Visar inlägg med tagg:

Google Maps satellitbild med mätverktyg

Ett sätt att få en känsla för andra platser är att undersöka platsen med hjälp av digitala karttjänster. Kartan har alltid varit geografens viktigaste verktyg och kommer så förbli. Även om vi numera har förmånen att kunna använda digitala kartor, så kallade GIS.

Lära sig ett GIS-verktyg

I veckan gjorde jag en GIS-övning med mina sjuor och det var verkligen en utmaning. Mest för att de blev så uppslukade av kartan att de helt tappade fokus på uppgiften. Eftersom många lärare fortfarande har svårt att hitta bra GIS-övningar för yngre elever så tänkte jag berätta om denna övning. Vi gjorde övningen i Google Maps och syftet var att få en känsla för platsen och förstå skalan på Amazonfloden lite bättre. Dessutom ville jag att de skulle lära sig att behärska ett verktyg som de kan använda till andra geografiska undersökningar.

ikoner för google street view

Eleverna fick börja med att lära sig hur man använder Street View. Det skulle man egentligen kunna ägna en egen lektion åt så att de fick leka av sig. Sedan fick de lära sig att mäta med hjälp av den inbyggda linjalen som finns i Google Maps. Hela instruktionen finns i denna länk GIS-basic.

En känsla för skala

Mina elever fick mäta avståndet mellan hemmet och skolan. Man kan såklart använda en annan känd plats dit eleverna brukar gå. Det kan ju vara så att många kommer till skolan med skolbuss. Poängen är att eleverna ska få en uppfattning för hur långt siffran dom mätt upp, egentligen är. Hur lång tid tar det att gå 600 m? En känsla för skalan helt enkelt.

I nästa övning så fick de mäta hur bred Amazonasfloden egentligen är och den övningen finns här: Hur bred är Amazonas

Vi upplever floden

Om ni inte vet så uppmanar jag er att göra övningen själv först. Då förstår man bättre vilken aha-upplevelse eleverna får. Floden är enorm. Jag gick även igenom övningen med projektor och då åkte vi över en bro med hjälp av Street View. Mitt på bron stannade jag och ”tittade” runt. En kille hade tappat lite fokus under genomgången och hade inte riktigt förstått vad det var för bro. När jag säger att det är Amazonfloden så svarar han: ”Det där är ingen flod, det där är en sjö”.

En ökad förståelse för skala

Tillbaka till övningen för att verkligen förstå det här med skala och samtidigt förstå lite mer om platsen. Eleverna fick mäta avståndet över floden. Sedan fick de mäta upp samma avstånd på sin hemkarta och se hur långt i från skolan de kom. Det är nu som proportionerna blir tydliga och förståelsen för en plats, som man troligen inte besökt, ökar. Mina elever kom tre T-banestationer bort.

28

aug

Har du testat att ringa supporten?

Vi lärare kan så mycket och förutom undervisning, rastvakt, administratör för en rad olika saker så ska vi också vara IT-support för både elever och vårdnadshavare. Egentligen finns det en support för elever men de får ju inte ha mobiler i skolan så det blir ofta vi lärare som fastnar i supportens telefonkö.

I Stockholm har vi den omtalade Skolplattformen och numera en support som verkar vara dimensionerad för verksamheten. Telefonköerna har minskat och de som svarar är alltid väldigt trevliga. Det tyckte även en av mina elever som efter ett långt samtal med killen i supporten avslutade samtalet med ”hej då, puss, puss, ha det så bra”.

Vi betalar för supporten och staden har räknat med att vi därför inte ska behöva så mycket IT-stöd på våra skolor. Vissa kollegor skickar eleverna med relativt enkla problem till vår IT-tekniker på skolan. Men att byta lösenord bör man som lärare klara själv och en IT-tekniker har många andra arbetsuppgifter på en skola.

I ett led att utveckla elevernas digitala kompetens och problemlösningsförmåga uppmanar jag mina elever att själv ringa supporten. De får lov att använda sina mobiler och har de ingen så får de låna min telefon. Att själv förklara vad som inte fungerar och sedan steg för steg få hjälp med problemet gör att de känner sig stolta över att våga. Ofta kan de sedan hjälpa någon annan som har liknande problem eller tipsa sin kompis att ringa supporten.

Dock så är det svårare för oss att hjälpa elevernas vårdnadshavare in i Skolplattformen. Vi kan höra från eleverna att deras föräldrar har problem men de säger inte riktigt med vad. Ibland mailar någon till oss lärare och ber om hjälp. Då vill jag kunna säga till dem att de kan ringa supporten. För det finns en support som riktar sig direkt till vårdnadshavarna. Det är bara ett litet problem med tillgängligheten.

Elevernas support är öppen 7-22 varje dag. Även lördagar och söndagar. Supporten för vårdnadshavare är öppen 7-16 måndag-torsdag och 7-15 på fredagar. På lördagar och söndagar är det STÄNGT. Från 1 september så utökar man öppettiderna till 16.30 (men bara till 16.00 på fredagar.

Det är som om de som har upphandlat den här tjänsten inte riktigt fattar hur det är att vara vårdnadshavare. När supporten är öppen är de flesta vårdnadshavare på sina arbeten. När de sedan vill se hur det går för deras barn och komma åt information från Skolplattformen så är supporten stängd. Snälla gör om, gör rätt.

14

aug

Vara vän med elever på sociala medier

Ikoner för sociala medierDet funkar inte riktigt för mig att vara vän med elever på sociala medier. Dels så är elever inte intresserade att ha alltför många vuxna som lägger sig i deras privatliv och dels så vill jag också ha ett privatliv fritt från elever och vårdnadshavare.

En annan anledning är såklart att vi inte riktigt hänger på samma platser. Jag håller mig till Facebook, Instagram och ibland Twitter. Eleverna är mest på TikTok och i viss mån Instagram. Finns det någon som fortfarande är på Snapchat?

All kommunikation ska gå via Skolplattformen

Staden har en policy kring kommunikation: All kommunikation ska gå via Skolplattformen. Det innebär att skolor och lärare bara ska kommunicera via Teams, SharePoint, Planering och bedömning och andra program som finns inne i Skolplattformen.

Skolorna ska inte ha Facebooksidor och lärarna ska inte ha några lärarkonton på Instagram. Förr hade jag och flera kollegor det och det var ett snabbt sätt att få ut information till eleverna. Det var ett konto för envägskommunikation. De fick följa mig men jag följde inte dem. Där kunde jag lägga upp veckans läxa eller info om schemabrytande dag.

Teams som kanal för snabbinfo

Nu har jag lagt ner mitt lärarkonto eftersom jag tycker att Teams funkar mycket bättre för sådan kommunikation. Det är en app som jag vet att alla har och jag kan själv skapa chattgrupper efter vilka elever som ingår i min undervisningsgrupp. Det gör jag för att bespara mina kollegor från meddelanden som de inte behöver, eftersom alla lärare finns med i klassteamet.

Att ändå använda Instagram

Däremot så har min katt ett Instagram-konto som några av mina elever följde. Vissa gillade bilder för att de trodde att de skulle få högre betyg. Flera hade själva katt och gillade helt enkelt katter. Oavsett anledning så hjälpte det oss att skapa en relation. Jag kunde visa en del av mitt liv utan att vara alltför privat. Deras hjärtan gjorde såklart mig glad. En positiv spiral i relationen som lärare till elevgruppen.

Det föranledde också att jag vid skolavslutningen blev tilldelad utmärkelsen: Klassens Crazy Cat-Lady! Jag bar min utmärkelse med stolthet. Det var en väldigt sorglig avslutning med mycket gråt och jag var så ledsen att behöva släppa mina nior som var underbara personer.

Varje gång jag lägger upp ett inlägg så är det fortfarande gamla elever som gillar dem. Jag stannar alltid upp och tänker en stund på just den eleven. Det är en blandning av glädje och sorg i det. Jag saknar dem. Men jag vet att jag kommer få nya elever att skapa relation med. Bara det att det kommer ta ett tag. Till min hjälp får jag återigen använda @supersötasilversally

22

mar

Ljusgrå katt som ligger på en bärbar dator

Ljusgrå katt som ligger på en bärbar dator

Just nu så översköljs webben av olika tips för fjärr- och distansundervisning. Jag har såklart försökt att följa med i debatten och har här samlat de bästa länkarna och bästa tipsen för att undervisning via internet ska fungera. Oavsett om vi kallar det fjärrundervisning eller distansundervisning så måste vi förbereda oss för något som vi inte riktigt vet om eller när vi kommer att genomföra. Därför är det bättre att börja förbereda sig i går än i morgon.

Det första tipset är faktiskt så grundläggande att det kanske lätt blir bortglömt, att kolla att alla kommer in på alla verktyg.  Jag tar med ett exempel på hur vi löste det i vårt arbetslag.

    1. Se till att elevernas inloggningar fungerar innan ni startar
      Vi hade en schemabrytande dag inplanerad då vi hade tänkt åka ut på utflykt. När det blev inställt av olika anledningar (covid-19) så var vi tvungna att tänka snabbt och smart. Vi visste att vi själva behövde tid att förbereda oss och eleverna på eventuell fjärrundervisning och därför ville vi inte göra någon alltför komplicerad planering.Istället gjorde vi ett uppdrag som gick ut på att de skulle lösa några frågor och uppgifter genom att visa att de kunde ta sig in på några olika verktyg och webbplatser. Vi ville dessutom se om de klarade av att göra det hemma och på egen hand. Uppdraget fick de i sin mailbox klockan nio på morgonen. Så det första testet var att se om de ens kunde komma åt sin epost hemifrån. Där stod följande meddelande:God morgon!
      Nu har du klarat av ditt första uppdrag, att läsa ditt mail i din skolmail.
      Ditt uppdrag idag är att gå in i Teams och göra uppgiften ”Uppdraget”.
      Om du får problem att komma in på något digitalt verktyg så är det viktigt att du tar kontakt med en lärare som kan hjälpa dig med inloggning. Vi kommer att sitta i C206 under dagen och hjälpa dig om du behöver hjälp.
      Tänk på att de här verktygen är sådana som du kan komma att behöva använda om du behöver vara hemma från skolan och få fjärrundervisning.
      Lärarna i Arbetslag år 8Så det andra testet var att se att de kunde hitta Uppgifter i Teams. I uppdraget fanns sedan frågor till verktyg och webbplatser som vi ville att de skulle kunna använda. De skulle skriva in sina svar i tabellen som vi lagt i Teams. Den första frågan i Uppdraget löd: ”Hur många böcker på Inläsningstjänst sida har med ordet ’Utkik’ i sin titel? Räkna inte med studiehandledningar.” Sedan fick de liknande frågor på SLI, NE, UR Play, Quizlet, Skolplattformens Nyheter och Planering och bedömning.

      Här är Uppdraget i sin helhet.

    2. Ta det enkla före det svåra och sänk ambitionerna
      Nu översvämmas vi av olika digitala läromedel som blivit gratis för en tid, men om man inte haft dem innan så blir det svårt för elever och lärare att lära sig dem under stress. Elevernas uppkopplingar eller enheter kanske inte fungerar. De verktyg som vi vanligen använder blir överbelastade och oanvändbara. Teams har gått från 20 miljoner användare i november till 44 miljoner idag. Vi är lärare inte magiker.I  blogginlägget ”Please do a bad job of putting your courses online” så kan vi läsa fler orsaker varför vi inte ska överjobba våra planeringar.
    3. Använd GDPR-checkade läromedel
      Det här är ett utmärkt tillfälle att utforska några olika digitala läromedel eftersom de flesta stora läromedelsförlagen nu ger alla fri tillgång terminen ut. Jag tycker däremot inte man ska känna någon press att göra det, men för oss som är nyfikna på det så är det roligt. Nu kan man i sin egen takt se vilket digitalt läromedel som passar bäst.Dock är det viktigt att man fortfarande följer GDPR och eftersom jag inte har full koll på alla detaljer så tar jag hjälp av Camilla Askebäcks blogginlägg på LR:s webbplats.
    4. Gör det som funkar för dig och dina elever
      Du känner dig själv bäst och vet själv vad du tycker är svårt eller lätt. Det är också du som är expert på dina elever och vad de klarar av. Det är viktigt att du använder digitala verktyg som du redan kan eller som du snabbt kan lära dig.Micke Kring har skrivit en rad tips och också utvärderat några olika digitala verktyg.Anna Kaya har skrivit om hur man gör när man har nyanlända elever som måste undervisas på distans. Här finns ändå så många matnyttiga tips att jag rekommenderar alla att läsa.
    5. Ta hjälp av experterna
      Skolverket har startat en sida med olika råd om hur man bäst undervisar på distans. Det kan ju vara både elever och eller lärare som behöver vara hemma. Skolverkets webbplats heter skolahemma.se och de har även lanserat hashtaggen #skolahemma som lärare uppmanas märka inlägg i sociala medier med om de skriver om detta.Stockholm stad har också skapat en yta i Sharepoint och ett Team där lärare kan få tips och råd om vad som gäller.
      Undervisningsrådet Johan Falk har på sin fritid satt ihop en resursportal för lärare där en mängd olika material finns samlat.
    6. Passa på att undervisa digital kompetens
      Nu är ett utmärkt tillfälle att se till att både vår egen och elevernas digitala kompetens ökar. Den är viktig i alla ämnen. Inte minst i mitt eget favoritämne geografi då nästan alla geografer idag jobbar med GIS. Till vår hjälp har Internetstiftelsen satt ihop ett antal digitala lektioner i olika ämnen för olika åldrar.
    7. Lär som eleverna
      När man är osäker på hur något ska göras så funkar det inte alltid att läsa sig till hur man ska göra. Jag har skrivit förr om hur viktigt det kan vara att se hur någon gör på en film och vilket bra sätt det är att lära sig på. Därför kommer här ett tips på en spellista på YouTube som Johan Klavins har satt samman och delat med sig av.

Jag hoppas att allt går bra och att vi alla kommer ur detta virrvarr lite mer digitalt kompetenta.

26

okt

Måste alla göra lika i Skolplattformen?

ipad-820272_960_720I Stockholms stad införs nu en ny plattform som har mött stor kritik från många olika håll. Förutom att den är rekorddyr så är det många funktioner som inte fungerar eller är påkopplade ännu. Dessutom är det svårt att veta vart man ska vända sig för support eftersom staden har köpt in olika ”moduler” från olika plattformar. Samtidigt som Skolplattformen infördes så kastades alla fungerande verktyg som vi använde åt sidan, innan vi visste om detta fungerade eller ej. Det har inneburit svåra informationsproblem med vårdnadshavare och elever när våra årskursbloggar som var väl inarbetade togs bort. Allt det här har IT-direktören Johanna Engman försökt bemöta i ett hela sex stycken sidor långt öppet brev: Öppet-brev-om-skolplattformen_20181010_2_60026

På kurs för utbildningsansvariga

I dagarna har jag deltagit i en kurs riktad till Utbildningsansvariga för Skolplattformen. Bättre sent än aldrig…  Så istället för att först utbilda ansvariga så låter Utbildningsförvaltningen det gå ca tre månader in på terminen innan vi fick gå denna kurs. Därefter ska vi nu i vår tur utbilda våra kollegor i något som vi alla redan förväntas använda. Ibland känns det lite bakvänt. Frustrationen märks i alla led i kedjan från chefer och ansvariga till lärare, elever och vårdnadshavare. Bara en sån sak som att man förväntas ladda ned åtta appar för att verkligen kunna använda alla funktioner från sin mobila enhet. Suck.

Olika behov kräver olika lösningar

Nu skulle detta inlägg dock inte handla om min egen frustration. För min fasta övertygelse är att skolplattformen kommer att bli riktigt bra när vi kommit över vissa barnsjukdomar. Jag ville istället diskutera frågan om vi alla nu måste göra lika? Skolplattformen erbjuder nämligen oändligt många möjligheter (så känns det i alla fall) att kommunicera, skapa, lagra dokument eller att dela på. Vilket sätt ska vår skola använda? Varför pekar inte Utbildningsförvaltningen med hela handen och säger hur vi ska göra? En viktig anledning till det är såklart att alla skolor är olika och har därmed olika behov.

Mall för planering i grundskolan

I Stockholm stad har Utbildningsförvaltningen lagt in en väldigt tydlig mall för hur en pedagogisk planering kan se ut i verktyget Planering och bedömning (en del av Unikum). Genom att gå in i Skolbanken och söka på ”Planering i grundskolan” så hittar vi lärare den mallen. Vissa delar är såklart övertydligt förklarade men det är bra när man är osäker. Jag vet heller inte vad min kollega kan eller inte kan alla gånger. Bättre då att vara övertydlig.

Skolbanken

Många har blivit lärare för att det är ett fritt och kreativt yrke. Nu kan det kännas som om man vallas in i ett led som alla måste följa. Till viss del är det så om vi vill att skolan ska vara likvärdig. Det är även en fördel om våra pedagogiska planeringar har en liknande struktur så att elever och vårdnadshavare lätt ska kunna förstå dem. Läraren är dock den som leder arbetet i klassrummet och ska självklart sätta sin personliga prägel på både planering och undervisning.

Hur delar man bäst en uppgift i Skolplattformen?

Det finns flera fördelar med att alla gör lika men det finns även nackdelar. Om vi tar tre olika exempel på hur man digitalt kan dela en uppgift till eleverna i skolplattformen (jag har här försökt åskådliggöra det i en tabell).

Sätt att dela

Kan ses av

Möjlighet att organisera

Feedback

1. Office 365
Du delar en uppgift i Office 365 med elevereller låta eleverna dela det dokument de skriver sin uppgift i. Lärare och elev Går ej att samla klassens dokument i mappar på ett smidigt sätt Lätt att ge feedback under tiden som eleven skriver. Går inte att koppla matris.
2. Planering och bedömning
Du lägger uppgiften i PoB Lärare, elev och vårdnadshavare Du får hela gruppens inlämnade uppgifter samlade Svårt att ge feedback under tiden. Summativ bedömning kopplas till matris eller som kommentarer.
3. Teams
Du delar uppgiften i Teams Lärare och elev Du får hela gruppens inlämnade uppgifter samlade Lätt att ge feedback under tiden som eleven skriver. Går att koppla matris.

Struktur krockar med frihet

En fördel med att alla gör lika är att elever och vårdnadshavare då har möjlighet att veta hur man hittar till uppgiften. En nackdel är att lärarens självbestämmande minskar. Det är även så att beroende på typ av uppgift så kan en lärare göra olika från gång till gång.

Önskan att få tydliga direktiv och bra stödstrukturer är givetvis störst när man inte ännu behärskar verktygen eller har den kunskap som behövs. Vartefter som vi lär oss så kommer vi våga pröva olika vägar och förhoppningsvis lära av varandra och de bästa exemplen. Var och en får göra efter sin förmåga. Om vi har det i minnet när vi nu ska lära oss ”alla” funktioner i Skolplattformen så kommer det här gå toppen.

3

okt

Raster och pauser i skolan

received_305219153603826I veckan hade jag den stora förmånen att få delta i konferensen Leda lärande som Stockholm stad anordnade för sina förstelärare och skolledare.

En av talarna sa inför en av konferensens pauser: ”Vi har så mycket rast i skolan”. Ja, det stämmer kanske, för eleverna. Vi lärare är inte så bortskämda med pauser i skolan. Så att vara på konferens är ett välbehövligt avbrott i arbetet. I pauserna mellan konferensens inspirerande föredrag och diskussioner så händer något. Då hinner vi verkligen tala till punkt, reflektera och lyssna på varandra.

Pauser är viktiga för lärandet av flera anledningar.

  • De ger oss möjlighet att reflektera.
  • Vi får energi genom att röra oss.
  • Vi kan fylla på med energi genom att äta.
  • Vi får gemenskap med kollegor och kamrater.

Pauser i en digital tid

Leda lärande hade digitalisering som tema och frågan är om skolan måste se likadan ut om 15 år? Flera talare talade om att skolors organisation har många inlåsningseffekter i uppdelningen av ämnen, gruppstorlekar och lektionslängd. Varje vecka kanske inte måste se likadan ut? Olika elever kan behöva olika långa pauser. Vi lärare kan också behöva fler pauser.

I Stockholm så står vi inför införandet av en ny skolplattform. En fara i det införandet kan innebära en ökad arbetsbelastning för många lärare. De få pauserna vi har kan komma att ätas upp. Här spelar vårt nya skolavtal och våra fackliga organisationer en viktig roll. Digitaliseringen ska självklart bidra till en minskad arbetsbelastning och ett ökat lärande.

23

mar

Utbildningsdag kring digitaliseringen och Lgr 11

29242927_1734981283215164_665789099_oFörändringarna i läroplanen

Igår deltog jag i en utbildningsdag anordnad av Utbildningsförvaltningen för SO-lärarna i staden. Min uppgift var att prata om ändringarna i Kursplanen för Samhällskunskap och gärna ge några undervisningsexempel. Det första tycker jag att jag klarade utmärk men när det kom till det senare gick det inte alls lika bra. Eftersom PowerPoint och Microsoft har bestämt sig för att inte samarbeta med länkar som man råkar ha i sin presentation så valde jag bort att visa länkar. Detta är något av det värsta man kan råka ut för när man vill berätta något och det spelar ingen roll om man står inför en klass eller en publik på 230 SO-lärare. Nästa gång blir det Prezi för mig.

För er som inte var med eller som var där och gärna ville se de undervisningsexempel jag beskrev så kan ni hitta presentationen här: Stockholm SO-dag.

Sökkritk, sökteknik och källkritik med Linda Spolén

Som tur var för alla lärare som var där så gav Linda Spolén från Medioteket en hel del matnyttig information. Hon pratade mycket om olika sätt att söka på internet och gav många bra tips på området. Hon har även producerat en hel del online-material kring detta som detta inlägg till exempel.

Trender, risker och möjligheter med Carl Heath

Avslutade programmet gjorde Carl Heath som är forskare i digitaliseringens möjligheter på RISE. En föreläsning som bjöd på hög igenkänningsfaktor med många skratt men även en hel del varnande och tankeväckande exempel. Gå gärna med i hans grupp Digital Samhällskunskap på Facebook om du vill hänga med i hur digitaliseringen påverkar samhället.

28

jan

Det kan du göra med en 3D-skrivare

16295789_1323554927691137_1530992772_n

Vad kan egentligen en SO-lärare göra med en 3D-skrivare? De flesta förknippar nog 3D-skrivare med teknikämnet eller med estetiska ämnen. Men faktum är att vi har uppskattat skolans skrivare väldigt mycket och har hittat flera användningsområden för den. Det senaste jag skrev ut var en pussel-karta över Europa. Vi har letat efter något liknande att köpa, till elever som har svårt att lära sig kartan, men inte hittat något.

Här är varje land en bit (utom Ryssland som består av flera bitar) och på baksidan har jag skrivit landets namn så att de fungerar som flash-cards. På framsidan har jag ritat en norrpil så att eleven har en riktning att förhålla sig till. Det här ger eleven möjlighet att lära känna varje lands form och vilka grannländer de har på ett taktilt och lekfullt sätt. Som en vidareutveckling funderar jag på att färglägga kustgränser blå och landgränser gröna. Om en bit kommer bort är det bara att skriva ut en ny. Pusslet har jag inte ritat själv utan laddat ned på Thingiverse, en guldgruva med roliga saker.

Jobba med modeller i geografin

Om jag hade jobbat på mellanstadiet hade jag skrivit ut länder som topografiska kartor och låtit eleverna färgsätta dem efter naturförhållanden. Man kan även sätta ut de största städerna i landet. Även sådana kartor har jag hittat på Thingiverse, som de här topografiska kartorna över Island och Schweiz. Att få känna på var riftdalen mellan den amerikanska och den europeiska kontinentalplattan går är spännande och ger en förståelse för hur naturen formas. 16325953_1323865720993391_470463933_o16357685_1323865847660045_79856125_o

Entreprenöriellt lärande

När vi förra året arbetade med Operation dagsverke så hade vi en designtävling i skolan. Omröstningen skedde över nätet med hjälp av Google forms. Det vinnande förslaget blev till en berlock/nyckelring/väsksmycke som eleverna i år 5 fick sälja. Vi tillverkade hänget med hjälp av 3D-skrivaren och skrev ut i två olika färger som vi sen satte ihop. Alla som skänkte minst 50 kronor fick sedan ett hänge som tack för stödet. Totalt lyckades skolans elever samla in 128 473 kr!

I år hoppas vi att eleverna själva kan rita förslag på hängen i något 3D-program. Själv gillar jag 123D-design och för yngre barn passar Tinkercad bra. Tjejerna på Girlscode har jobbat en del med att rita och skriva ut hängen och det går det att läsa om i deras blogg.

Här nedan kan du se massproduktionen av förra årets hängen och det slutliga resultatet.16358995_1323569084356388_1636027440_n

16358657_1323571957689434_1268898523_n

21

jan

15 enkla exempel på GIS i undervisningen

map-1646756_960_720Geografiska informationssystem, så kallade GIS, är digitala kartor där information ligger i olika lager. I mitt förra inlägg beskrev jag lite mer ingående vad Lgr 11 säger om GIS i skolan. I det här inlägget tänkte jag gå in på några konkreta sätt att använda GIS i skolan på och vad de olika sätten kan tillföra lärandet.

GIS för geografiska analyser

GIS är mycket användbart när vi vill göra geografiska analyser. I GIS:et så ligger information och genom att se ett mönster av den informationen så kan vi göra en analys. Det är mycket lättare att se data visualiserade med färger och symboler än att läsa av det i en tabell. Om vi till exempel vill se var i världen luften är mest förorenad, så kan vi se det på en karta som uppdateras live. Denna karta från Air Visual kan en skola själv bidra med data till, genom att placera ut en luftmätare. Att göra det skulle skapa förståelse hos eleverna hur geodata kan samlas in av privatpersoner och organisationer och på så sätt bidra till forskning och lösningar av samhällets miljöproblem. Luften vi andas är förutsättningen för våra liv och utifrån kartan om luftkvalitet kan eleverna diskutera en aspekt av människors olika livsvillkor.

Eftersom det är möjligt att hämta information från GIS, så kan man se att vissa saker är vanligare på vissa platser än på andra platser. Jag brukar visa verktyget för eleverna först och sedan låta dem själva utforska på egen hand eller efter vissa undersökningsfrågor som jag ger. Om verktyget är helt nytt för eleverna så kan det vara en fördel med skriftliga instruktioner. Det ger mig möjlighet att hjälpa de som har svårare, medan de andra eleverna följer instruktionerna. Som den här instruktionen till ett GIS på National Geographic: Mapmaker interactive.

Hämta information från GIS inför fältstudier

Jag tycker att GIS är perfekt att koppla ihop med fältstudier. Med olika GIS kan eleverna hitta data om platsen innan de ska undersöka den i fält. Efter fältarbetet kan de sedan redovisa med hjälp av GIS. Hur det skulle kunna bedömas skrev jag min magisteruppsats om. När vi arbetade med lag och rätt så tittade vi på var brott sker med hjälp av brottsplatskartan som uppdateras fortlöpande och visar alla möjliga brott. Vi har också använt oss av livsstilskartan, som tyvärr innehåller en del reklam, men som har massor av matnyttig information om människors olika livsvillkor i Sverige. Bägge är användbara inför fältstudier i närområdet, för att kunna se skillnader mellan bostadsområden och platsernas olika risker och behov. Vill man ta fram andra siffror från SCB eller Kommun- och landstingsdatabasen så kan man tyvärr inte få informationen presenterad i en karta. Däremot har de ofta tydliga och bra visualiseringar i form av diagram. Vissa kommuner har sin data i GIS öppet, så att alla medborgare kan ta del av dem. I andra kommuner kan det vara lite krångligare. På kommunen finns en GIS-ansvarig som man kan be om hjälp.

ipad-632394_960_720

Ändra transparensen i olika lager

Det finns appar och webbsidor som använder data från Världsbanken eller CIA och visar informationen visualiserad på en karta. De är dock ganska statiska och visar bara uppgifter för hela landet och inte för regioner. Exempel på sådana GIS är Globalis, WDI, och World Factbook Visual Edition. Det går heller inte att lägga informationen ovanpå varandra, utan du måste ta fram nya kartor för varje ny rubrik.

En av de stora fördelarna med ett ”riktigt” GIS är att det går att bestämma hur olika lager av data ska se ut. Med det så menar jag att du kan ändra vilken kartbakgrund du vill ha och sedan lägga på ett eller flera lager av information. Beroende på hur informationen visualiseras i kartan, så kan man behöva se flera lager samtidigt, som när du lägger två kartor bredvid varandra för att kunna se samband mellan befolkningsmängd och tillgång på naturresurser. I ett GIS så kan du ändra transparensen i olika lager tills du kan se båda två samtidigt, men då överlappande varandra. Självklart blir geografiska mönster mycket lättare att upptäcka på det sättet.

Det är svårt att hitta ett bra GIS för skolan, som har olika lager av data och där användaren själv kan lägga till eller ta bort flera olika lager och ändra transparensen  i de olika lagren. Jag har ännu inte kunnat hitta någon svensk variant, som vänder sig till skolbarn. Däremot finns en i USA som även svenska barn kan använda (med viss språklig hjälp). National Geographic står tillsammans med Esri bakom Mapmaker Interactive där eleverna får öva på att göra geografiska analyser som äkta proffs. I den går det även att skapa egna kartor och den kräver inget konto. En mycket viktig fördel med detta GIS är att den är utvecklad för att även fungera på surfplatta.

GIS för lärarens presentationer

När du har testat några olika GIS så kan det vara dags att själv skapa med hjälp av GIS för att kunna åskådliggöra något för eleverna. Trots att det finns en mängd visualiseringar ute i cyberrymden så är det inte alltid som de är perfekt anpassade till det som man vill visa.

Story Maps eller kartberättelser

ArcGIS och Esri har tagit berättandet med kartor till en helt ny nivå med hjälp av verktyget Story Maps. Det är möjligt att skaffa ett gratiskonto och göra egna berättelser med kartor. Själv gjorde jag en enkel variant där jag lagt in lite fakta om tolv upplysningsfilosofer. Genom att koppla informationen om dem till platsen som de levde på, går det att se att de fanns på ett ganska avgränsat område i Europa, förutom Benjamin Franklin som levde i USA. Kartberättelsen fick ersätta en power point när jag berättade om de olika filosoferna. Utifrån kartan och den muntliga redogörelsen kunde eleverna sedan reflektera kring hur idéerna spreds innan internet fanns.

Ett annat verktyg för kartberättelser är My Histro som är enklare både till utseende och skapandet. Kort berättat bygger den på en tidslinje som även har en karta till varje tidpunkt du lägger in på tidslinjen. Det är ett utmärkt verktyg för att berätta om ett historisk skeende. Men den fungerar även som en egen resedagbok eller för att återberätta en roman.

Använd andras kartberättelser

Du behöver heller inte göra dina egna presentationer för det finns så otroligt många vackra, välgjorda och betydelsefulla att använda. Här nedan finns en kartberättelse som visar på ekonomiska skillnader i städer i USA. När den är inbäddad i bloggen så här så spelas den upp automatiskt, om du själv vill styra den eller läser på mobilen kan du istället klicka på länken.

GIS för elevernas egna presentationer

Det kan vara svårt för oss geografilärare att motivera skolan att prioritera inköp av GIS och därför är många beroende av gratistjänster. De GIS jag föreslog för läraren att använda, här ovan, kan givetvis eleverna använda till sina presentationer också. Jag har funnit att det kan vara bra med olika alternativ för eleverna att välja på. Däremot får man inte föreslå för många olika, för då är det stressigt för läraren att ge olika instruktioner och för vissa elever är det svårt när valalternativen är för många. Därför brukar jag föreslå något verktyg som vi har på våra SO-iPads och något som fungerar på datorerna. En trevlig app att presentera geografiska data i är PhotoMapo. Den kan eleverna använda när de gör fältstudier i närområdet eller när de redovisar om något som är knutet till en plats. Fördelen är att den får eleven att välja en bild och skriva en liten text till kartan.

En av de mer utvecklade gratisresurserna för datorn är Scribble maps. Den är lätt att använda och har många olika valmöjligheter och det går att lägga till linjer, ytor, punkter, foton och annan information i kartan. Nu när jag var inne och tittade på den så upptäckte jag att det till och med gick att välja mellan olika pokemons bland symbolerna (istället för kartnålar). Pokemonmaps

Programbanken har paketerat QGIS för Stockholm stads skolor och på Globala gymnasiet har man arbetat med att låta eleverna skapa egna kartor med hjälp av QGIS. Själv har jag inte riktigt vågat mig på det ännu, men jag har hört att den är enklare än vad man först tror. I detta GIS måste man själv importera all data i form av excel-filer. Det finns mängder av sådan data att hämta på nätet, så det är inget man måste göra själv. Dock blir det ett hinder att som lärare vara tvungen att lära sig ännu ett moment, när tiden redan är knapp.

GIS i andra ämnen än geografi

Självklart går det att använda GIS i många andra ämnen än geografi. Det kan vara en bra utgångspunkt för ett ämnesintegrerat arbete. Stadsorientering eller Pokemonjakt går att skapa med TurfHunt.

map-846083_960_720

Eleverna kan skapa storymaps i moderna språk eller engelska och göra turistguider. Det går även att redovisa boken man har läst med en storymap. Ansvaret för att undervisa om GIS genom att låta eleverna själva få pröva att använda GIS ligger ändå på oss geografilärare.

14

jan

Vad är GIS?

world-1264062_960_720En sak som förbryllade mig när Lgr 11 kom var hur jag skulle kunna undervisa om GIS, när jag inte hade en aning om vad det var. Det kommer ofta upp frågor rörande GIS i olika grupper som är kopplade till SO. Det kan vara nya lärare som får undervisa i geografi trots att de inte har någon utbildning, eller lärare med en äldre utbildning där GIS inte ingått. Jag tänkte göra ett försök att förklara vad GIS är och resonera lite om nyttan och nödvändigheten av att använda det i skolan. Det här inlägget är det första av två som handlar om GIS i skolan. I denna del fokuserar jag på vad GIS är och varför vi ska använda det i skolan, utifrån läroplanen. Del två kommer utgå från och beskriva några praktiska undervisningsexempel.

GIS är en förkortning av Geografiska informationssystem

Geografiska informationssystem är mycket vanligare än du kanske tror. Det är nämligen alla de digitala kartor som vi använder i olika appar som Google Maps eller möjligheten att tagga en plats på Facebook eller Instagram. Ett GIS har information i flera lager och det går ofta att välja hur många eller vilka lager man vill se. Om du till exempel använder någon karta som Google mapsGoogle Maps så kan du uppe i det vänstra hörnet få fram en meny och där kan du välja vilken bakgrund kartan ska ha och om du vill se cykelvägar eller platser som du har markerat.

Lägg till information på kartor och GIS

På en papperskarta kanske man sätter nålar och drar streck med penna eller tråd för att lägga till information om platser, flöden och samband. Med en digital karta kan du lägga olika lager med information i bilder, diagram, färger, linjer och punkter. Dessutom kan du växla mellan vilka lager som ska synas, något som underlättar när du vill göra en geografisk analys.

När man zoomar in eller ut på ett GIS så brukar informationen som visas förändras. När kartan är utzoomad och visar ett stort område i liten skala, så är informationen generaliserad och ofta ser man bara de viktigaste, största vägarna och orterna. En papperskarta är statisk och för att zooma in så behöver du en annan karta, men med GIS så kan du zooma in och se fler detaljer på området, som stigar, hus och verksamheter.

Undervisa om eller med GIS?

Varje lärare är själv ytterst  ansvarig för att tolka läroplanen. Vissa av oss har haft stöd av kollegor och andra nätverk, medan andra lärare står ensamma. Hur mycket eller lite GIS som ska finnas med är inte lätt att veta. Inte heller om det räcker att undervisa om GIS, genom att berätta för eleverna vad GIS är, eller om eleverna ska lära sig att använda GIS?

Jag brukar hamna mittemellan och försöker få in GIS i olika ämnen och arbetsområden i mina egna presentationer. Då passar jag även på att berätta något om vad GIS är. Dessutom brukar mina elever få testa att själva utforska världen med hjälp av GIS och få möjlighet att skapa egna digitala kartor i något program.

Vad säger Lgr 11 om GIS?

Det står ingenting om digitala kartor eller GIS i syftesdelen till kursplanen, men GIS ger en utmärkt grund för eleverna att utveckla en förtrogenhet med att växla mellan olika tids- och rumsperspektiv. I inledningen till kursplanen för geografi så redogörs för syftet med ämnet och där hittar vi följande stycke:

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med hur man växlar mellan olika tids- och rumsperspektiv. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människors levnadsvillkor. Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. På så sätt ska eleverna ges möjlighet att se världen ur ett helhetsperspektiv. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden och att presentera resultaten med hjälp av geografiska begrepp.

Ur Lgr 11, Kursplanen i geografi, Ämnets syfte

Kunskap om kartan bygger på undervisning

Precis som vi har undervisat och fortfarande undervisar om kartboken, så behöver vi undervisa om den digitala kartan. Då ger vi eleverna förutsättningar för att kunna dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. Skillnaden mellan att tolka en papperskarta och en digital karta är inte så stor, däremot kan man behöva få instruktioner om hur man hittar teckenförklaringar och söker information i ett GIS. Redan nu börjar digitala kartor bli vanligare än papperskartor och därför är det givet att vi ska ge eleverna kunskapen om digitala kartor också.

GIS underlättar geografiska analyser och presentationer

Eftersom syftet med geografiämnet är att eleverna ska utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden, så bör vi ge dem bra verktyg och metoder för detta. GIS är oftast ett överlägset verktyg för analyser. Här finns möjligheter att snabbt se skillnader och upptäcka likheter. Dessutom är det lätt att få fram siffror på andel av befolkningen, eller avstånd och ytor. När eleven har lärt sig att urskilja data ur kartan så är steget inte långt till att själv kunna producera sin egen karta. Det finns många bra och gratis program för detta redan idag (konkreta tips i del två). Genom att själv skapa en karta, så ökar ofta förståelsen för att det sker ett urval av information för att skapa en karta, vilket i sin tur gynnar elevens källkritiska resonemang kring kartor.

GIS finns i det Centrala innehållet för år 7-9

GIS nämns inte alls i syftesdelen eller i kunskapskraven, inte heller i det Centrala innehållet för tidigare år. Däremot så nämns GIS i det Centrala innehållet för år 7-9 :

Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.

Ur Lgr 11 Kursplanen i Geografi, Centralt innehåll i årskurs 7-9

Inget krav på skolan att tillhandahålla GIS?

Så GIS nämns inte alls i kunskapskraven, varken för år 6 eller år 9. Det innebär att eleven egentligen inte behöver visa sitt kunnande med hjälp av GIS, men får gärna göra det. Vilket tyvärr även leder till att lärare inte känner sig tvungna att tillhandahålla GIS för eleverna. Det ställs ändå inga formella krav för att eleven ska kunna visa sitt geografiska kunnande med GIS. Jag finner ändå ett mycket starkt stöd för digitala kartor i kursplanens kunskapskrav. Nämligen i följande kunskapskrav:

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett  fungerande sätt, samt för resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och geografiska verktyg.

Ur Lgr 11 Kursplanen i Geografi, Kunskapskrav för slutet av år 6 (värdeorden borttagna)

Vad är GIS om inte en geografisk källa, metod och teknik? Hur ska man kunna resonera om användbarheten eller trovärdigheten på något som man aldrig fått lära sig något om? GIS är ett bra verktyg vid fältstudier och bör användas redan i yngre år än på högstadiet.

GIS är en del av skolans digitalisering

När kursplanen skrevs så var tillgången på datorer och surfplattor ännu mer varierad än den är idag. I Skolverkets förslag till Nationell strategi för digitalisering av skola och förskola så föreslår man att alla elever ska ha tillgång till digitala verktyg och lärresurser för arbete i och utanför skolan. Man framhåller även vikten av att detta är likvärdigt och att alla elever har en egen enhet inom tre år. Något som jag hoppas kommer gå ännu snabbare.

Elever i grundskolans och motsvarande skolformers årskurser 1–9 (10) har tillgång till ett personligt digitalt verktyg (1:1) inom tre år.

Ur Nationell strategi för digitaliseringen av skolväsendet, s 6

Det skulle ge svenska elever möjlighet att förstå vad GIS är och vad det kan användas till om tillgången på datorer och surfplattor blev likvärdig. Nästa steg blir då att ändra i kunskapskraven så att GIS finns med även där.

Om bloggen

Porträtt på Åsa Colliander-Celik som står framför en bokhylla.

Hur använder vi lärare digitala verktyg? Måste vi veta mer än våra elever eller är det ok att inte kunna allt? Med den takt som IT-tekniken utvecklas i så är det i stort sett omöjligt att hinna ta in allt nytt.

Men vi är i alla fall några som försöker. Jag testar gärna nya digitala verktyg och försöker hela tiden lära mig mer. Ibland blir det mest att jag nosar på ytan och andra gånger tar jag ett djupt dyk ner. Ibland glömmer jag bort det jag lärt mig och ibland gör jag fel. Om allt detta tänker jag berätta och om hur vi på vår skola försöker få fler att våga pröva.

Jag som skriver här heter
Åsa Colliander Celik och är So-lärare på Mälarhöjdens skola och en av skolans nya förstelärare. Jag har alltid varit intresserad av nya saker och har därför lärt mig en hel del på egen hand inom IT. Numera ingår jag i skolans IKT-grupp och vi möter en blandning av svåra och roliga utmaningar. Av mina ämnen så tycker jag geografi är roligast. Även där jobbar jag med digitala verktyg och handleder några kollegor i ett projekt om GIS. Recenserar även appar på skolappar.nu.

Kontakt: Åsa Colliander Celik

Senaste kommentarer

Senaste kommentarer

Kategorier