Visar inlägg med tagg:

30

sep

En resa i Förintelsens spår

Hus som är nedsänkt i relation till gatunivån.

När jag skriver dessa rader har jag precis kommit hem från en resa med Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) till Krakow, Polen. Det var en veckolång exkursion om Förintelsen. Resan anordnades av SKMA och vi reste två lärare och fem elever från var och en av sju olika skolor i Stockholmsområdet. Jag hade på mig mina geografiglasögon under resan och här kommer några tankar kring det jag såg.

Vandring i Krakow

Eleverna var otroligt duktiga på att lyssna och genomföra olika övningar. SKMA använder en exkursionsmetodik som bygger på att följa en tidslinje och därför ägnade vi den första dagen åt hur det judiska livet i Krakow såg ut innan kriget började. En intressant aspekt där var att det fanns flera stora synagogor i staden men att de inte fick vara högre än kyrktornen i staden. Därför grävde man ut området som man ville bebygga och lät även en del av synagogan vara nedsänkt i marken.

Hus som är nedsänkt i relation till gatunivån.

Övre delen av muren, till höger i bild, visar den ursprungliga marknivån i Krakow.

Dagen efter fick vi följa judarnas väg in till gettot som upprättades i mars 1941 och gå samma väg som de gått för att komma dit. Vi gick även utmed dess gränser och till platsen där Schindlers fabrik låg utanför gettot. Nazisterna använde naturliga gränser för att kunna bevaka området där floden Wisla utgjorde en gräns och en bergkulle och skogsområde fick utgöra gränsen åt ett annat håll. På kvällarna såg eleverna filmen Schindler’s List vilket ytterligare förstärkte deras upplevelse av platsen och det som skett här.

gräsmatta och bergsklippa

Bakom träden syns berget som är en del av gränsen för gettoområdet i Krakow. Till höger i bild kan man se en del av muren som byggdes.

Besök i Auschwitz

Att den lilla staden Oswiecim (det tyskarna kallade för Auschwitz) valdes som plats till ett av de stora förintelselägren beror på att här möttes en nord-sydlig och en öst-västlig tågförbindelse och platsen fungerade redan som en knutpunkt för tågtrafiken. Dessutom blev området lättare att avgränsa eftersom floden här förgrenar sig i två flodarmar och återigen användes naturens egna gränser för att stänga in människor. Vi fick långa guidningar i två av tre läger. Första dagen i Auschwitz I, som ursprungligen var en polsk militärförläggning; så här fanns färdiga byggnader att flytta in i. Den andra dagen var vi Auschwitz II-Birkenau; så även här följde vi ett kronologiskt spår.

Det mörkare grå området på kartan är det område som användes av tyskarna till koncentrationslägren Auschwitz I och II. Det avgränsas av floden Wisla.

På platserna har eleverna och vi lärare fått göra olika övningar och vår guide, Lena Jersenius, har även läst ur olika memoarer och dagböcker för oss. Att få uppleva historien på autentiska platser har varit otroligt betydelsefullt och är en metod som vi kan använda i andra sammanhang i vår undervisning. Det är mycket effektfullt att koppla skönlitteratur till en plats. Det gör att eleverna kan se platsen med nya ögon.

Denna veckolånga fortbildningsresa som jag har haft förmånen att få delta på borde ingå i den ordinarie lärarutbildningen. Den borde vara obligatorisk för alla blivande lärare för de olika SO-ämnena och även för blivande svensk- och engelsklärare. Det skulle rusta blivande lärare att arbeta för alla människors lika värde och enligt läroplanens värdegrund. Ett arbete som är ständigt aktuellt men kanske lite mer angeläget  just i dag.

Delar av denna text publiceras även i Geografiska Notiser.

Google Maps satellitbild med mätverktyg

Ett sätt att få en känsla för andra platser är att undersöka platsen med hjälp av digitala karttjänster. Kartan har alltid varit geografens viktigaste verktyg och kommer så förbli. Även om vi numera har förmånen att kunna använda digitala kartor, så kallade GIS.

Lära sig ett GIS-verktyg

I veckan gjorde jag en GIS-övning med mina sjuor och det var verkligen en utmaning. Mest för att de blev så uppslukade av kartan att de helt tappade fokus på uppgiften. Eftersom många lärare fortfarande har svårt att hitta bra GIS-övningar för yngre elever så tänkte jag berätta om denna övning. Vi gjorde övningen i Google Maps och syftet var att få en känsla för platsen och förstå skalan på Amazonfloden lite bättre. Dessutom ville jag att de skulle lära sig att behärska ett verktyg som de kan använda till andra geografiska undersökningar.

ikoner för google street view

Eleverna fick börja med att lära sig hur man använder Street View. Det skulle man egentligen kunna ägna en egen lektion åt så att de fick leka av sig. Sedan fick de lära sig att mäta med hjälp av den inbyggda linjalen som finns i Google Maps. Hela instruktionen finns i denna länk GIS-basic.

En känsla för skala

Mina elever fick mäta avståndet mellan hemmet och skolan. Man kan såklart använda en annan känd plats dit eleverna brukar gå. Det kan ju vara så att många kommer till skolan med skolbuss. Poängen är att eleverna ska få en uppfattning för hur långt siffran dom mätt upp, egentligen är. Hur lång tid tar det att gå 600 m? En känsla för skalan helt enkelt.

I nästa övning så fick de mäta hur bred Amazonasfloden egentligen är och den övningen finns här: Hur bred är Amazonas

Vi upplever floden

Om ni inte vet så uppmanar jag er att göra övningen själv först. Då förstår man bättre vilken aha-upplevelse eleverna får. Floden är enorm. Jag gick även igenom övningen med projektor och då åkte vi över en bro med hjälp av Street View. Mitt på bron stannade jag och ”tittade” runt. En kille hade tappat lite fokus under genomgången och hade inte riktigt förstått vad det var för bro. När jag säger att det är Amazonfloden så svarar han: ”Det där är ingen flod, det där är en sjö”.

En ökad förståelse för skala

Tillbaka till övningen för att verkligen förstå det här med skala och samtidigt förstå lite mer om platsen. Eleverna fick mäta avståndet över floden. Sedan fick de mäta upp samma avstånd på sin hemkarta och se hur långt i från skolan de kom. Det är nu som proportionerna blir tydliga och förståelsen för en plats, som man troligen inte besökt, ökar. Mina elever kom tre T-banestationer bort.

flicka i skogen med en mobilNu kommer våren och med den kommer förhoppningsvis lite värme också. På vår skola så försöker vi numera skapa social distansering genom att ha undervisning ute. Eftersom de flesta av oss faktiskt inte har så stor erfarenhet av det tänkte jag tipsa om två olika appar för digitala tipspromenader och två webbplatser med färdiga lektionsidéer.

Digitala tipspromenader

Här är tips på två olika appar som eleverna kan ha på sina mobiler oavsett vilken mobil de har. Eftersom vi inte kan förvänta oss att alla har en egen mobil så brukar jag låta eleverna gå i grupper där någon har en mobil som kan användas.

Turf Hunt

turfhuntTurf Hunt är en app där du som lärare bestämmer vilken väg eleverna ska gå och du lägger ut frågor och uppgifter längs vägen. Eleverna går på egen hand och du kan ha översikt över grupperna på datorn.

Det fungerar att lägga flervalsfrågor och frågor med fritextsvar. Eleverna kan även få andra utmaningar som att spela ett memoryspel och få belöningar. Spelifiering av ett enkelt läxförhör gör det hela så mycket roligare.

På Turf Hunts webbplats kan man även skapa guidade turer och lägga in ljud och bilder.

Active Quiz

I Active Quiz bestämmer eleverna själva vilken väg de ska ta och läraren bestämmer avstånd mellan frågorna (t ex varje 200 meter). Du bestämmer också hur långt de ska gå och hur många frågor som eleverna ska svara på.

Den här appen fick jag tips om från våra idrottslärare och själv har jag inte hunnit använda den.

Färdiga lektionsförslag

När jag ändå tipsar så kan jag fortsätta med två webbplatser som har många övningar utomhus i de flesta ämnena och för olika åldrar.

Skogen i skolan

Skogen i skolan är en organisation som samlar skogsindustrin, skolor och myndigheter. De producerar läromedel och har en stor bank av lektionsförslag för många olika ämnen och för hela grundskolan. De har en bra sökmotor som gör det lätt att sålla bland lektionerna.

Naturskyddsföreningen

Naturskyddsföreningens webbplats går det också att hitta en hel del färdiga lektionsförslag och metoder som man kan använda när man vill använda naturen som ett klassrum.

Fördjupa dig

För den som vill lära sig mer om varför utomhuspedagogik är bra så rekommenderar jag att läsa på Tidningen Specialpedagogiks webbplats. Skolverket har även en längre webbkurs i utomhusdidaktik för den som verkligen vill fördjupa sig.

20

dec

Så gör du fina julklappar av återvunna plagg

48394564_293480184843506_949209071158820864_nSom geografi- och SO-lärare vill man gärna leva som man lär. Det är inte så lätt alla gånger. Därför blev jag väldigt glad över att årets julklapp var det återvunna plagget. Vi i människosläktet måste verkligen dra ned på vår konsumtion och reparera, återanvända och återvinna våra prylar. Nu var jag ändå inte så pigg på att gå och köpa ett plagg på second hand att ge bort i julklapp utan här behövdes det någon bättre idé.

Av en slump ramlade jag över ett tips på Facebook om hur man kunde plastbanta genom fiffiga omslag av tyg och bivax istället för plastfilm.

Det här skulle bli perfekta julklappar för de av familj och vänner som känner starkt för miljön och vill bidra till ett hållbart samhälle. Dessutom kunde jag återvinna några av våra egna plagg hemma.

Mannens slitna skjorta och några andra gamla tyger klipptes med sicksack-sax i olika stora bitar. Sedan täckte vi dem med grovriven bivax och ställde in i ugnen på låg värme (ca 70°C) tills vaxet hade smält. Då fördelade vi bivaxet med hjälp av en degskrapa så att hela tygbiten täcktes men utan att den blev för tjock och otymplig. Instruktion hittade jag på nätet.

Jag sparade ett litet omslag till mig själv som är perfekt att täcka ett glas med ett par äggvitor i eller slå in en halv citron med.
48425602_349397342526431_7287718782938644480_n

Genom att hålla runt glaset med bägge händerna så gör värmen från händerna att den vaxade tygbiten formar sig perfekt och håller äggvitan fräsch. Jag sparade även ett större omslag som jag kan använda till matsäcksmackor på vårens utflykter. Resten blir till årets julklapp.

28

sep

Vi stickar dagens himmel

42641660_2080559158623802_869505159728726016_n

Ett av mina tidsfördriv är att surfa runt på Pinterest och där kan man hitta så fina grejer. En dag så såg jag en jättefin halsduk som man kunde sticka efter hur dagens himmel såg ut. Jag visade några bilder för en av våra textilslöjdslärare på skolan och hon gillade också idén. Så numera står det en korg med garn och stickor i hennes klassrum som vilken elev som helst kan sätta sig vid och sticka en stund. En mer utförlig beskrivning av hur man kan gå tillväga kan ni titta på denna webbplats. Klimat och väder är en del av både geografi och fysik och därför tycker jag att det här räknas som ett ämnesövergripande projekt med en estetisk lärprocess i fokus.

42680697_332487527546109_7970350577043374080_n


42701974_552650848522126_3420670189719519232_n

Sticka och virka kan skapa fokus och hjälpa koncentrationen

Eftersom stickningen står där vi har arbetslagsmöten så händer det att jag stickar en stund också. När handen får göra något välkänt och automatiserat så ger det ett lugn i kroppen och det kan vara lättare att lyssna. Jag önskar att det stod en likadan korg i alla klassrum och att elever som behövde sysselsätta sina fingrar medan de lyssnade kunde göra det genom att sticka eller virka några rader.

Virka filten med dagens temperatur

Tidningen Land har en jättefin beskrivning på en pläd som du kan virka om du föredrar att virka. Deras förslag är att skapa en pläd utifrån vilken temperatur som det är, dag för dag. De påminner om att skapa en teckenförklaring till filten. Så viktigt att alltid ha med teckenförklaringar till sina kartor eller diagram, något som vi ständigt får påminna våra elever om.

Foto: Kristina Bäckström

Foto: Kristina Bäckström

31

aug

Mitt ekologiska fotavtryck

Hur stort är ditt ekologiska fotavtryck? Egentligen? Det är inte helt lätt att mäta det och jag har samlat några olika webbplatser som förklarar hur det här med fotavtrycket fungerar och hur man kan mäta det.

En sida som jag verkligen gillar är Global Footprint Network som är både snygg och har relevant information. Där finns ett utmärkt verktyg föra att mäta sitt avtryck och det ger även eleven vissa aha-tankar när den frågar om ens hus har elektricitet eller är byggt av halm. Alla människor lever inte som vi i Sverige.

gfn

När man får sitt resultat så kan man även se vilka olika marktyper som behövs för att skapa min livsstil och den förklarar hur det funkar och ger även förslag på lösningar. Det går hela tiden att klicka sig fram till fördjupningar.

resultat

Webbplatsen har även andra resurser som är spännande att utforska som denna interaktiva karta. I kartan kan man se vilka länder som har överskott eller underskott. Denna gång är det inte kopplat till individernas livsstil utan mer till hur mycket markyta varje person har att förfoga över. Tättbefolkade länder får därmed underskott och vi i Sverige kan släppa ut lite mer koldioxid. Genom att klicka på länderna kan man få fram data och diagram.

chart

Om man vill arbeta med eleverna i sin klass så har Världsnaturfonden gett ut en lärarhandledning med flera intresseväckande övningar. Världsnaturfonden har även en egen kalkylator som passar de yngre eleverna eftersom den är på svenska. Den är inte fullt lika snygg som Global Footprint Network men den har både en personlig kalkylator en en för att räkna ut skolans fotavtryck.

En annan kalkylator som är anpassad för barn, men som tyvärr är på engelska är Islandwood Ecological Footprint Calculator. Den ställer frågor om hur länge man duschar, om man stänger av kranen när man borstar tänderna och vilka sorts kläder man bär. Den visar hela tiden om man använder mer eller mindre än genomsnittet. På så sätt kan eleven direkt se vilken handling som påverkar miljön mer eller mindre.

Islandwood

Det var några av de verktyg som jag har testat. Skriv gärna i kommentarsfältet om ni har tips på ett annat verktyg som räknar ut det ekologiska fotavtrycket.

18

aug

De globala målen i dagspolitiken

Höstens skolstart kommer att präglas av valrörelsen för Sveriges alla SO-lärare. Samtidigt har vi en tajt planering att hålla oss till när vi vill få in både det centrala innehållet, testa av kunskapskravens förmågor och arbeta mot ämnenas syften.

Det finns även andra mål att jobba mot. Hur står det till med de globala målen till exempel? Vilket ansvar har vi som privatpersoner, lärare och vuxna  att arbeta för att uppnå de globala målen. Vilket ansvar har våra politiker och de olika riksdagspartierna? Jag tänkte låta mina elever djupdyka i de globala målen och granska hur politikerna arbetar för att uppnå dem. Vilka förslag i debatten syftar till att de globala målen nås till 2030? På hemmaplan och globalt?

Till min hjälp har jag Globala målens webbplats. Där hittar man enkla och tydliga förklaringar till alla de globala målen. Jag gjorde testet ”Bli målmedveten” och kom fram till att mina viktigaste prioriteringar är att vi inte ska ha någon hunger, att bekämpa klimatförändringen och att vi inte ska ha någon fattigdom. målmedvetenGivetvis något förenklat men visst är det viktiga frågor för mig. Men de stannar inte där utan de ger mig också tips på hur just jag ska kunna jobba för att dessa mål ska uppfyllas.

Ett av tipsen som jag får är att jag ska skriva en insändare eller ett blogginlägg för att skapa en diskussion om fattigdom. Det är därför jag skriver just det här inlägget. Hur ska vi kunna komma åt fattigdom om vi inte förstår vad som orsakar den eller lär oss av goda exempel i världen? Vad är ens fattigdom? Jag väljer att använda EU:s definition av fattigdom som relativt. Det vill säga att man har en inkomst under 60% av landets medelinkomst. Eller om du inte kan ta med dig frukt till skolans fruktstund. Därför är det så viktigt att även se till vad fattigdomen gör i vårt eget land också. Hur tänker sig politikerna komma tillrätta med den?

Ett annat tips som just jag fick från webbplatsen var att jag kunde lära någon i min närhet att laga näringsriktig och hälsosam mat. Handfasta tips som går att genomföra. Eftersom testet frågar hur gammal man är, hur man tar sig fram och andra ”personliga” frågor så anpassas även tipsen efter personens möjligheter att genomföra dem. Tipsen går till och med att ladda ned som ett pdf-dokument sedan och skriva ut och sätta upp på väggen.

Arbetsområdet tänkte jag börja med att visa den här lilla korta filmen från UNDP.

Eleverna ska sedan själva få göra testet Bli målmedveten och sedan få i hemuppgift att genomföra något av råden de får.

När vi undervisar om svåra frågor så är det viktigt att vi visar eleverna att de är en siffra att räkna med och att de inte bara är en i statistiken. Vi måste återge ungdomar tro, hopp och kraft att förändra om den skulle ha tappats bort. Vår undervisning får inte bara syfta till att visa på alla svårigheter som världen står inför utan även jobba med ett av geografins övergripande syfte:

Värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

UrLgr 11, kursplanen för Geografi.

Det är något vi verkligen kan jobba med i valrörelsen då vi kan passa på att granska och värdera de olika politiska partiernas lösningar på olika utvecklingsfrågor. Om sedan våra politiker inte har några rimliga lösningar på världens stora frågor, då måste vi våga ta tag i det själva. Vi lärare kan stötta eleverna genom att visa att det visst går att förändra. De globala målens webbplats är en bra plats att börja på.

Mer tips om hur man kan arbeta med de globala målen hittar man på webbplatsen Worlds largest lesson som drivs i samarbete med Unicef

25

aug

Trovärdigheten och relevansen med en spelfilm

Spelfilm och lärande

En spelfilm är utmärkt att både börja och avsluta ett arbetsområde med. Men hur kan vi försvara den tiden som en film tar att visa i det alltmer fullspäckade innehåll vi ska få in i undervisningen? Det känns allt svårare att motivera varför vi ska titta på en spelfilm som tar veckans alla lektioner och sedan bara ha tre veckor kvar till ett arbetsområde. Därför har det också blivit att jag visar färre spelfilmer för mina elever. Vilket är så tråkigt.

Klassen tittar på Dantes Peak

Vad ger en spelfilm för lärande?

Jag skulle säga att något som det viktigaste lärandet vi får från filmer är en förståelse för hur något kan upplevas. Filmer bygger mycket på att väcka känslor hos tittaren genom olika effekter. Känslor är starka incitament till lärande och minnesskapande. Vi minns ofta något bättre om det har förknippats med en stark känsla och därför kan filmer vara så lärorika. Vi får även fler detaljer att hänga upp kunskapen på genom bilder av tidstrogna kläder, redskap och möbler. Det är kognitivt enklare att ta till sig bilder än text då vi inte måste skapa så många bilder av detaljer själva.

Spelfilmen ger även ett annat perspektiv än det vi själva ser världen från. Det kan handla om skildringar från en annan religion än vår egen, från platser och kulturer vi aldrig mött eller från en tid som vi inte upplevt. I filmerna kan vi även möta andra yrken än de vi normalt möter och människor som måste hantera svåra saker. Filmerna förbereder oss på en verklighet som vi kan komma att möta. Men hur sanna är egentligen spelfilmer?

Källkritiskt tänkande är något att lära sig

I historia så har jag låtit eleverna i nian göra en källkritisk analys av en historisk spelfilm. I arbetsområdet med andra världskriget så fick de välja en egen film att se som läxa. Då kunde eleverna välja efter eget intresse vilket givetvis ökar motivationen. Rent praktiskt så har jag en ganska stor samling som jag kan låna ut filmer från och det funkar eftersom eleverna tittar hemma och inte i skolan. Dessutom finns filmer att strömma från SLI.se/medioteket Många elever har även tillgång till någon filmkanal i familjen.

Då de sett sin film hemma (ingen klagar över jobbiga läxor oh jag kan använda tiden i skolan till att stötta i analysen) var de tvungna att jämföra filmen med andra källor om samma tidsperiod. Något som är en väldigt bra och lärorik övning. Det tänker jag är en kunskap för livet. De kommer säkert se historiska filmer i framtiden eller filmer baserade på verkliga historier. Då vill jag att det ska sås ett frö av nyfikenhet i dem. Är detta sant? Vad har hänt? Varför skildras det så här? Vems historia berättas?

Modellera, gör tillsammans och på egen hand

För att uppgiften som vi gör i nian ska fungera för alla elever, så räcker det inte med att de får välja en film själv. Något som visserligen skapar motivation då de väljer utifrån eget intresse. De måste också veta hur de ska göra. När vi tittar på film (de få gångerna) så har vi därför gjort en källkritisk- och/eller en historiebruksanalys tillsammans. Jag visar steg för steg hur de kan söka sig fram i olika källor. Sedan har var och en fått skriva en egen analys.
Filmomslag till Suffragette

Analys av filmen Suffragette

När vi läste om industrialiseringen och hur olika politiska rörelser växte fram, så valde vi att visa filmen Suffragette som handlar om den kvinnliga rösträttsrörelsen i England. Det är inte en film som ungdomar brukar välja självmant men när de väl får se den så gillar de den. En spännande och ibland våldsam film som väcker många frågor kring  bland annat terrorism som metod att få demokrati. Det går att dra många paralleller till dagens samhälle. Det är också något som filmskaparna själva gärna gör. De framställer en händelse som mer lik en dagsaktuell händelse än den var, så att vi ska kunna förstå hur viktig den var eller vilka känslor den väckte då. Att slänga in ett modernt uttryck kan göra att tittarens historiska empati ökar. Det vill säga vi förstår lättare varför personen agerar som den gör utifrån den tidens normer.

När vi sett filmen fick eleverna fundera på vad de trodde var sant eller inte i filmen. Deras tankar gick vi sedan igenom i helklass. Det jag brukar försöka få dem att skilja på är om händelser har hänt och om personerna i filmen har funnits. Ett sätt för filmmakarna att få fram  ett historisk skeende i kombination med en bra dramaturgi är att låta flera olika saker hända med en huvudperson. I verkligheten kan sakerna istället ha hänt olika personer.

Hur kan då jag veta vad om är sant eller inte i en film. En av de bästa källorna brukar vara den engelskspråkiga wikipedia-sidan till filmen. Ofta brukar det till och med finnas en egen rubrik som heter Historical accuracy, där olika skillnader mellan verkligheten och konsten lyfts fram. Just denna film hade dock inte detta så då letade jag vidare för att få fram sökvägar och länkar som eleverna kunde använda. Delar av sökningarna visade jag via projektorn så att eleverna skulle förstå hur man kan söka. Jag brukar skriva in filmens titel och ordet accarcy och får då fram flera lämpliga länkar. Det förutsätter förstås goda kunskaper i engelska och här får man såklart hjälpa eleverna i olika grad.

Med filmen Suffragette så tog jag även fram recensioner från några svenska dagstidningar som DN och SvD. När eleverna fått läsa från olika källor och vi tillsammans gått igenom några olika exempel på när filmen var trovärdig och varför vi tyckte det så diskuterade vi även filmens användbarhet. Är filmen relevant och användbar om du ska göra ett arbete om den kvinnliga rösträtten? Ja, det tyckte de flesta av mina elever. Samtidigt var de noga med att då var man även tvungen att kontrollera mot andra källor, så att filmen inte blev den enda källan. Men filmen skapar förståelse och sammanhang och är dessutom lätt att ta till sig. Det gör en spelfilm relevant och användbar. Källanvändningen kommer i det närmaste naturligt.

Historiebruk och källkritik flyter samman

Genom att ställa sig frågan ”Hur använder filmen historia?”, så måste man även ta reda på vad som stämmer och vad som är påhitt i filmen. En historiebruksanalys utgår till stor del från en källkritisk analys. Först måste eleven fastställa vad som överensstämmer med den historiska händelsen och vad som skiljer sig. Sedan kan man börja fundera på varför regissören väljer att lyfta fram vissa händelser men utesluta andra. Vilket syfte har filmskaparen med filmen? För att underlätta för eleverna brukar jag låta eleverna fundera på om regissören vill underhålla, informera eller påverka. Utifrån de välkända begreppen kan de resonera kring filmens historiebruk. Men eftersom många av våra elever på Mälarhöjdens skola är högpresterande så vill jag även att de ska ha mött de begrepp som man sedan använder på gymnasiet när man gör en analys av historiebruk. Då har jag tagit hjälp av det utvidgade kollegiet och hittade denna prezi som jag använde:

Det är dumt att uppfinna hjulet två gånger, utan vi jobbar istället med att förfina och förbättra. När jag sökte på ”historiebruk” på prezis sida så fick jag 557 träffar. Säkert finns det många där som är minst lika bra.

Prezi

18

aug

Faktorer att undersöka när man jämför länder

To the Brig! (1)En stor del av den geografiska kunskapen får eleven genom att jämföra med något redan välkänt. Det är också därför som vi börjar med att undersöka närområdet för att sedan utvidga området som eleven ska undersöka. Genom att zooma in och ut så skapar vi en rumslig förståelse. Det välkända blir en del av referensramen som vi sedan kan kontrastera andra områden mot. I många fall är likheterna fler än olikheterna.

Enkel övning i att jämföra länder

Men hur ska vi få eleverna att förstå vilka faktorer som säger något viktigt om ett land? En övning som jag hämtat från boken 101 Ideas for Secondary Teachers: Outstanding Geography Lessons är att värdera länders utvecklingsnivå. Detta har jag kombinerat med tipset att skriva ut på Post it-lappar och det blev till en lagom lektion som går att ha lite när som helst.

18834450_1453484564698172_162797980_nI övningen ”Hemliga länder” har jag valt ut fakta från fem olika länder och samlat på varsin lapp. Elevernas uppgift är sedan att diskutera vilket av dessa länder som är minst respektive mest utvecklat. De får inte reda på vilka länderna är utan ska istället försöka lista ut det utifrån de faktorerna som jag valde ut. Här måste eleverna börja med att diskutera vad de olika faktorerna kan säga om ett land och vilka som visar på ett mer utvecklat land eller inte.
HDI

Vad innebär utvecklingsnivå?

Att diskutera ett lands utvecklingsnivå är inte helt enkelt eftersom många anser att det ligger en värdering av landets kultur i detta. Ur ett geografiskt perspektiv så skulle jag inte säga att det är det som värderas utan snarare under vilka villkor som människor lever. Här finns det ganska många faktorer som är väl dokumenterade att de visar på människors levnadsvillkor. Genom att slå ihop tre faktorer, förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP per capita, så får vi fram ett lands HDI (Human Development Index).

I syfte att skapa diskussion så valde jag bort de enklaste som BNP per capita och HDI. För att göra det något enklare så tog jag med livslängd och hur många barn som föds per kvinna. Detta brukar vara faktorer som eleverna är bekanta med sedan tidigare.

Koldioxidutsläpp är ett tveksamt mått

Att ta med hur stora koldioxidutsläppen är i ett land kan också diskuteras. Det borde tyda på en högre utveckling om ett land kan minska sina koldioxidutsläpp. Höga värden på utsläpp av koldioxid är ju inget som vi eftersträvar. Samtidigt brukar det vara ett mått på att människor kan konsumera olika varor och tjänster vilket innebär att deras levnadsvillkor underlättas. Utifrån detta kan vi låta eleverna diskutera och värdera olika lösningar på hållbarhetsfrågor.

Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för …(värdeorden)… underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.

Ur kursplanen i Geografi för Grundskolan, Lgr 11

Två mått som förvillar

Det är två mått som eleverna ofta misstar sig på, det är Andel av BNP som landet lägger på militär och skolan. det har att göra med att de inte riktigt har koll på att ett rikt land inte behöver lägga så stor andel av sin BNP på skolan eftersom de har en större BNP än ett fattigt land med samma befolkningsmängd.

Militära utgifter säger inte mycket om landets allmänna utvecklingsnivå. Beroende på hur utrikespolitiken i olika länder ser ut så kan rika och välutvecklade länder lägga både en stor eller liten andel av sin BNP på militära kostnader.
18835483_1453484388031523_359716140_n

Social hållbarhet glöms ofta bort

För att förtydliga att den sociala hållbarheten också spelar en stor roll för människors levnadsvillkor så tog jag med pressfrihetsindex och hur stor andel av befolkningen som använder internet. Välutvecklade länder har oftast bättre värden på detta. Vad som är hönan och vad som är ägget går såklart att diskutera.
Globalis

Jämför länder med hjälp av Globalis och Världskoll

Två utmärkta hemsidor när man vill jämföra länder och lära sig mer om statistik och källanvändning är Globalis och Världskoll. Bägge sidorna utgår från FN-statistik och på Globalis finns alla länder som rapporterar in data till FN. På Världskoll så kan man på ett snyggt sätt jämföra två länder med varandra. Dock så finns inte alla länderna med där.  Jag brukar ändå försöka använda Världskoll i de fall det går eftersom statistiken visualiseras på ett så snyggt och lättbegripligt sätt. Något som underlättar jämförelsen.

31

maj

Musikquiz och geografilek

cellular-2246309_960_720Vad ska man hitta på de första och sista dagarna på terminen? Många lärare brukar göra någon lek eller frågesport med sina elever. När man har jobbat ett tag så brukar man ha några olika alternativ som man vet fungerar bra. Ibland är det dock roligt att få pröva något nytt och då är det roligt att kunna hjälpas åt.

Fråga i facebookgrupp väcker  engagemang

Alla har inte förmånen att ha så många kollegor som jag har. Då är det så fantastiskt att vi har varandra på sociala medier. Häromdagen dök det upp en önskan om tips på låtar till ett musikquiz med geografitema i facebookgruppen Nätverk för geografilärare.

musikquiz

Jobbhjärnan satte igång direkt hos många och frågeställaren överöstes med tips på låtar. Min kollega Josefina gjorde till och med en hel spellista på Spotify som hon delade i konversationen.

Vilka är geografiorden i låten?

Musikquizet går ut på att läraren spelar en låt och eleverna ska lista ut vilka geografiord och platser som döljer sig i låtarna. Det kan vara ord som flod, dal eller regn och namn på platser eller länder som artisterna sjunger om.

Markera platserna som nämns på en världskarta

Själv förfinade jag quizet med att lägga till en världskarta som eleverna kunde sätta ut platserna på. Visst är det fantastiskt att ha så många kollegor att inspireras och lära av?! När de dessutom är så generösa och delar med sig av färdiga övningar och spellistor så blir jobbet så mycket roligare och lättare.

Tillsammans gör vi det bättre. Tack för inspirationen!

Om bloggen

Porträtt på Åsa Colliander-Celik som står framför en bokhylla.

Hur använder vi lärare digitala verktyg? Måste vi veta mer än våra elever eller är det ok att inte kunna allt? Med den takt som IT-tekniken utvecklas i så är det i stort sett omöjligt att hinna ta in allt nytt.

Men vi är i alla fall några som försöker. Jag testar gärna nya digitala verktyg och försöker hela tiden lära mig mer. Ibland blir det mest att jag nosar på ytan och andra gånger tar jag ett djupt dyk ner. Ibland glömmer jag bort det jag lärt mig och ibland gör jag fel. Om allt detta tänker jag berätta och om hur vi på vår skola försöker få fler att våga pröva.

Jag som skriver här heter
Åsa Colliander Celik och är So-lärare på Mälarhöjdens skola och en av skolans nya förstelärare. Jag har alltid varit intresserad av nya saker och har därför lärt mig en hel del på egen hand inom IT. Numera ingår jag i skolans IKT-grupp och vi möter en blandning av svåra och roliga utmaningar. Av mina ämnen så tycker jag geografi är roligast. Även där jobbar jag med digitala verktyg och handleder några kollegor i ett projekt om GIS. Recenserar även appar på skolappar.nu.

Kontakt: Åsa Colliander Celik

Senaste kommentarer

Senaste kommentarer

Kategorier