Aktuellt

2021

september

Ett sätt att få en känsla för andra platser är att undersöka platsen med hjälp av digitala karttjänster. Kartan har alltid varit geografens viktigaste verktyg och kommer så förbli. Även om vi numera har förmånen att kunna använda digitala kartor, så kallade GIS.

Lära sig ett GIS-verktyg

I veckan gjorde jag en GIS-övning med mina sjuor och det var verkligen en utmaning. Mest för att de blev så uppslukade av kartan att de helt tappade fokus på uppgiften. Eftersom många lärare fortfarande har svårt att hitta bra GIS-övningar för yngre elever så tänkte jag berätta om denna övning. Vi gjorde övningen i Google Maps och syftet var att få en känsla för platsen och förstå skalan på Amazonfloden lite bättre. Dessutom ville jag att de skulle lära sig att behärska ett verktyg som de kan använda till andra geografiska undersökningar.

ikoner för google street view

Eleverna fick börja med att lära sig hur man använder Street View. Det skulle man egentligen kunna ägna en egen lektion åt så att de fick leka av sig. Sedan fick de lära sig att mäta med hjälp av den inbyggda linjalen som finns i Google Maps. Hela instruktionen finns i denna länk GIS-basic.

En känsla för skala

Mina elever fick mäta avståndet mellan hemmet och skolan. Man kan såklart använda en annan känd plats dit eleverna brukar gå. Det kan ju vara så att många kommer till skolan med skolbuss. Poängen är att eleverna ska få en uppfattning för hur långt siffran dom mätt upp, egentligen är. Hur lång tid tar det att gå 600 m? En känsla för skalan helt enkelt.

I nästa övning så fick de mäta hur bred Amazonasfloden egentligen är och den övningen finns här: Hur bred är Amazonas

Vi upplever floden

Om ni inte vet så uppmanar jag er att göra övningen själv först. Då förstår man bättre vilken aha-upplevelse eleverna får. Floden är enorm. Jag gick även igenom övningen med projektor och då åkte vi över en bro med hjälp av Street View. Mitt på bron stannade jag och ”tittade” runt. En kille hade tappat lite fokus under genomgången och hade inte riktigt förstått vad det var för bro. När jag säger att det är Amazonfloden så svarar han: ”Det där är ingen flod, det där är en sjö”.

En ökad förståelse för skala

Tillbaka till övningen för att verkligen förstå det här med skala och samtidigt förstå lite mer om platsen. Eleverna fick mäta avståndet över floden. Sedan fick de mäta upp samma avstånd på sin hemkarta och se hur långt i från skolan de kom. Det är nu som proportionerna blir tydliga och förståelsen för en plats, som man troligen inte besökt, ökar. Mina elever kom tre T-banestationer bort.

2017

januari

world-1264062_960_720En sak som förbryllade mig när Lgr 11 kom var hur jag skulle kunna undervisa om GIS, när jag inte hade en aning om vad det var. Det kommer ofta upp frågor rörande GIS i olika grupper som är kopplade till SO. Det kan vara nya lärare som får undervisa i geografi trots att de inte har någon utbildning, eller lärare med en äldre utbildning där GIS inte ingått. Jag tänkte göra ett försök att förklara vad GIS är och resonera lite om nyttan och nödvändigheten av att använda det i skolan. Det här inlägget är det första av två som handlar om GIS i skolan. I denna del fokuserar jag på vad GIS är och varför vi ska använda det i skolan, utifrån läroplanen. Del två kommer utgå från och beskriva några praktiska undervisningsexempel.

GIS är en förkortning av Geografiska informationssystem

Geografiska informationssystem är mycket vanligare än du kanske tror. Det är nämligen alla de digitala kartor som vi använder i olika appar som Google Maps eller möjligheten att tagga en plats på Facebook eller Instagram. Ett GIS har information i flera lager och det går ofta att välja hur många eller vilka lager man vill se. Om du till exempel använder någon karta som Google mapsGoogle Maps så kan du uppe i det vänstra hörnet få fram en meny och där kan du välja vilken bakgrund kartan ska ha och om du vill se cykelvägar eller platser som du har markerat.

Lägg till information på kartor och GIS

På en papperskarta kanske man sätter nålar och drar streck med penna eller tråd för att lägga till information om platser, flöden och samband. Med en digital karta kan du lägga olika lager med information i bilder, diagram, färger, linjer och punkter. Dessutom kan du växla mellan vilka lager som ska synas, något som underlättar när du vill göra en geografisk analys.

När man zoomar in eller ut på ett GIS så brukar informationen som visas förändras. När kartan är utzoomad och visar ett stort område i liten skala, så är informationen generaliserad och ofta ser man bara de viktigaste, största vägarna och orterna. En papperskarta är statisk och för att zooma in så behöver du en annan karta, men med GIS så kan du zooma in och se fler detaljer på området, som stigar, hus och verksamheter.

Undervisa om eller med GIS?

Varje lärare är själv ytterst  ansvarig för att tolka läroplanen. Vissa av oss har haft stöd av kollegor och andra nätverk, medan andra lärare står ensamma. Hur mycket eller lite GIS som ska finnas med är inte lätt att veta. Inte heller om det räcker att undervisa om GIS, genom att berätta för eleverna vad GIS är, eller om eleverna ska lära sig att använda GIS?

Jag brukar hamna mittemellan och försöker få in GIS i olika ämnen och arbetsområden i mina egna presentationer. Då passar jag även på att berätta något om vad GIS är. Dessutom brukar mina elever få testa att själva utforska världen med hjälp av GIS och få möjlighet att skapa egna digitala kartor i något program.

Vad säger Lgr 11 om GIS?

Det står ingenting om digitala kartor eller GIS i syftesdelen till kursplanen, men GIS ger en utmärkt grund för eleverna att utveckla en förtrogenhet med att växla mellan olika tids- och rumsperspektiv. I inledningen till kursplanen för geografi så redogörs för syftet med ämnet och där hittar vi följande stycke:

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med hur man växlar mellan olika tids- och rumsperspektiv. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människors levnadsvillkor. Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. På så sätt ska eleverna ges möjlighet att se världen ur ett helhetsperspektiv. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden och att presentera resultaten med hjälp av geografiska begrepp.

Ur Lgr 11, Kursplanen i geografi, Ämnets syfte

Kunskap om kartan bygger på undervisning

Precis som vi har undervisat och fortfarande undervisar om kartboken, så behöver vi undervisa om den digitala kartan. Då ger vi eleverna förutsättningar för att kunna dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. Skillnaden mellan att tolka en papperskarta och en digital karta är inte så stor, däremot kan man behöva få instruktioner om hur man hittar teckenförklaringar och söker information i ett GIS. Redan nu börjar digitala kartor bli vanligare än papperskartor och därför är det givet att vi ska ge eleverna kunskapen om digitala kartor också.

GIS underlättar geografiska analyser och presentationer

Eftersom syftet med geografiämnet är att eleverna ska utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden, så bör vi ge dem bra verktyg och metoder för detta. GIS är oftast ett överlägset verktyg för analyser. Här finns möjligheter att snabbt se skillnader och upptäcka likheter. Dessutom är det lätt att få fram siffror på andel av befolkningen, eller avstånd och ytor. När eleven har lärt sig att urskilja data ur kartan så är steget inte långt till att själv kunna producera sin egen karta. Det finns många bra och gratis program för detta redan idag (konkreta tips i del två). Genom att själv skapa en karta, så ökar ofta förståelsen för att det sker ett urval av information för att skapa en karta, vilket i sin tur gynnar elevens källkritiska resonemang kring kartor.

GIS finns i det Centrala innehållet för år 7-9

GIS nämns inte alls i syftesdelen eller i kunskapskraven, inte heller i det Centrala innehållet för tidigare år. Däremot så nämns GIS i det Centrala innehållet för år 7-9 :

Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.

Ur Lgr 11 Kursplanen i Geografi, Centralt innehåll i årskurs 7-9

Inget krav på skolan att tillhandahålla GIS?

Så GIS nämns inte alls i kunskapskraven, varken för år 6 eller år 9. Det innebär att eleven egentligen inte behöver visa sitt kunnande med hjälp av GIS, men får gärna göra det. Vilket tyvärr även leder till att lärare inte känner sig tvungna att tillhandahålla GIS för eleverna. Det ställs ändå inga formella krav för att eleven ska kunna visa sitt geografiska kunnande med GIS. Jag finner ändå ett mycket starkt stöd för digitala kartor i kursplanens kunskapskrav. Nämligen i följande kunskapskrav:

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett  fungerande sätt, samt för resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och geografiska verktyg.

Ur Lgr 11 Kursplanen i Geografi, Kunskapskrav för slutet av år 6 (värdeorden borttagna)

Vad är GIS om inte en geografisk källa, metod och teknik? Hur ska man kunna resonera om användbarheten eller trovärdigheten på något som man aldrig fått lära sig något om? GIS är ett bra verktyg vid fältstudier och bör användas redan i yngre år än på högstadiet.

GIS är en del av skolans digitalisering

När kursplanen skrevs så var tillgången på datorer och surfplattor ännu mer varierad än den är idag. I Skolverkets förslag till Nationell strategi för digitalisering av skola och förskola så föreslår man att alla elever ska ha tillgång till digitala verktyg och lärresurser för arbete i och utanför skolan. Man framhåller även vikten av att detta är likvärdigt och att alla elever har en egen enhet inom tre år. Något som jag hoppas kommer gå ännu snabbare.

Elever i grundskolans och motsvarande skolformers årskurser 1–9 (10) har tillgång till ett personligt digitalt verktyg (1:1) inom tre år.

Ur Nationell strategi för digitaliseringen av skolväsendet, s 6

Det skulle ge svenska elever möjlighet att förstå vad GIS är och vad det kan användas till om tillgången på datorer och surfplattor blev likvärdig. Nästa steg blir då att ändra i kunskapskraven så att GIS finns med även där.

Om bloggen

Porträtt på Åsa Colliander-Celik som står framför en bokhylla.

Hur använder vi lärare digitala verktyg? Måste vi veta mer än våra elever eller är det ok att inte kunna allt? Med den takt som IT-tekniken utvecklas i så är det i stort sett omöjligt att hinna ta in allt nytt.

Men vi är i alla fall några som försöker. Jag testar gärna nya digitala verktyg och försöker hela tiden lära mig mer. Ibland blir det mest att jag nosar på ytan och andra gånger tar jag ett djupt dyk ner. Ibland glömmer jag bort det jag lärt mig och ibland gör jag fel. Om allt detta tänker jag berätta och om hur vi på vår skola försöker få fler att våga pröva.

Jag som skriver här heter
Åsa Colliander Celik och är So-lärare på Mälarhöjdens skola och en av skolans nya förstelärare. Jag har alltid varit intresserad av nya saker och har därför lärt mig en hel del på egen hand inom IT. Numera ingår jag i skolans IKT-grupp och vi möter en blandning av svåra och roliga utmaningar. Av mina ämnen så tycker jag geografi är roligast. Även där jobbar jag med digitala verktyg och handleder några kollegor i ett projekt om GIS. Recenserar även appar på skolappar.nu.

Kontakt: Åsa Colliander Celik

Senaste kommentarer