Visar inlägg med tagg:

flicka i skogen med en mobilNu kommer våren och med den kommer förhoppningsvis lite värme också. På vår skola så försöker vi numera skapa social distansering genom att ha undervisning ute. Eftersom de flesta av oss faktiskt inte har så stor erfarenhet av det tänkte jag tipsa om två olika appar för digitala tipspromenader och två webbplatser med färdiga lektionsidéer.

Digitala tipspromenader

Här är tips på två olika appar som eleverna kan ha på sina mobiler oavsett vilken mobil de har. Eftersom vi inte kan förvänta oss att alla har en egen mobil så brukar jag låta eleverna gå i grupper där någon har en mobil som kan användas.

Turf Hunt

turfhuntTurf Hunt är en app där du som lärare bestämmer vilken väg eleverna ska gå och du lägger ut frågor och uppgifter längs vägen. Eleverna går på egen hand och du kan ha översikt över grupperna på datorn.

Det fungerar att lägga flervalsfrågor och frågor med fritextsvar. Eleverna kan även få andra utmaningar som att spela ett memoryspel och få belöningar. Spelifiering av ett enkelt läxförhör gör det hela så mycket roligare.

På Turf Hunts webbplats kan man även skapa guidade turer och lägga in ljud och bilder.

Active Quiz

I Active Quiz bestämmer eleverna själva vilken väg de ska ta och läraren bestämmer avstånd mellan frågorna (t ex varje 200 meter). Du bestämmer också hur långt de ska gå och hur många frågor som eleverna ska svara på.

Den här appen fick jag tips om från våra idrottslärare och själv har jag inte hunnit använda den.

Färdiga lektionsförslag

När jag ändå tipsar så kan jag fortsätta med två webbplatser som har många övningar utomhus i de flesta ämnena och för olika åldrar.

Skogen i skolan

Skogen i skolan är en organisation som samlar skogsindustrin, skolor och myndigheter. De producerar läromedel och har en stor bank av lektionsförslag för många olika ämnen och för hela grundskolan. De har en bra sökmotor som gör det lätt att sålla bland lektionerna.

Naturskyddsföreningen

Naturskyddsföreningens webbplats går det också att hitta en hel del färdiga lektionsförslag och metoder som man kan använda när man vill använda naturen som ett klassrum.

Fördjupa dig

För den som vill lära sig mer om varför utomhuspedagogik är bra så rekommenderar jag att läsa på Tidningen Specialpedagogiks webbplats. Skolverket har även en längre webbkurs i utomhusdidaktik för den som verkligen vill fördjupa sig.

20

dec

Så gör du fina julklappar av återvunna plagg

48394564_293480184843506_949209071158820864_nSom geografi- och SO-lärare vill man gärna leva som man lär. Det är inte så lätt alla gånger. Därför blev jag väldigt glad över att årets julklapp var det återvunna plagget. Vi i människosläktet måste verkligen dra ned på vår konsumtion och reparera, återanvända och återvinna våra prylar. Nu var jag ändå inte så pigg på att gå och köpa ett plagg på second hand att ge bort i julklapp utan här behövdes det någon bättre idé.

Av en slump ramlade jag över ett tips på Facebook om hur man kunde plastbanta genom fiffiga omslag av tyg och bivax istället för plastfilm.

Det här skulle bli perfekta julklappar för de av familj och vänner som känner starkt för miljön och vill bidra till ett hållbart samhälle. Dessutom kunde jag återvinna några av våra egna plagg hemma.

Mannens slitna skjorta och några andra gamla tyger klipptes med sicksack-sax i olika stora bitar. Sedan täckte vi dem med grovriven bivax och ställde in i ugnen på låg värme (ca 70°C) tills vaxet hade smält. Då fördelade vi bivaxet med hjälp av en degskrapa så att hela tygbiten täcktes men utan att den blev för tjock och otymplig. Instruktion hittade jag på nätet.

Jag sparade ett litet omslag till mig själv som är perfekt att täcka ett glas med ett par äggvitor i eller slå in en halv citron med.
48425602_349397342526431_7287718782938644480_n

Genom att hålla runt glaset med bägge händerna så gör värmen från händerna att den vaxade tygbiten formar sig perfekt och håller äggvitan fräsch. Jag sparade även ett större omslag som jag kan använda till matsäcksmackor på vårens utflykter. Resten blir till årets julklapp.

31

aug

Mitt ekologiska fotavtryck

Hur stort är ditt ekologiska fotavtryck? Egentligen? Det är inte helt lätt att mäta det och jag har samlat några olika webbplatser som förklarar hur det här med fotavtrycket fungerar och hur man kan mäta det.

En sida som jag verkligen gillar är Global Footprint Network som är både snygg och har relevant information. Där finns ett utmärkt verktyg föra att mäta sitt avtryck och det ger även eleven vissa aha-tankar när den frågar om ens hus har elektricitet eller är byggt av halm. Alla människor lever inte som vi i Sverige.

gfn

När man får sitt resultat så kan man även se vilka olika marktyper som behövs för att skapa min livsstil och den förklarar hur det funkar och ger även förslag på lösningar. Det går hela tiden att klicka sig fram till fördjupningar.

resultat

Webbplatsen har även andra resurser som är spännande att utforska som denna interaktiva karta. I kartan kan man se vilka länder som har överskott eller underskott. Denna gång är det inte kopplat till individernas livsstil utan mer till hur mycket markyta varje person har att förfoga över. Tättbefolkade länder får därmed underskott och vi i Sverige kan släppa ut lite mer koldioxid. Genom att klicka på länderna kan man få fram data och diagram.

chart

Om man vill arbeta med eleverna i sin klass så har Världsnaturfonden gett ut en lärarhandledning med flera intresseväckande övningar. Världsnaturfonden har även en egen kalkylator som passar de yngre eleverna eftersom den är på svenska. Den är inte fullt lika snygg som Global Footprint Network men den har både en personlig kalkylator en en för att räkna ut skolans fotavtryck.

En annan kalkylator som är anpassad för barn, men som tyvärr är på engelska är Islandwood Ecological Footprint Calculator. Den ställer frågor om hur länge man duschar, om man stänger av kranen när man borstar tänderna och vilka sorts kläder man bär. Den visar hela tiden om man använder mer eller mindre än genomsnittet. På så sätt kan eleven direkt se vilken handling som påverkar miljön mer eller mindre.

Islandwood

Det var några av de verktyg som jag har testat. Skriv gärna i kommentarsfältet om ni har tips på ett annat verktyg som räknar ut det ekologiska fotavtrycket.

18

aug

De globala målen i dagspolitiken

Höstens skolstart kommer att präglas av valrörelsen för Sveriges alla SO-lärare. Samtidigt har vi en tajt planering att hålla oss till när vi vill få in både det centrala innehållet, testa av kunskapskravens förmågor och arbeta mot ämnenas syften.

Det finns även andra mål att jobba mot. Hur står det till med de globala målen till exempel? Vilket ansvar har vi som privatpersoner, lärare och vuxna  att arbeta för att uppnå de globala målen. Vilket ansvar har våra politiker och de olika riksdagspartierna? Jag tänkte låta mina elever djupdyka i de globala målen och granska hur politikerna arbetar för att uppnå dem. Vilka förslag i debatten syftar till att de globala målen nås till 2030? På hemmaplan och globalt?

Till min hjälp har jag Globala målens webbplats. Där hittar man enkla och tydliga förklaringar till alla de globala målen. Jag gjorde testet ”Bli målmedveten” och kom fram till att mina viktigaste prioriteringar är att vi inte ska ha någon hunger, att bekämpa klimatförändringen och att vi inte ska ha någon fattigdom. målmedvetenGivetvis något förenklat men visst är det viktiga frågor för mig. Men de stannar inte där utan de ger mig också tips på hur just jag ska kunna jobba för att dessa mål ska uppfyllas.

Ett av tipsen som jag får är att jag ska skriva en insändare eller ett blogginlägg för att skapa en diskussion om fattigdom. Det är därför jag skriver just det här inlägget. Hur ska vi kunna komma åt fattigdom om vi inte förstår vad som orsakar den eller lär oss av goda exempel i världen? Vad är ens fattigdom? Jag väljer att använda EU:s definition av fattigdom som relativt. Det vill säga att man har en inkomst under 60% av landets medelinkomst. Eller om du inte kan ta med dig frukt till skolans fruktstund. Därför är det så viktigt att även se till vad fattigdomen gör i vårt eget land också. Hur tänker sig politikerna komma tillrätta med den?

Ett annat tips som just jag fick från webbplatsen var att jag kunde lära någon i min närhet att laga näringsriktig och hälsosam mat. Handfasta tips som går att genomföra. Eftersom testet frågar hur gammal man är, hur man tar sig fram och andra ”personliga” frågor så anpassas även tipsen efter personens möjligheter att genomföra dem. Tipsen går till och med att ladda ned som ett pdf-dokument sedan och skriva ut och sätta upp på väggen.

Arbetsområdet tänkte jag börja med att visa den här lilla korta filmen från UNDP.

Eleverna ska sedan själva få göra testet Bli målmedveten och sedan få i hemuppgift att genomföra något av råden de får.

När vi undervisar om svåra frågor så är det viktigt att vi visar eleverna att de är en siffra att räkna med och att de inte bara är en i statistiken. Vi måste återge ungdomar tro, hopp och kraft att förändra om den skulle ha tappats bort. Vår undervisning får inte bara syfta till att visa på alla svårigheter som världen står inför utan även jobba med ett av geografins övergripande syfte:

Värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

UrLgr 11, kursplanen för Geografi.

Det är något vi verkligen kan jobba med i valrörelsen då vi kan passa på att granska och värdera de olika politiska partiernas lösningar på olika utvecklingsfrågor. Om sedan våra politiker inte har några rimliga lösningar på världens stora frågor, då måste vi våga ta tag i det själva. Vi lärare kan stötta eleverna genom att visa att det visst går att förändra. De globala målens webbplats är en bra plats att börja på.

Mer tips om hur man kan arbeta med de globala målen hittar man på webbplatsen Worlds largest lesson som drivs i samarbete med Unicef

18

aug

Faktorer att undersöka när man jämför länder

To the Brig! (1)En stor del av den geografiska kunskapen får eleven genom att jämföra med något redan välkänt. Det är också därför som vi börjar med att undersöka närområdet för att sedan utvidga området som eleven ska undersöka. Genom att zooma in och ut så skapar vi en rumslig förståelse. Det välkända blir en del av referensramen som vi sedan kan kontrastera andra områden mot. I många fall är likheterna fler än olikheterna.

Enkel övning i att jämföra länder

Men hur ska vi få eleverna att förstå vilka faktorer som säger något viktigt om ett land? En övning som jag hämtat från boken 101 Ideas for Secondary Teachers: Outstanding Geography Lessons är att värdera länders utvecklingsnivå. Detta har jag kombinerat med tipset att skriva ut på Post it-lappar och det blev till en lagom lektion som går att ha lite när som helst.

18834450_1453484564698172_162797980_nI övningen ”Hemliga länder” har jag valt ut fakta från fem olika länder och samlat på varsin lapp. Elevernas uppgift är sedan att diskutera vilket av dessa länder som är minst respektive mest utvecklat. De får inte reda på vilka länderna är utan ska istället försöka lista ut det utifrån de faktorerna som jag valde ut. Här måste eleverna börja med att diskutera vad de olika faktorerna kan säga om ett land och vilka som visar på ett mer utvecklat land eller inte.
HDI

Vad innebär utvecklingsnivå?

Att diskutera ett lands utvecklingsnivå är inte helt enkelt eftersom många anser att det ligger en värdering av landets kultur i detta. Ur ett geografiskt perspektiv så skulle jag inte säga att det är det som värderas utan snarare under vilka villkor som människor lever. Här finns det ganska många faktorer som är väl dokumenterade att de visar på människors levnadsvillkor. Genom att slå ihop tre faktorer, förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP per capita, så får vi fram ett lands HDI (Human Development Index).

I syfte att skapa diskussion så valde jag bort de enklaste som BNP per capita och HDI. För att göra det något enklare så tog jag med livslängd och hur många barn som föds per kvinna. Detta brukar vara faktorer som eleverna är bekanta med sedan tidigare.

Koldioxidutsläpp är ett tveksamt mått

Att ta med hur stora koldioxidutsläppen är i ett land kan också diskuteras. Det borde tyda på en högre utveckling om ett land kan minska sina koldioxidutsläpp. Höga värden på utsläpp av koldioxid är ju inget som vi eftersträvar. Samtidigt brukar det vara ett mått på att människor kan konsumera olika varor och tjänster vilket innebär att deras levnadsvillkor underlättas. Utifrån detta kan vi låta eleverna diskutera och värdera olika lösningar på hållbarhetsfrågor.

Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för …(värdeorden)… underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.

Ur kursplanen i Geografi för Grundskolan, Lgr 11

Två mått som förvillar

Det är två mått som eleverna ofta misstar sig på, det är Andel av BNP som landet lägger på militär och skolan. det har att göra med att de inte riktigt har koll på att ett rikt land inte behöver lägga så stor andel av sin BNP på skolan eftersom de har en större BNP än ett fattigt land med samma befolkningsmängd.

Militära utgifter säger inte mycket om landets allmänna utvecklingsnivå. Beroende på hur utrikespolitiken i olika länder ser ut så kan rika och välutvecklade länder lägga både en stor eller liten andel av sin BNP på militära kostnader.
18835483_1453484388031523_359716140_n

Social hållbarhet glöms ofta bort

För att förtydliga att den sociala hållbarheten också spelar en stor roll för människors levnadsvillkor så tog jag med pressfrihetsindex och hur stor andel av befolkningen som använder internet. Välutvecklade länder har oftast bättre värden på detta. Vad som är hönan och vad som är ägget går såklart att diskutera.
Globalis

Jämför länder med hjälp av Globalis och Världskoll

Två utmärkta hemsidor när man vill jämföra länder och lära sig mer om statistik och källanvändning är Globalis och Världskoll. Bägge sidorna utgår från FN-statistik och på Globalis finns alla länder som rapporterar in data till FN. På Världskoll så kan man på ett snyggt sätt jämföra två länder med varandra. Dock så finns inte alla länderna med där.  Jag brukar ändå försöka använda Världskoll i de fall det går eftersom statistiken visualiseras på ett så snyggt och lättbegripligt sätt. Något som underlättar jämförelsen.

Bild på appen world map golf på en iphone

Foto av logotypen för Geografdagarna 2016, Mind the GapVeckan efter höstlovet var så intensiv att jag aldrig hann skriva något om hur otroligt givande det var att få delta på Geografdagarna. De anordnades av Institutionen för naturgeografi och Kulturgeografiska institutionen på Stockholms universitet tillsammans med Geografilärarnas riksförening. Programmet var så välfyllt att vi var många som kände att vi gärna hade velat klona oss själva och gått på flera spår.

David Lambert huvudtalare

Den första dagen var David Lambert, professor i Geography Education, Institute of Education, University College London, huvudtalare. Han har varit en drivande kraft till en förnyelse av geografiämnet i England och han arbetar oavbrutet och passionerat för att synliggöra och stärka ämnets roll. Det var verkligen inspirerande att få höra honom tala om ”GeoCapabilities” och vilka förmågor som är viktiga i geografiämnet. I den här korta videon här kan du själv höra honom tala om vikten av god geografiundervisning och om geografiämnets roll för framtiden.

Undersöka världen från klassrummet med GIS

Efter Lamberts föredrag så delade konferensen upp sig i tre olika spår med olika sessioner och workshops. Hela programmet hittar du här. Själv deltog jag i spår B med Geografiska informationssystem och det digitala klassrummet. Där höll jag ett föredrag om GIS i undervisningen med några praktiska exempel. Min presentation finns här nedan. Det kanske inte är så tydligt utan pratet till, men här finns en hel del matnyttiga länkar.

Ökad förståelse för kartprojektion med appen World Map Golf

På samma spår fick vi lyssna på Pontus Hennerdal som är forskare på Kulturgeografiska institutionen, SU, och skapare av appen World Map Golf. I sin forskning fann han att många elever har svårt att veta vad som händer med ett flygplan som åker över Nord- eller Sydpolen om de tittar på en platt världskart. De tänker sig att planet kommer fram i motsatt kant, precis som om det skulle åka ut vid sidan på kartan. Testa Pontus app tillsammans med dina elever och träna förmågan att förstå kartprojektion samtidigt. Avslutade vårt spår gjorde Gustaf Wiberg som är gymnasielärare i Huddinge. Även han pratade om GIS i undervisningen utifrån de förutsättningar många lärare har. Lite tid för ett stort innehåll och svårt att hitta lämpliga program.Bild på appen world map golf på en iphone

Hållbarhet och sårbarhet som en röd tråd i geografiämnet

Den andra dagen var två gymnasielärare från Stockholm stad huvudtalare, Göran Dessen och Lotta Dessen Jankell. De gav exempel från sina skolor, Norra Real och Globala gymnasiet, på hur de arbetar med hållbar utveckling och samhällets sårbarhet. Samtidigt betonade de att de aldrig släpper geografins rumsliga frågor. De samarbetar med kollegor i andra ämnen för att kunna genomföra en tvärvetenskaplig undervisning. En otroligt givande föreläsning som gav både inspiration och nya funderingar. Vi kunde fortsätta diskussionen i ett av spåren. Även den andra dagens program var välfyllt.

Exkursion i ett regnkallt Stockholm

Efter lunch gav vi oss ut på exkursion i Stockholm ledda av Lennart Tonell, universitetslektor, Kulturgeografiska institutionen, SU, och Christina Schaffer,utbildningsadministratör, Institutionen för naturgeografi, SU, och stadsodlare. Molnen hade redan börjat hopa sig och det skymde trots att klockan bara var 13.00. Som tur var tillbringade vi den mesta tiden i bussen och vi var ganska rejält klädda för våra korta promenader i Stockholms omgivningar. Det var en intressant rundtur i Stockholm med många vinklar på vad som styr vilken stadsplanering som genomförs.

Geografdagarna 2018 i Karlstad

Trots den kalla och blöta avslutningen på dagen så var Geografdagarna en av de mest givande konferenser jag varit på under de senaste åren. Jag ser verkligen fram emot 2018 då Geografdagarna kommer anordnas av Karlstads Universitet och vi får hoppas på att solen visar sig då.

17

apr

Att tävla för lärande

13016889_1092271564152809_1044740932_o

Det går inte att beskriva den sköna känslan av att vinna, men alla som någon gång har vunnit något, förstår vad jag menar. I onsdags vann eleverna i min klass en av utmaningarna i Future City 2016! Deras film,  som visade ett bygge av en sopsorteringsanläggning i Minecraft, var den bästa av alla de bidrag som hade skickats in. Så när jag kom till jobbet dagen efter och såg mitt röriga och överfulla skrivbord, så såg jag bara en härlig vinst. Motiveringen lyder:

För en mycket pedagogisk och strukturerad minecraftfilm med starkt fokus på både sop- och avfallshantering och hur avfallsmängden kan minskas. Dessutom innovativt om individens roll i ett futuristiskt och IT-baserat perspektiv

image

Förutom att skapa en Minecraftfilm skulle laget även svara på några frågor från juryn. De fick bland annat frågan om hur deras pantsystem skulle finansieras och de kunde givetvis svara på den frågan. Här hade vi övat i klassen tidigare och hela klassen hade fått ställa kluriga frågor till laget. Som en sorts formativ kamratbedömning. För efter klassens frågor så fick killarna i laget och andra frivilliga sätta sig och fundera ut olika lösningar och förklaringar till dessa. Sådant som de inte tänkt på tidigare. Efteråt sa de att juryns frågor hade varit överraskande lätta. Inget mot de svåra frågor som klasskamraterna ställde. Och här kan du se det vinnande bidraget:

Finalen gick av stapeln på Tekniska muséet och var inte klar förrän vid femtiden. Där hade också arbetsdagen kunnat sluta. Istället åkte min mentorskollega Åsa Eriksson och jag tillbaka till skolan för att delta i terminens Föräldraseminarium. Det är ett tillfälle då vi sätter ihop ett program och berättar om hur vi jobbar med olika ämnen och metoder i skolan. Åsa och jag talade gemensamt om hur deltagandet i olika tävlingar kan väcka lusten att lära hos eleverna. Vi har deltagit i flera tävlingar och några av fördelarna vi kunnat se är:

  • I tävlingar möter eleverna riktiga mottagare som ofta kommer från näringslivet. Dessa kan fungera både som mentorer och jury.
  • De får träna på olika förmågor som den kommunikativa förmågan som behövs när de ska presentera sitt bidrag och den problemlösande förmågan som krävs för att lösa uppgiften från början.
  • Tävlingar har ofta lärarhandledningar som ger inspiration till lärare och material som läraren kan använda i andra sammanhang också.
  • Många tävlingar gynnas av att lärare samarbetar och jobbar ämnesövergripande. Detta är en viktig aspekt i Lgr 11 som tyvärr ofta missas.
  • Eleven slipper bli bedömd av sin egen lärare och det blir då naturligt att ta hjälp och samarbeta. Något som gynnar lärandet och minskar pressen på eleven.
  • Samarbetet med myndigheter och näringsliv öppnar upp för studiebesök och en chans att se något annat än skolans miljö. Då blir tävlingen som en praktisk yrkesorientering där vi har fått möta många olika yrken. Det bidrar till att eleven får en mer allsidig bild av vilka möjligheter som bjuds i framtiden.
  • Att delta i tävlingar som bygger på samarbete ökar sammanhållningen i klassen. Även om det i slutändan bara är en mindre del av klassen som får representera klassen i själva tävlingsögonblicket, så känner alla sig delaktiga. Att tillsammans få heja på skolan och klassen bidrar till en känsla av gemenskap.

Så även om vi inte skulle ha vunnit denna gång, så har det absolut varit värt att tävla. Lyckokänslan av att vinna är dock inte att förakta och därför skyltar jag gladeligen med mina elevers vinster och tar åt mig en del av äran.

13

mar

En ska bort

1Var du ett av alla barn som älskade när Brasse tog fram lattjolajban-lådan och lekte ”En ska bort”. Jag var absolut ett av dessa barn och därför satte hjärnan direkt igång när jag läste Kerstin Dahlins inlägg i Facebook-gruppen The Big Five. Hon har även skickat in en mer utförlig beskrivning till Lektionsbanken. Eftersom vi jobbar med geografi och klimatförändringar nu så blev det även temat för min egen lattjolabjan-låda.

En sak som jag har märkt är att många elever har svårt att sortera orsak och konsekvenser av olika miljöproblem. Det är till exempel vanligt att de blandar samman ozonlagrets uttunning med global uppvärmning. Utsläpp av gifter i miljön klumpas också samman med klimatförändringarna. Om vi ska kunna hitta lösningar på olika utvecklingsfrågor så måste vi även hjälpa eleverna att sortera vilka olika orsaker det kan finnas till ett problem, vilka olika konsekvenser det kan få och därmed vilka olika lösningar som kan vara möjliga.

imageDärför hade jag valt mellan olika miljöproblem för att kunna urskilja vad som orsakar klimatförändringar och vad som skapar andra problem. Eller om problemen är lokala eller regionala. Jag blandade även mellan orsaker, konsekvenser och lösningar på olika miljöproblem. Hela presentationen kan du se här. Som stöd för sina diskussioner så fick eleverna några frågor till bilderna. Vad händer? Vad har orsakat detta? Kan det finnas flera orsaker? Vilka konsekvenser leder det här till? Vilka lösningar finns det? Tanken var att de skulle kunna förklara och beskriva olika miljöproblem med orsakssamband och träna på att använda korrekta begrepp.

Den första bilden som skulle bort var i själva verket lite av en kuggfråga. I presentationen står ”mina” förklaringar, varför något som ska bort, väldigt förenklat. När vi gick igenom olika svarsalternativ var jag givetvis noggrann med att använda korrekta begrepp och stöttade även elevernas förklaringar genom att fylla i begrepp. Att de uppskattade övningen gick inte att ta miste på. Förutom att de orkade hålla fokus hela lektionen, så möttes jag nästa lektion av att eleverna hade skapat en egen ”en ska bort”, som jag skulle svara på. Till deras förtret så gissade jag rätt. För visst är en del av tjusningen att kunna säga: ”Fel, fel, fel”?

6

mar

Geografiämnets kärna

Vad går geografi ut på? När till och med ledarskribenter på en av våra största dagstidningar tror att geografi bara handlar om länder och dess gränser så är det inte lätt att få eleverna att förstå vad som är ämnets kärna. Inspirerad och utmanad av Fredrik Sandström så skapade jag en bild med det jag tycker är viktigt för geografiämnet. Den här bilden är en egen tolkning av ämnet och det vore roligt om du vill kommentera den tolkningen eller utveckla den.

GEOGRAFI (2)

På den ena sidan satte jag dels geografins fem teman och dels några geografiska verktyg som eleverna måste kunna använda. På den andra sidan placerade jag några av de förmågor som är viktiga i geografiämnet. Geografiämnet är ett praktiskt ämne som handlar mycket om att lära sig att se olika mönster och fundera ut lösningar på olika utvecklingsfrågor. För att kunna göra det måste eleverna ha både ett gediget faktakunnande och en förmåga att genomföra undersökningar och analyser av olika slag. Ibland kan vi genomföra undersökningar via digitala kartor och statistikbaser och i andra fall måste vi gå ut i samhället och göra våra egna kartläggningar och observationer. I slutändan handlar det hela om att hitta de bästa lösningarna för hur människan kan samspela med naturen och varandra på ett hållbart sätt. 

Jag överlämnar härmed stafettpinnen att skapa en sammanfattande bild av ett ämne. Själv skapade jag min bild i Canva.

21

feb

Tio topplistor du inte vill vara utan

Att listor är populära på internet rådet det ingen tvekan om. Av någon anledning tilltalas vi av att få information färdigförpackad och gärna rangordnad. Jag har tidigare erkänt att jag gillar katter på internet, nu får jag lov att erkänna att jag gärna tittar på olika listor också. I detta inlägg får ni därför en liten hyllning till alla listor som florerar på internet och här har jag samlat tio listor som en geografilärare och SO-lärare verkligen kan ha nytta och glädje av.

1. Kartor

WashingtonPostVad vore en geografilärare utan sina kartor? Allt går att berätta med en karta och många gör det också. The Washington Post har sammanställt en samling med 40 kartor som förklarar världen. Med tanke på att det inte är självklart för elever hur man läser en karta, så kan en bra övning vara att låta eleverna i par eller smågrupper, turas om att förklara vad de olika kartorna berättar. Jag skulle börja med att modellera, som vi gör med läsförståelsen, och berätta hur jag skulle läsa och tolka kartan som visar vad européer anser om EU.

2. TED-talks

Det finns massor av inspirerande och lärorika TED-talks. I den här spellistan har de samlat 12 tal som berättar om kartografi och GIS på ett fascinerande och trollbindande sätt. Själv såg jag alla talen i ett svep för det var så himla bra. Några har jag visat för både kollegor och elever. Min favorit på listan är nog ändå nummer 7, där historia och geografi sammanstrålar med teknologins hjälp.

3. Barnböcker

Att upptäcka världen genom litteraturen är fantastiskt! Genom att läsa böcker från andra länder så ökar vi förståelsen för hur platser och individer påverkar och påverkas av varandra. Vi fastnar dock lätt i att bara läsa författare från västvärlden. Cirkulationsbiblioteket i Stockholm har massor av litteratur för barn och ungdomar som sträcker sig utanför vårt omedelbara synfält. De hjälper även gärna till att hitta passande litteratur på olika teman. Själv kommer jag nog beställa hem några från den här listan.

4. Geografilärare på TwitterTwitter

Twitter är en guldgruva när det kommer till fortbildning. Här kan du ställa frågor och få svar på direkten. Dessutom så flödar det av spännande idéer och undervisningstips. The Guardian har sammanställt en lista på geografilärare som du bör följa på twitter. De delar såväl undervisningstips som vackra bilder från fältstudier och egna vandringar. Verkligen ett rent nöje. Tänk när stora dagstidningar i Sverige sammanställer en lista över viktiga geografilärare att följa. Då kan man tala om en uppvärdering av ämnet.

5. Hållbara modemärken

När vi jobbar med handel så har vi låtit eleverna undersöka olika varor utifrån produktion, transport och konsumtion. Det är ett sätt för eleverna att själva se mönster och samband kring människans samspel med naturen. De upptäcker handelsmönster och får undersöka förändringar i tid utifrån en vara. Här har modemagasinet Marie Claire gjort en lista över 21 modemärken med en miljömedveten profil. Varför inte ta att diskutera urvalet på denna lista lite källkritiskt? Hur kan vi veta att ett företag håller sig till sina fina ord i miljöpolicyn?

6. Geografibloggar

I en blogg kan du få inspiration och även mer utförliga beskrivningar av ny forskning. Det här är en sammanställning av 50 olika bloggar för geografinörden. Det är en salig blandning och du får själv plocka ut det som intresserar just dig. En smalare lista med 10 bloggar för att upptäcka världen kanske gör det lättare att hitta just din favorit.

sunset7. Väder och klimat

Inför Alla hjärtans dag så publicerades en lista på de 10 mest romantiska väderfenomenen. Självklart så fanns solnedgång med på denna lista. Vilken användning vi kan ha av den i skolan är kanske inte så uppenbart. Men inför nästa Alla hjärtans dag så kan vi sätta upp dessa fina bilder i korridoren och låta eleverna förklara vad det är som gör att dessa fenomen uppstår. Om vi lägger till lite andra väderfenomen så kan vi få en riktigt spännande utställning och ett inspirerande lärande kring vårt beroende av väder och vind.

8. GIS och digitala verktyg

Guldäpplepristagaren Tülay Gürgün har samlat massor av digitala verktyg på sin blogg Tülays IKT-sida. Bland annat finns där de bästa sajterna för att hitta bilder till sin undervisning och de bästa presentationsverktygen samlade. För oss geografilärare så har hon samlat verktyg för att skapa egna kartor. En annan bra IKT-blogg har skapat den här samlingen med kartverktyg för skolan.

9. Filmer om naturkatastrofer

När jag stötte på den här listan med de genom tiderna största naturkatastroffilmerna, så insåg jag att jag hade sett ganska många av dem. Jag har visat både The Day After Tomorrow, Twister och Dante’s Peak för eleverna också. Den sistnämnda är en av mina absoluta favoritfilmer. Den följer katastroffilms-genren perfekt och har dessutom med de flesta kännetecken för ett vulkanutbrott. Allt som kan hända händer! Att den filmen är med även på den här och den här listan, ser jag som ett tecken på att det är fler än jag som har den som filmfavorit.

Helt enkelt en perfekt film att se när man jobbar med sårbara platser.

10. Musik

Naturens krafter och vår oro för naturen och miljön har lockat många olika konstnärer att skapa minnesvärda verk. Den här listan är en sammanställning av de 20 bästa Earth Day rocklåtar. Earth Day firas den 22 april runt om i världen, men huvudsakligen i USA. Den grundades 1970 och är ett tillfälle då skolelever får ägna dagen åt miljökunskap och lära sig mer om hållbar utveckling. Varför inte fira nästa Earth Day genom att låta eleverna skapa sina egna rocklåtar för att rädda jorden?

Om bloggen

Porträtt på Åsa Colliander-Celik som står framför en bokhylla.

Hur använder vi lärare digitala verktyg? Måste vi veta mer än våra elever eller är det ok att inte kunna allt? Med den takt som IT-tekniken utvecklas i så är det i stort sett omöjligt att hinna ta in allt nytt.

Men vi är i alla fall några som försöker. Jag testar gärna nya digitala verktyg och försöker hela tiden lära mig mer. Ibland blir det mest att jag nosar på ytan och andra gånger tar jag ett djupt dyk ner. Ibland glömmer jag bort det jag lärt mig och ibland gör jag fel. Om allt detta tänker jag berätta och om hur vi på vår skola försöker få fler att våga pröva.

Jag som skriver här heter
Åsa Colliander Celik och är So-lärare på Mälarhöjdens skola och en av skolans nya förstelärare. Jag har alltid varit intresserad av nya saker och har därför lärt mig en hel del på egen hand inom IT. Numera ingår jag i skolans IKT-grupp och vi möter en blandning av svåra och roliga utmaningar. Av mina ämnen så tycker jag geografi är roligast. Även där jobbar jag med digitala verktyg och handleder några kollegor i ett projekt om GIS. Recenserar även appar på skolappar.nu.

Kontakt: Åsa Colliander Celik

Senaste kommentarer

Senaste kommentarer

Kategorier