Visar inlägg med kategori:

25

aug

Trovärdigheten och relevansen med en spelfilm

Spelfilm och lärande

En spelfilm är utmärkt att både börja och avsluta ett arbetsområde med. Men hur kan vi försvara den tiden som en film tar att visa i det alltmer fullspäckade innehåll vi ska få in i undervisningen? Det känns allt svårare att motivera varför vi ska titta på en spelfilm som tar veckans alla lektioner och sedan bara ha tre veckor kvar till ett arbetsområde. Därför har det också blivit att jag visar färre spelfilmer för mina elever. Vilket är så tråkigt.

Klassen tittar på Dantes Peak

Vad ger en spelfilm för lärande?

Jag skulle säga att något som det viktigaste lärandet vi får från filmer är en förståelse för hur något kan upplevas. Filmer bygger mycket på att väcka känslor hos tittaren genom olika effekter. Känslor är starka incitament till lärande och minnesskapande. Vi minns ofta något bättre om det har förknippats med en stark känsla och därför kan filmer vara så lärorika. Vi får även fler detaljer att hänga upp kunskapen på genom bilder av tidstrogna kläder, redskap och möbler. Det är kognitivt enklare att ta till sig bilder än text då vi inte måste skapa så många bilder av detaljer själva.

Spelfilmen ger även ett annat perspektiv än det vi själva ser världen från. Det kan handla om skildringar från en annan religion än vår egen, från platser och kulturer vi aldrig mött eller från en tid som vi inte upplevt. I filmerna kan vi även möta andra yrken än de vi normalt möter och människor som måste hantera svåra saker. Filmerna förbereder oss på en verklighet som vi kan komma att möta. Men hur sanna är egentligen spelfilmer?

Källkritiskt tänkande är något att lära sig

I historia så har jag låtit eleverna i nian göra en källkritisk analys av en historisk spelfilm. I arbetsområdet med andra världskriget så fick de välja en egen film att se som läxa. Då kunde eleverna välja efter eget intresse vilket givetvis ökar motivationen. Rent praktiskt så har jag en ganska stor samling som jag kan låna ut filmer från och det funkar eftersom eleverna tittar hemma och inte i skolan. Dessutom finns filmer att strömma från SLI.se/medioteket Många elever har även tillgång till någon filmkanal i familjen.

Då de sett sin film hemma (ingen klagar över jobbiga läxor oh jag kan använda tiden i skolan till att stötta i analysen) var de tvungna att jämföra filmen med andra källor om samma tidsperiod. Något som är en väldigt bra och lärorik övning. Det tänker jag är en kunskap för livet. De kommer säkert se historiska filmer i framtiden eller filmer baserade på verkliga historier. Då vill jag att det ska sås ett frö av nyfikenhet i dem. Är detta sant? Vad har hänt? Varför skildras det så här? Vems historia berättas?

Modellera, gör tillsammans och på egen hand

För att uppgiften som vi gör i nian ska fungera för alla elever, så räcker det inte med att de får välja en film själv. Något som visserligen skapar motivation då de väljer utifrån eget intresse. De måste också veta hur de ska göra. När vi tittar på film (de få gångerna) så har vi därför gjort en källkritisk- och/eller en historiebruksanalys tillsammans. Jag visar steg för steg hur de kan söka sig fram i olika källor. Sedan har var och en fått skriva en egen analys.
Filmomslag till Suffragette

Analys av filmen Suffragette

När vi läste om industrialiseringen och hur olika politiska rörelser växte fram, så valde vi att visa filmen Suffragette som handlar om den kvinnliga rösträttsrörelsen i England. Det är inte en film som ungdomar brukar välja självmant men när de väl får se den så gillar de den. En spännande och ibland våldsam film som väcker många frågor kring  bland annat terrorism som metod att få demokrati. Det går att dra många paralleller till dagens samhälle. Det är också något som filmskaparna själva gärna gör. De framställer en händelse som mer lik en dagsaktuell händelse än den var, så att vi ska kunna förstå hur viktig den var eller vilka känslor den väckte då. Att slänga in ett modernt uttryck kan göra att tittarens historiska empati ökar. Det vill säga vi förstår lättare varför personen agerar som den gör utifrån den tidens normer.

När vi sett filmen fick eleverna fundera på vad de trodde var sant eller inte i filmen. Deras tankar gick vi sedan igenom i helklass. Det jag brukar försöka få dem att skilja på är om händelser har hänt och om personerna i filmen har funnits. Ett sätt för filmmakarna att få fram  ett historisk skeende i kombination med en bra dramaturgi är att låta flera olika saker hända med en huvudperson. I verkligheten kan sakerna istället ha hänt olika personer.

Hur kan då jag veta vad om är sant eller inte i en film. En av de bästa källorna brukar vara den engelskspråkiga wikipedia-sidan till filmen. Ofta brukar det till och med finnas en egen rubrik som heter Historical accuracy, där olika skillnader mellan verkligheten och konsten lyfts fram. Just denna film hade dock inte detta så då letade jag vidare för att få fram sökvägar och länkar som eleverna kunde använda. Delar av sökningarna visade jag via projektorn så att eleverna skulle förstå hur man kan söka. Jag brukar skriva in filmens titel och ordet accarcy och får då fram flera lämpliga länkar. Det förutsätter förstås goda kunskaper i engelska och här får man såklart hjälpa eleverna i olika grad.

Med filmen Suffragette så tog jag även fram recensioner från några svenska dagstidningar som DN och SvD. När eleverna fått läsa från olika källor och vi tillsammans gått igenom några olika exempel på när filmen var trovärdig och varför vi tyckte det så diskuterade vi även filmens användbarhet. Är filmen relevant och användbar om du ska göra ett arbete om den kvinnliga rösträtten? Ja, det tyckte de flesta av mina elever. Samtidigt var de noga med att då var man även tvungen att kontrollera mot andra källor, så att filmen inte blev den enda källan. Men filmen skapar förståelse och sammanhang och är dessutom lätt att ta till sig. Det gör en spelfilm relevant och användbar. Källanvändningen kommer i det närmaste naturligt.

Historiebruk och källkritik flyter samman

Genom att ställa sig frågan ”Hur använder filmen historia?”, så måste man även ta reda på vad som stämmer och vad som är påhitt i filmen. En historiebruksanalys utgår till stor del från en källkritisk analys. Först måste eleven fastställa vad som överensstämmer med den historiska händelsen och vad som skiljer sig. Sedan kan man börja fundera på varför regissören väljer att lyfta fram vissa händelser men utesluta andra. Vilket syfte har filmskaparen med filmen? För att underlätta för eleverna brukar jag låta eleverna fundera på om regissören vill underhålla, informera eller påverka. Utifrån de välkända begreppen kan de resonera kring filmens historiebruk. Men eftersom många av våra elever på Mälarhöjdens skola är högpresterande så vill jag även att de ska ha mött de begrepp som man sedan använder på gymnasiet när man gör en analys av historiebruk. Då har jag tagit hjälp av det utvidgade kollegiet och hittade denna prezi som jag använde:

Det är dumt att uppfinna hjulet två gånger, utan vi jobbar istället med att förfina och förbättra. När jag sökte på ”historiebruk” på prezis sida så fick jag 557 träffar. Säkert finns det många där som är minst lika bra.

Prezi

21

feb

Tio topplistor du inte vill vara utan

Att listor är populära på internet rådet det ingen tvekan om. Av någon anledning tilltalas vi av att få information färdigförpackad och gärna rangordnad. Jag har tidigare erkänt att jag gillar katter på internet, nu får jag lov att erkänna att jag gärna tittar på olika listor också. I detta inlägg får ni därför en liten hyllning till alla listor som florerar på internet och här har jag samlat tio listor som en geografilärare och SO-lärare verkligen kan ha nytta och glädje av.

1. Kartor

WashingtonPostVad vore en geografilärare utan sina kartor? Allt går att berätta med en karta och många gör det också. The Washington Post har sammanställt en samling med 40 kartor som förklarar världen. Med tanke på att det inte är självklart för elever hur man läser en karta, så kan en bra övning vara att låta eleverna i par eller smågrupper, turas om att förklara vad de olika kartorna berättar. Jag skulle börja med att modellera, som vi gör med läsförståelsen, och berätta hur jag skulle läsa och tolka kartan som visar vad européer anser om EU.

2. TED-talks

Det finns massor av inspirerande och lärorika TED-talks. I den här spellistan har de samlat 12 tal som berättar om kartografi och GIS på ett fascinerande och trollbindande sätt. Själv såg jag alla talen i ett svep för det var så himla bra. Några har jag visat för både kollegor och elever. Min favorit på listan är nog ändå nummer 7, där historia och geografi sammanstrålar med teknologins hjälp.

3. Barnböcker

Att upptäcka världen genom litteraturen är fantastiskt! Genom att läsa böcker från andra länder så ökar vi förståelsen för hur platser och individer påverkar och påverkas av varandra. Vi fastnar dock lätt i att bara läsa författare från västvärlden. Cirkulationsbiblioteket i Stockholm har massor av litteratur för barn och ungdomar som sträcker sig utanför vårt omedelbara synfält. De hjälper även gärna till att hitta passande litteratur på olika teman. Själv kommer jag nog beställa hem några från den här listan.

4. Geografilärare på TwitterTwitter

Twitter är en guldgruva när det kommer till fortbildning. Här kan du ställa frågor och få svar på direkten. Dessutom så flödar det av spännande idéer och undervisningstips. The Guardian har sammanställt en lista på geografilärare som du bör följa på twitter. De delar såväl undervisningstips som vackra bilder från fältstudier och egna vandringar. Verkligen ett rent nöje. Tänk när stora dagstidningar i Sverige sammanställer en lista över viktiga geografilärare att följa. Då kan man tala om en uppvärdering av ämnet.

5. Hållbara modemärken

När vi jobbar med handel så har vi låtit eleverna undersöka olika varor utifrån produktion, transport och konsumtion. Det är ett sätt för eleverna att själva se mönster och samband kring människans samspel med naturen. De upptäcker handelsmönster och får undersöka förändringar i tid utifrån en vara. Här har modemagasinet Marie Claire gjort en lista över 21 modemärken med en miljömedveten profil. Varför inte ta att diskutera urvalet på denna lista lite källkritiskt? Hur kan vi veta att ett företag håller sig till sina fina ord i miljöpolicyn?

6. Geografibloggar

I en blogg kan du få inspiration och även mer utförliga beskrivningar av ny forskning. Det här är en sammanställning av 50 olika bloggar för geografinörden. Det är en salig blandning och du får själv plocka ut det som intresserar just dig. En smalare lista med 10 bloggar för att upptäcka världen kanske gör det lättare att hitta just din favorit.

sunset7. Väder och klimat

Inför Alla hjärtans dag så publicerades en lista på de 10 mest romantiska väderfenomenen. Självklart så fanns solnedgång med på denna lista. Vilken användning vi kan ha av den i skolan är kanske inte så uppenbart. Men inför nästa Alla hjärtans dag så kan vi sätta upp dessa fina bilder i korridoren och låta eleverna förklara vad det är som gör att dessa fenomen uppstår. Om vi lägger till lite andra väderfenomen så kan vi få en riktigt spännande utställning och ett inspirerande lärande kring vårt beroende av väder och vind.

8. GIS och digitala verktyg

Guldäpplepristagaren Tülay Gürgün har samlat massor av digitala verktyg på sin blogg Tülays IKT-sida. Bland annat finns där de bästa sajterna för att hitta bilder till sin undervisning och de bästa presentationsverktygen samlade. För oss geografilärare så har hon samlat verktyg för att skapa egna kartor. En annan bra IKT-blogg har skapat den här samlingen med kartverktyg för skolan.

9. Filmer om naturkatastrofer

När jag stötte på den här listan med de genom tiderna största naturkatastroffilmerna, så insåg jag att jag hade sett ganska många av dem. Jag har visat både The Day After Tomorrow, Twister och Dante’s Peak för eleverna också. Den sistnämnda är en av mina absoluta favoritfilmer. Den följer katastroffilms-genren perfekt och har dessutom med de flesta kännetecken för ett vulkanutbrott. Allt som kan hända händer! Att den filmen är med även på den här och den här listan, ser jag som ett tecken på att det är fler än jag som har den som filmfavorit.

Helt enkelt en perfekt film att se när man jobbar med sårbara platser.

10. Musik

Naturens krafter och vår oro för naturen och miljön har lockat många olika konstnärer att skapa minnesvärda verk. Den här listan är en sammanställning av de 20 bästa Earth Day rocklåtar. Earth Day firas den 22 april runt om i världen, men huvudsakligen i USA. Den grundades 1970 och är ett tillfälle då skolelever får ägna dagen åt miljökunskap och lära sig mer om hållbar utveckling. Varför inte fira nästa Earth Day genom att låta eleverna skapa sina egna rocklåtar för att rädda jorden?

Om bloggen

Porträtt på Åsa Colliander-Celik som står framför en bokhylla.

Hur använder vi lärare digitala verktyg? Måste vi veta mer än våra elever eller är det ok att inte kunna allt? Med den takt som IT-tekniken utvecklas i så är det i stort sett omöjligt att hinna ta in allt nytt.

Men vi är i alla fall några som försöker. Jag testar gärna nya digitala verktyg och försöker hela tiden lära mig mer. Ibland blir det mest att jag nosar på ytan och andra gånger tar jag ett djupt dyk ner. Ibland glömmer jag bort det jag lärt mig och ibland gör jag fel. Om allt detta tänker jag berätta och om hur vi på vår skola försöker få fler att våga pröva.

Jag som skriver här heter
Åsa Colliander Celik och är So-lärare på Mälarhöjdens skola och en av skolans nya förstelärare. Jag har alltid varit intresserad av nya saker och har därför lärt mig en hel del på egen hand inom IT. Numera ingår jag i skolans IKT-grupp och vi möter en blandning av svåra och roliga utmaningar. Av mina ämnen så tycker jag geografi är roligast. Även där jobbar jag med digitala verktyg och handleder några kollegor i ett projekt om GIS. Recenserar även appar på skolappar.nu.

Kontakt: Åsa Colliander Celik

Senaste kommentarer

Senaste kommentarer

Kategorier