Visar inlägg med kategori:

28

sep

Vi stickar dagens himmel

42641660_2080559158623802_869505159728726016_n

Ett av mina tidsfördriv är att surfa runt på Pinterest och där kan man hitta så fina grejer. En dag så såg jag en jättefin halsduk som man kunde sticka efter hur dagens himmel såg ut. Jag visade några bilder för en av våra textilslöjdslärare på skolan och hon gillade också idén. Så numera står det en korg med garn och stickor i hennes klassrum som vilken elev som helst kan sätta sig vid och sticka en stund. En mer utförlig beskrivning av hur man kan gå tillväga kan ni titta på denna webbplats. Klimat och väder är en del av både geografi och fysik och därför tycker jag att det här räknas som ett ämnesövergripande projekt med en estetisk lärprocess i fokus.

42680697_332487527546109_7970350577043374080_n


42701974_552650848522126_3420670189719519232_n

Sticka och virka kan skapa fokus och hjälpa koncentrationen

Eftersom stickningen står där vi har arbetslagsmöten så händer det att jag stickar en stund också. När handen får göra något välkänt och automatiserat så ger det ett lugn i kroppen och det kan vara lättare att lyssna. Jag önskar att det stod en likadan korg i alla klassrum och att elever som behövde sysselsätta sina fingrar medan de lyssnade kunde göra det genom att sticka eller virka några rader.

Virka filten med dagens temperatur

Tidningen Land har en jättefin beskrivning på en pläd som du kan virka om du föredrar att virka. Deras förslag är att skapa en pläd utifrån vilken temperatur som det är, dag för dag. De påminner om att skapa en teckenförklaring till filten. Så viktigt att alltid ha med teckenförklaringar till sina kartor eller diagram, något som vi ständigt får påminna våra elever om.

Foto: Kristina Bäckström

Foto: Kristina Bäckström

24

mar

Lugn och ro-lådan

17474890_1385742538139042_35544861_nJag och flera av mina kollegor tycker att många barn idag har svårare att koncentrera sig. Vi upplever att de har kortare uppmärksamhetsspann och att lektionerna behöver vara varierade och underhållande för att hålla kvar elevernas fokus.

Har vi fler barn med koncentrationssvårigheter idag än för 20 år sedan? Både ja och nej skulle jag svara. Barn idag tränar inte på att ha tråkigt. De barn som är sårbara för koncentrationssvårigheter har det svårare idag, då både samhället kräver mer och barn får träna koncentrationen mindre.

Istället för att klaga på dagens ungdom eller samhället av idag, har vi funderat på hur vi ska möta situationen. Vi har samlat på oss lite olika saker som kan hjälpa eleverna att hålla fokus under genomgångar. Jag hittade även en undersökning som visade att vissa barn har ett behov av att få pilla med något för att kunna hålla fokus. I mitt klassrum står nu en ”Lugn och ro-låda”.

Innehållet i Lugn och ro-lådan

  • Hörselkåpor som främst används när det ska vara tyst arbete. Då blir nämligen vissa ljudkänsliga personer störda av pennrasp eller att någon snörvlar.
  • Lera av play doh-typ.
  • Anti-stressbollar
  • Gyroskop som vi har skrivit ut med 3D-skrivaren
  • Labyrinter av fleece med en kula inuti.
  • Rubiks twist som går att forma i olika figurer17439498_1385742564805706_537633660_n

Så tycker eleverna om lådan

Hörselkåporna har vi haft längst och det är bara några få elever som använder dem. Här är ett av de stora missförstånden i skoldebatten, att barn behöver hörselkåpor för att det är för hög ljudnivå när det i själva verket är när det blir för tyst som de kan behövas. Ibland när vi ska ha tyst skrivning sätter vi istället på yoga-musik. Då finns det ett fåtal elever som får kryp i kroppen av musiken och därför sätter på sig kåporna.

Vad gäller leran så är den väldigt populär just nu. Vissa elever sitter och knådar leran lite planlöst medan andra elever sugs in i ett kreativt flöde som kanske inte alltid gynnar koncentrationen på skolarbetet. Några blir störda av doften på den köpta leran medan andra tycker att det doftar jättegott.

Bollar är alltid lite svårt och lockar gärna till att kastas runt. Ändå är det vissa elever som föredrar dessa och kan hantera dem utan att det stör andra. Gyroskopen är också populära och vissa blir jättelugna av dem. Andra föredrar den mjuka labyrinten i fleece.

Det viktiga är ändå samtalet om dessa saker i Lugn och ro-lådan och i veckan hade vi en längre utvärdering och diskussion av den i klassen. Eleverna tyckte väldigt olika och de kunde även se att för vissa elever så tog ”saken” överhanden istället för att hjälpa eleven att fokusera på skolarbetet. Eftersom alla är olika så är det viktigt att alla får pröva sig fram och själva utvärdera vad som fungerar för dem. På så sätt ger vi dem verktygen för fokus i många andra situationer också.

Andra tips för att öka koncentrationen

Att sitta stilla alltför länge fungerar inte bra för unga hjärnor. Om det är en lång lektion kan man därför lägga in ett kort pass av rörelse. En kollega till mig brukar göra några yoga-övningar med eleverna innan viktiga uppgifter. Andra kör Just Dance som får igång pulsen.

Att variera undervisningen är givet om man vill behålla elevernas fokus. Dessutom använder jag glasspinnar eller mini-witheboards när jag ställer frågor till klassen så att alla är alerta. Att få diskutera frågor i par under en genomgång fungerar också bra föra att aktivera eleverna och därmed bibehålla deras uppmärksamhet.

Genom alla de här olika sätten att möta svårigheter inom koncentration och uppmärksamhet så underlättar vi skolan för alla barn, utan att göra avkall på lärandet. På så sätt kan barn med dessa svårigheter inkluderas i klassen på ett naturligt sätt.

30

aug

brain-744207_1280Hur har du det med närvaron så här i uppstarten av terminen? Då menar jag inte den fysiska närvaron, utan om du är med i tanken, det som brukar kallas mindfulness. En sak som har blivit tydlig med digitaliseringen är att många har mycket svårare att koppla av/ned idag och att störningsmomenten i vardagen hela tiden finns där. Ett problem är också att försöka göra många saker samtidigt, multitasking. Egentligen är det nästan omöjligt för hjärnan att klara av det, utan vad vi istället gör är att sekundsnabbt hoppa mellan uppgifterna. Men varje gång vi byter uppgift så måste hjärnan också ställa om och egentligen kan det ta längre tid att göra fler saker, än att fokusera på en uppgift i taget. Den enda gången som multitasking fungerar, är när vi gör något som är automatiserat samtidigt som vi gör något kognitivt krävande. Själv brukar jag alltid titta på tv när jag stryker. Det håller mitt intellekt sysselsatt medan kroppen gör något välkänt och ganska tråkigt.

Inför jobbstarten så bestämde jag mig för att det ska bli bättre ordning på mig och jag ska försöka hålla mig till en sak i taget. En anledning till det var den här videon som jag ramlade över häromdagen och den talade verkligen till mig. Den fick mig att inse att det också är viktigt att begränsa antalet fönster som jag har öppna i webbläsaren. Det är så lätt hänt att man sitter där med tio flikar öppna och visst stör det. Om du inte ser videon i fönstret nedan kan du klicka på den här länken.

Det är viktigt att vi lärare inser hur hjärnan fungerar i det digitala samhället. Vi behöver ha kunskap för att kunna vara ett stöd för elever i behov av särskilt stöd. Alla lärare måste kunna prata studieteknik med sina elever, om vi ska ha en inkluderande skolmiljö. Men ibland måste man börja med sig själv. Så från idag kommer jag köra #tablessthursdays! Att bara ha ett fönster öppet i taget i webbläsaren och för att det verkligen ska fungera så börjar jag med att öva på torsdagar. Gör ett försök du också!

5

dec

Gårdagen var intensiv, som så många andra dagar. Jag deltog i både medarbetarsamtal och förstelärarmöte och däremellan hade jag lektion och rastvakt. Dessutom hade två kollegor en mycket uppskattad presentation av appar de använder i matten och No:n, på vårt gemensamma fika och en app till kaffet. Dagen gav ändå en hel del tid för eftertanke och reflektion och det som jag konstaterade är att jag kanske har lite mycket att göra. Vilken tur att jag då även skulle gå på bikramyoga på kvällen. Förutom då vi en gång fick pröva skrattyoga på en studiedag (många år sedan), så har jag inte hållit på med yoga förr. Nu har jag dock gått på bikramyoga i två månader och träningen passar mig perfekt.meditation-473753_640

Under 90 min måste jag bara fokusera på att försöka följa instruktionen och styra kroppens muskler och andning. Allt sker i en lokal med cirka 45 graders värme. Bikramyogan lär skilja sig från annan yoga på det viset, att instruktören berättar vad du ska göra istället för att visa. Hur ska jag då veta att jag gör rätt? En instruktör brukar säga: Du kan inte kunna, utan att börja. Du måste börja, för att kunna. Det är precis vad jag vill säga till eleverna, som är så osäkra på att göra något nytt, eftersom de känner sig bedömda hela tiden. De måste våga sätta igång med görandet, för att så småningom komma in i kunnandet. Betygen skapar en otrolig stress hos eleverna och en teoretisk instruktion hjälper dem inte alltid att förstå vad de ska göra. Jag har också svårt att förstå vad jag ska göra när instruktören säger: lyft armarna ovan huvudet och svinga höger arm under vänster, lås knäna, spänn rumpan och magen, sjunk ned och lyft vänster ben ovan höger…  Allt går så snabbt, och inte kan jag skillnad på höger och vänster heller. Vilken tur att jag då har 25 andra att titta på i lokalen. Hur gör de? Alla utgör de ett exempel på görandet, som hjälper mig att tolka instruktionen. Att elevexempel är viktiga för elevers lärande får en helt ny betydelse för mig som elev.

Om bloggen

Porträtt på Åsa Colliander-Celik som står framför en bokhylla.

Hur använder vi lärare digitala verktyg? Måste vi veta mer än våra elever eller är det ok att inte kunna allt? Med den takt som IT-tekniken utvecklas i så är det i stort sett omöjligt att hinna ta in allt nytt.

Men vi är i alla fall några som försöker. Jag testar gärna nya digitala verktyg och försöker hela tiden lära mig mer. Ibland blir det mest att jag nosar på ytan och andra gånger tar jag ett djupt dyk ner. Ibland glömmer jag bort det jag lärt mig och ibland gör jag fel. Om allt detta tänker jag berätta och om hur vi på vår skola försöker få fler att våga pröva.

Jag som skriver här heter
Åsa Colliander Celik och är So-lärare på Mälarhöjdens skola och en av skolans nya förstelärare. Jag har alltid varit intresserad av nya saker och har därför lärt mig en hel del på egen hand inom IT. Numera ingår jag i skolans IKT-grupp och vi möter en blandning av svåra och roliga utmaningar. Av mina ämnen så tycker jag geografi är roligast. Även där jobbar jag med digitala verktyg och handleder några kollegor i ett projekt om GIS. Recenserar även appar på skolappar.nu.

Kontakt: Åsa Colliander Celik

Senaste kommentarer

Senaste kommentarer

Kategorier