren ska (…) organisera och genomföra arbetet så att eleven

  • utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga,
  • upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt – får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling,
  • får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling,
  • successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar,
  • får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och
  • får möjligheter att arbeta ämnesövergripande.

Ur Skolverkets förslag till Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, kap 2.2, där förslagen till ändringar/tillägg är fetmarkerade.

En anledning till att vi måste samarbeta bättre är för att minska stressen hos eleverna. Genom att skapa breda uppgifter som kan bedömas av flera ämneslärare så kan elevernas arbetsbörda minska. Samtidigt skulle lärarnas stress över att hinna med det centrala innehållet och alla förmågor minska om fler ämnen jobbade med samma innehåll samtidigt. När man läser kursplanerna i andra ämnen än sina egna, så upptäcker man att mycket återkommer i olika ämnen.

För att skapa någon sorts stödstrukturer för våra kollegor, så tog jag på mig att göra en mall med vad som var viktigt att tänka på vid planeringen av ett gemensamt arbetsområde. Eller egentligen vad som är viktigt att tänka på vid all planering av undervisning.

Efter en del funderande så valde jag att kalla de olika faserna i undervisningen för länkar. Jag tänker att alla länkar är lika viktiga och måste vara starka för att undervisningskedjan ska hålla. Presentationen går att se här nedan.

Vi insåg ganska snart att vi i princip hade den mesta av den kompetens  som vi behövde inom vårt eget IKT-lag. De enda föreläsare vi tog in var från grannskolan Sätraskolan, Eva Lindholm och Cecilia Westblad. De jobbar med Att skriva sig till läsning och har ett mycket välfungerande samarbete mellan skolan och fritidshemmet. Det var väldigt givande att lyssna på deras arbete och vi kunde konstatera att våra kontexter skiljer sig åt.

Tänk att det kan vara så stora skillnader trots att det bara är två t-banestationer bort. Våra olika förutsättningar har inneburit att vi har blivit duktiga på olika saker. Det betyder att vi har mycket att lära av varandra och det vore önskvärt med ett tajtare samarbete mellan skolorna i närområdet. Kanske kan det vara dags att Stockholm stad ser över organisationen i grundskoleområden och skapar geografiskt sammanhållna områden. Men det får bli ett helt annat blogginlägg.

Det här var den första studiedagen som vi organiserade och några av framgångsfaktorerna var att lärarna själva fick välja vilka de skulle samarbeta med och med vilket ämnesområde. Arbetslagen fick ansvar för att alla hade någon att samarbeta med. Efter några korta inspirationspass så arbetade grupperna självständigt. Det var många som passade på att lära av varandra och att jobba med några få digitala redskap och se till att alla behärskade dem. Oftast fanns det någon inom gruppen som kunde handleda sina kollegor. Annars fanns även vi till hands för att stötta. Exemplariskt kollegialt lärande.

Visst finns det även lärdomar vi kan dra av detta. Det mest uppenbara var att vi missade att hålla koll på alla grupper som ville redovisa i slutet av dagen så några fick inte möjlighet att visa upp sitt arbete för oss andra. Jättesynd. Nästa IKT-möte kommer vi gå igenom utvärderingarna och se vilka förändringar som ska göras till nästa år. Redan nu kan vi konstatera att det mesta kommer vara kvar. För så nöjda är vi med dagen.

5

apr

Varför ska vi vänta till 2022?

computer-1185626_960_720Nu har förslaget kommit. Skolverkets förslag till en nationell IT-strategi. Tyvärr måste jag erkänna att jag är besviken. Visionen är att att nå likvärdiga förhållanden på skolorna år 2022. Det är hela sex år till dess!

För att nå visionen år 2022 föreslår vi insatser för kompetensutveckling, likvärdig tillgång till digitala verktyg och insatser för att bättre kunna utnyttja digitaliseringens möjligheter i undervisning och administration. Skolverket

Under påsklovet var jag i Turkiet och på nyheterna såg jag att de har installerat över 400 000 interaktiva whiteboards i landets klassrum. De var som en större TV och hade tillverkats i landet. Nu finns det ju andra brister i Turkiet, men man väntar inte sex år på att alla elever ska få likvärdig tillgång till digitala verktyg.

The project, one of the most significant educational investments in Turkey, aims at enabling equal opportunities in education and improving technology in schools to transform classrooms into ”Smart Classes,”, Dinçer Ateş, Deputy secretary for the ministry.

Turkiet har även ambitionen att alla elever ska ha sina egna surfplattor. Hittills har man delat ut 1,5 miljon enheter. Även här är det en standard som används över hela landet och som även tillverkats i landet. I projektet, the FATIH Project, så betonar man ändå att det är innehållet i undervisningen som står i centrum och att möjligheterna att dela goda exempel är viktig.

Att vi får ett ”digilyft” verkar troligt. Redan nu är det på gång med ett program för rektorer och det planeras insatser även för lärare och personal inom förskolan. För behovet av kompetensutveckling är stort. Det märks tydligt när man pratar med kollegor i landet. Däremot kan det bli svårt att genomföra om skolorna samtidigt ska genomföra både mattelyft och läslyft samtidigt. Det är något våra skolledare och chefer får klura på.

Det flest kollegor lyfter fram är dock ändå att det är svårt och bökigt att använda datorer om eleverna inte har egna enheter att arbeta med. Som tur är ser planen för genomförande bättre ut där. Skolverket föreslår att alla elever ska ha tillgång till ett eget digitalt verktyg inom tre år.

Fyra bra punkter som föreslås är att man har nationella insatser för att:

  • förenkla inloggning
  • skapa bättre administrativa lösningar
  • söka och dela lärresurser
  • testa och utvärdera metoder och innehåll i undervisningen

Allt det här är egentligen jättebra. Jag vill bara inte vänta till 2022.

Tänk vad12188951_999101053469861_6620251309611399017_n veckorna går fort. På tisdagens IKT-möte missade vi helt att det var vår tur att hålla i fikat och därmed även presentera en app till kaffet. Då är det verkligen tur att vi har andra kanaler som vi kan kommunicera via. På kvällen slängde jag iväg en fråga i vår facebook-grupp om någon var pigg på att presentera någon app, men ingen hade tid att förbereda sig till torsdagen. Då visar sig vår andra styrka, samarbete. Vi tog på oss de olika uppgifterna som behövde göras och på torsdagen så kunde vi bjuda på både fikabröd och en app.

Det blev en presentation av appen Bitstrips som är användbar för lärare som ett verktyg att kommunicera med. Det är flera kollegor på skolan som har en egen avatar på Bitstrips. En avatar är en representation av en person, som personen använder i sociala medier eller spel. Ursprungligen kommer ordet avatar från hinduismen och där innebär begreppet en inkarnation a10616324_851076648243895_1058204365_nv ett gudaväsen i form av en människo- eller djurgestalt. I Bitstrips är det möjligt att göra sin avatar rätt så porträttlik. Det finns många möjligheter att ändra på både form och storlek på olika drag. I och med att andra kollegor och vänner också har skapat sina avatarer på Bitstrips så kan jag använda dem tillsammans med min egen. På vår skola använder vi våra avatarer i flippar som vi skapat i iMovie eller Explain Everything och i våra Instagramkonton som vi har för information till eleverna. Visst går det att se att det är jag och Jannike på bilden högst upp?! På bilden här bredvid är det min kollega Josefina och jag som påminner eleverna om skolvalet.

10

sep

Rädda Östersjön för att du är värd det

baltic-sea-341386_640Snart är det min födelsedag och för varje år som går blir det allt svårare att skriva någon sorts önskelista. Jag börjar bli så gammal att jag bara önskar mig fred på jorden och att rädda vår jord. Det brukar ändå vara mysigt att få lite presenter och lite avkoppling och lukta-gott-produkter brukar uppskattas. Nu vill jag inte att några sådana produkter ska bidra till miljöförstöringen. Tyvärr innehåller många vanliga rengöringsprodukter små mikroplaster som sedan hamnar i Östersjön.

Det finns en fiffig liten app, Warning: Plastic Inside! – Beat the Microbead, som hjälper oss att undvika de farliga produkterna som jag tycker att ni Warningska ladda ned. Den finns för både Android och iOS. Med hjälp av appen så slipper du hålla reda på listan med alla olika plaster som kan förekomma. Du scannar produktens barcode och appen talar om ifall den är ok att köpa. Om produkten inte finns registrerad har du möjlighet att bidra och själv lägga in den, förutsatt att du har koll på listan. Den här appen kan alla använda och är bra att tipsa om i samband med undervisning om miljö och hållbar konsumtion.

mobiluteDen här månaden valde vi i IKT-laget på Mälarhöjden att presentera två appar som lockar till lite uteaktiviteter. Det är lätt hänt att vi stänger in oss nu när hösten närmar sig trots att vi vet att vi mår bra av att röra oss ute. Inte nog med att hjärnan får bättre syresättning och vi därför lär oss bättre efter att ha rört oss lite, så håller den friska luften oss friska. Genom att fortsätta vara ute så kan vi skjuta lite på när influensasäsongen startar.  Den ena appen som vi visade var Turf som är ett spel som går ut på att ta portaler som är placerade lite varstans. Vi visade också TurfHunt, länken till en tutorial finns här. Vi jobbar med samhällsekonomi i mina nior och som ett litet läxförhör gjorde jag en tipspromenad med TurfHunt. Eleverna laddar ned en gratisapp och själv har jag skapat promenaden/skattjakten på hemsidan Locatify. Hur kul som helst!

Idag har jag och mina elever från åttan i Mälarhöjdens skola en PopUplektion på SETT. Vi jobbar med geografi och för er som inte har möjlighet att komma förbi så kan ni läsa här  om 15 av de appar och hemsidor som vi använder när vi undersöker världen och presenterar vad vi kommit fram till. Jag ger även några exempel på frågor eller användningsområden knutet till arbetsområdet handel.

Undersöka

appicon_datafinder-icon-72WDI – Data Finder

I den här appen kan du själv skapa visualiseringar av data. Du kan välja länder och på vilket sätt data ska visas, i ett diagram eller på en karta. Jämför gärna ett land med stor produktion och stor konsumtion utifrån olika frågeställningar. Hur mycket tjänar man? Hur länge lever man?  Skola? Du kan också undersöka hur ett land använder sin mark, som odlad mark, skog eller till bete till exempel. Skapa ett diagram och lägg i din presentation. All data i den här appen kommer från Värlsdbanken och det är deras egen app.

710564941-100x100Images of Change

Med den här appen kan du se förändringar i naturen via satellitbilder från NASA. Titta till exempel på ”Agricultural growth, Saudi Arabia” och dra rullgardinen fram och tillbaka så ser du vad som har hänt. Varför är det runda, gröna prickar på bilden? Appen är NASA:s egen som de har gjort för att informera om klimatförändringar.

904420273-100x100World Factbook Visual Edition

Den här appen kan du använda på liknande sätt som WDI men här får du en jämförelse mellan alla länder. Du kan välja att få informationen i ett stapeldiagram eller på en karta. Den fungerar lite som en atlas också med information om alla länder. Appens information kommer från amerikanska CIA men appen är skapad av en finländsk apptillverkare.

gapminder.org  

Här hittar du Hans Rosling och hans statistik, som kommer från bland annat FN och Värlsdbanken. Visste du att du här kan skapa dina egna grafer? Välj land eller länder och vilka två faktorer som ska visas så får du ett unikt diagram. Spara eller dela och använd i din presentation.

factlab.com 

På Factlab så kan du också välja på en mängd olika data från olika källor. Här kan du se var statisitken kommer från. Du kan välja vilket språk den ska vara på och svenska finns.

selborne.nl/foodmap 

En avskalad sida, men med tydlig information om var olika produkter odlas. Lätt för eleverna att navigera i, även om den är på engelska. Här kan du spara diagram och kartor som visar de tre största producenterna av en vara. Ta en skärmdump och lägg i din presentation. Spännande med den här sidan är att du även kan undersöka historiska förändringar i vad vi äter.

faostat3.fao.org 

FN:s mat och jordbruksorganisation med statisitk från olika länder. Använder den senaste uppdaterade statisitken från de olika länderna och är mycket detaljerad. Dock måste du behärska engelska relativt bra.

globalis.se 

En interaktiv atlas som är skapad av svenska FN-förbundet. Här kan du se likheter och skillnader mellan länder och lätt skapa egna diagram och kartor. Den här sidan är bra om du vill undersöka naturen med kartor och hur människan påverkat .  Du kan  välja mellan många olika lager, ett så kallat Geografiskt informationssystem (GIS), men inte se två lager samtidigt.

Bearbeta

525258687-100x100Photo Mapo

En snygg och rolig app där du kan välja plats och lägga en bild och en text till samtidigt. Tänk på att det är du som väljer hur mycket du vill zooma in på kartan och vilken bakgrund som den ska ha. Vad du väljer beror på vad du vill visa och för vilka. Är din publik bekant med området? Förstår de direkt vad kartan visar och var vi befinner oss? Din karta och bild sparas som en bild på kamerarullen och kan sedan läggas in i en presentation.

NumbersNumbers

Glöm inte bort Numbers som är en utmärkt app att redovisa information i. Här är det lätt att skapa olika diagram och du kan välja mellan massor av olika alternativ. Däremot måste du själv ta fram informationen som ska in i diagrammen. Så den passar jättebra om du har gjort en undersökning där du vill redovisa dina resultat.

scribblemaps.com 

Den här sidan kan du skapa konto på och sedan kan du börja skapa egna kartor. Du kan lägga punkter, linjer, ytor och bilder för att visa på olika saker.  Den har massor av funktioner eftersom det är ett GIS och ett konto är gratis. Funkar bättre via Chrome som webb-läsare.

Presentera

One Drive LogoOnedrive för företag

Power Point i Office365 funkar jättebra, speciellt om du redan kan Power Point. Den stora skillnaden här är att du kan komma åt din presentation från både dator och surfplatta. dessutom kan ni vara flera som redigerar i samma dokument. Alla elever och lärare i Stockholm Stad har ett konto knutet till sin mejladress. Om du lägger in en kartbild i din presentation kan du sen lägga andra objekt på den. Genom att lägga en cirkel kan du till exempel visa på vilket område du menar.

Capture Google Drive

Skapa i Google presentationer. Precis som Onedrive så är det här en molntjänst. Det innebär att den har samma fördelar som Onedrive, men här måste du skapa ett eget konto genom att skaffa gmail. Tänk på i vilken ordning du lägger bilderna och ha inte med för mycket text. Välj också bilderna med omsorg, CC-search och bilder som stärker ditt budskap.

407759942-100x100Prezi

Prezi är ett roligt verktyg och passar dem som gillar att sticka ut. Akta dig för att göra tittaren åksjuk bara. I ett par av prezis mallar så finns det världskartor som bakgrund, men du kan välja vilken bild som helst och därmed ta en annan karta. Annars gäller detsamma som för de två ovanstående presentationsverktygen. Så länge du kommer ihåg ditt lösenord så kommer du också åt ditt arbete. Om ni är två som jobbar tillsammans så spelar det ingen roll att den ena är sjuk, eftersom bägge kan komma åt arbetet. Det är lite lättare att arbeta via nätet än via appen. Ett tips är att arbeta med appen om du har surfplatta eller mobil och sedan göra de förändringar som inte funkade när du får tillgång till en dator.

541529118 My Histro

Det här verktyget finns också som både app och på nätet. Den är lite annorlunda för det är egentligen ett tidslijneverktyg så du visar i vilken ordning saker händer. Samtidigt markerar du på en karta var händelsen utspelar sig. Jag gjorde en presentation om tillverkningen av Nutella med den här och här nedan har jag bäddat in den. Du väljer själv hur mycket kartorna ska zoomas in och du kan lägga till bilder, text och video.

Hoppas att det här var till lite inspiration. Det finns så mycket skojigt att göra och var inte rädd att försöka eller att låta eleverna försöka. Vi lär oss tillsammans.

Om bloggen

Porträtt på Åsa Colliander-Celik som står framför en bokhylla.

Hur använder vi lärare digitala verktyg? Måste vi veta mer än våra elever eller är det ok att inte kunna allt? Med den takt som IT-tekniken utvecklas i så är det i stort sett omöjligt att hinna ta in allt nytt.

Men vi är i alla fall några som försöker. Jag testar gärna nya digitala verktyg och försöker hela tiden lära mig mer. Ibland blir det mest att jag nosar på ytan och andra gånger tar jag ett djupt dyk ner. Ibland glömmer jag bort det jag lärt mig och ibland gör jag fel. Om allt detta tänker jag berätta och om hur vi på vår skola försöker få fler att våga pröva.

Jag som skriver här heter
Åsa Colliander Celik och är So-lärare på Mälarhöjdens skola och en av skolans nya förstelärare. Jag har alltid varit intresserad av nya saker och har därför lärt mig en hel del på egen hand inom IT. Numera ingår jag i skolans IKT-grupp och vi möter en blandning av svåra och roliga utmaningar. Av mina ämnen så tycker jag geografi är roligast. Även där jobbar jag med digitala verktyg och handleder några kollegor i ett projekt om GIS. Recenserar även appar på skolappar.nu.

Kontakt: Åsa Colliander Celik

Senaste kommentarer

Senaste kommentarer

Kategorier