Visar inlägg med tagg:

14

aug

Vara vän med elever på sociala medier

Ikoner för sociala medierDet funkar inte riktigt för mig att vara vän med elever på sociala medier. Dels så är elever inte intresserade att ha alltför många vuxna som lägger sig i deras privatliv och dels så vill jag också ha ett privatliv fritt från elever och vårdnadshavare.

En annan anledning är såklart att vi inte riktigt hänger på samma platser. Jag håller mig till Facebook, Instagram och ibland Twitter. Eleverna är mest på TikTok och i viss mån Instagram. Finns det någon som fortfarande är på Snapchat?

All kommunikation ska gå via Skolplattformen

Staden har en policy kring kommunikation: All kommunikation ska gå via Skolplattformen. Det innebär att skolor och lärare bara ska kommunicera via Teams, SharePoint, Planering och bedömning och andra program som finns inne i Skolplattformen.

Skolorna ska inte ha Facebooksidor och lärarna ska inte ha några lärarkonton på Instagram. Förr hade jag och flera kollegor det och det var ett snabbt sätt att få ut information till eleverna. Det var ett konto för envägskommunikation. De fick följa mig men jag följde inte dem. Där kunde jag lägga upp veckans läxa eller info om schemabrytande dag.

Teams som kanal för snabbinfo

Nu har jag lagt ner mitt lärarkonto eftersom jag tycker att Teams funkar mycket bättre för sådan kommunikation. Det är en app som jag vet att alla har och jag kan själv skapa chattgrupper efter vilka elever som ingår i min undervisningsgrupp. Det gör jag för att bespara mina kollegor från meddelanden som de inte behöver, eftersom alla lärare finns med i klassteamet.

Att ändå använda Instagram

Däremot så har min katt ett Instagram-konto som några av mina elever följde. Vissa gillade bilder för att de trodde att de skulle få högre betyg. Flera hade själva katt och gillade helt enkelt katter. Oavsett anledning så hjälpte det oss att skapa en relation. Jag kunde visa en del av mitt liv utan att vara alltför privat. Deras hjärtan gjorde såklart mig glad. En positiv spiral i relationen som lärare till elevgruppen.

Det föranledde också att jag vid skolavslutningen blev tilldelad utmärkelsen: Klassens Crazy Cat-Lady! Jag bar min utmärkelse med stolthet. Det var en väldigt sorglig avslutning med mycket gråt och jag var så ledsen att behöva släppa mina nior som var underbara personer.

Varje gång jag lägger upp ett inlägg så är det fortfarande gamla elever som gillar dem. Jag stannar alltid upp och tänker en stund på just den eleven. Det är en blandning av glädje och sorg i det. Jag saknar dem. Men jag vet att jag kommer få nya elever att skapa relation med. Bara det att det kommer ta ett tag. Till min hjälp får jag återigen använda @supersötasilversally

9

nov

För det vidare

11925859_994980233855555_406757037_aDet är inte precis någon hemlighet att jag älskar mitt jobb. Att vara lärare är så givande och positivt. Speciellt när man jobbar på en skola som man trivs på. Dels har jag fantastiska elever, som har en sån vilja att lära och utvecklas, och dels har jag underbara kollegor, som ger stöd och positiv uppmuntran när det behövs som mest. När jag tog över mina elever, som jag har nu, så gick de i år 8 och de var rätt skeptiska till flera av mina undervisningsidéer. De ställde kritiska frågor och efterfrågade större tydlighet från min sida. När jag då svarade ”Jag vet inte riktigt vad slutresultatet blir, jag har aldrig gjort det här förut. Det blir vad ni gör det till”. Då blev de inte så glada. Sanningen var att jag faktiskt ofta inte hade prövat att göra på exakt det viset tidigare. Att vara lärare är ett kreativt jobb där jag ofta kan pröva nya idéer.

Vartefter terminen och läsåret löpte på, så började de sakta förstå att de faktiskt själva kunde påverka hur de skulle visa sin kunskap och de blev tryggare med mig och min bedömning. Samarbetet med eleverna är något av det roligaste som finns. Ofta kommer någon elev fram till mig, under eller efter lektionen, för att föreslå någon artikel eller Youtube-film som vi kan använda i arbetsområdet. Ibland vill de att vi ska arbeta på ett visst sätt eller att slutuppgiften ska utformas ”som vi gjorde när vi…”. Det ser jag som ett tecken på att de ändå uppskattar mina nya idéer och att kommunikationen fungerar. För att vara säker på att de vågar framföra kritik så genomför jag regelbundet anonyma, digitala utvärderingar.

Av någon anledning så har ryktet om min kärlek för arbetet spridit sig utanför min egen skola. I början av tladda nederminen så blev jag kontaktad av Skolverkets redaktör för kampanjen ”För det vidare”, Martin Huss. Han ville att jag skulle ansvara för kampanjens instagram-konto under en vecka. Nu är det dags! Jag fick själv välja vecka och jag valde v 46. Min plan var att jag då skulle vara lagom utvilad efter höstlovet. Inte kunde jag ana att hösten skulle vara så intensiv och fantatisk som det har varit. Jag har inte ens hunnit med att blogga om allt roligt som har hänt. Nu kommer jag alltså berätta lite om min vardag genom bilder och ni kan alla följa med under veckan. En längre intervju med mig hittar ni på deras blogg.

Tänk vad12188951_999101053469861_6620251309611399017_n veckorna går fort. På tisdagens IKT-möte missade vi helt att det var vår tur att hålla i fikat och därmed även presentera en app till kaffet. Då är det verkligen tur att vi har andra kanaler som vi kan kommunicera via. På kvällen slängde jag iväg en fråga i vår facebook-grupp om någon var pigg på att presentera någon app, men ingen hade tid att förbereda sig till torsdagen. Då visar sig vår andra styrka, samarbete. Vi tog på oss de olika uppgifterna som behövde göras och på torsdagen så kunde vi bjuda på både fikabröd och en app.

Det blev en presentation av appen Bitstrips som är användbar för lärare som ett verktyg att kommunicera med. Det är flera kollegor på skolan som har en egen avatar på Bitstrips. En avatar är en representation av en person, som personen använder i sociala medier eller spel. Ursprungligen kommer ordet avatar från hinduismen och där innebär begreppet en inkarnation a10616324_851076648243895_1058204365_nv ett gudaväsen i form av en människo- eller djurgestalt. I Bitstrips är det möjligt att göra sin avatar rätt så porträttlik. Det finns många möjligheter att ändra på både form och storlek på olika drag. I och med att andra kollegor och vänner också har skapat sina avatarer på Bitstrips så kan jag använda dem tillsammans med min egen. På vår skola använder vi våra avatarer i flippar som vi skapat i iMovie eller Explain Everything och i våra Instagramkonton som vi har för information till eleverna. Visst går det att se att det är jag och Jannike på bilden högst upp?! På bilden här bredvid är det min kollega Josefina och jag som påminner eleverna om skolvalet.

Sveriges skolor har fått kritik i en rapport från OECD för att vara ojämlik och inte fördela resurserna på rätt sätt. Att våra resultat har sjunkit under flera år har vi fått många larmrapporter om. Vad innebär nu den här rapporten? Det OECD:s experter säger är vi måste göra stora satsningar för att vända de fallande resultaten. Ofta tänker nog lärare att det innebär mer resurser till skolan. Jag tänker att det också innebär att vi alla som arbetar i skolan ska kraftsamla. Vad kan jag bidra med? En faktor som pekas ut är nämligen att vi inte lär av varandra. Det kollegiala lärandet måste öka och på vår skola har vi redan börjat. Vi fick hjälp att komma igång av stadens satsning på PRIO. Kloka förändringsledare som inspirerade oss att börja observera varandra.

Bild från Pixaby

Kan jag göra något mer? En viktig sak är att använda hela sitt kunnande. Då tänker jag att allt det vi lär oss privat om digitala verktyg och sociala medier kan användas i vår yrkesroll. Använd det du redan kan. Om du privat har ett Instagram-konto, så kan du starta ett som lärare. Diskutera normer inom sociala medier med eleverna så att vi motverkar nätmobbning. Använd office-programmen med eleverna och ge dem möjlighet att lära sig olika program. Vi måste ge eleverna möjlighet att få lära sig det vi kan och ta chansen att lära oss av eleverna, när vi inte kan.

Om bloggen

Porträtt på Åsa Colliander-Celik som står framför en bokhylla.

Hur använder vi lärare digitala verktyg? Måste vi veta mer än våra elever eller är det ok att inte kunna allt? Med den takt som IT-tekniken utvecklas i så är det i stort sett omöjligt att hinna ta in allt nytt.

Men vi är i alla fall några som försöker. Jag testar gärna nya digitala verktyg och försöker hela tiden lära mig mer. Ibland blir det mest att jag nosar på ytan och andra gånger tar jag ett djupt dyk ner. Ibland glömmer jag bort det jag lärt mig och ibland gör jag fel. Om allt detta tänker jag berätta och om hur vi på vår skola försöker få fler att våga pröva.

Jag som skriver här heter
Åsa Colliander Celik och är So-lärare på Mälarhöjdens skola och en av skolans nya förstelärare. Jag har alltid varit intresserad av nya saker och har därför lärt mig en hel del på egen hand inom IT. Numera ingår jag i skolans IKT-grupp och vi möter en blandning av svåra och roliga utmaningar. Av mina ämnen så tycker jag geografi är roligast. Även där jobbar jag med digitala verktyg och handleder några kollegor i ett projekt om GIS. Recenserar även appar på skolappar.nu.

Kontakt: Åsa Colliander Celik

Senaste kommentarer

Senaste kommentarer

Kategorier