Visar inlägg med tagg:

feedback-520527_640När jag var ny som lärare så utvärderade jag undervisningen efter varje arbetsområde. Trots att jag försökte formulera frågorna på olika sätt så fick jag oftast ganska korta svar och det gav varken mig eller eleverna särskilt mycket. Sedan följde en lång period då jag inte tyckte att jag behövde utvärdera. Sanningen att säga så kan det berott på att samma kritik återkom och det var inte roligt att höra. Genom att inte låta eleverna utvärdera arbetsområdet så slapp jag ovälkommen kritik. Men för några år sedan beslutade jag mig för att ta tag i projektet att ”bli en bättre lärare”. En första åtgärd blev att regelbundet utvärdera utifrån en vetenskaplig grund. Själv använder jag ”Irvings elevutvärdering av bra undervisning” från boken Synligt lärande för lärare, av John Hattie.

  1. Nya digitala redskap gör det lättare: En mängd olika verktyg gör det möjligt att fråga och sammanställa svar från många elever på ett enkelt sätt. Ofta använder jag Google forms och lägger upp frågor i bloggen. Det är enkelt för eleverna att svara, både från egna smartphones eller från skolans surfplattor. Efter det senaste arbetetsområdet så fick mina elever göra utvärderingen muntligt i gruppen. Utifrån några frågor så gjorde de en podcast som de skickade till mig. Helt plötsligt är det nya aspekter som kommer fram, intressant!
  2. Bli en bättre lärare: Att reflektera över sin undervisning ökar förmågan att se sin egen undervisning från andra perspektiv. Skickliga lärare utvärderar konstant undervisningen och anpassar den efter elevgruppen och ämnet. Här kan digitala verktyg hjälpa till, numera är det enkelt att filma en lektion. Ett tydligt sätt att handleda sig själv.
  3. Elevernas resultat blir ett mått  för en bättre undervisning: Med ett formativt förhållningssätt så använder du elevresultat för att utvärdera din undervisning. Resultaten ger en indikation om hur väl eleverna har kunnat tillgodogöra sig undervisningen. Ibland kan du använda exit-tickets eller göra läxförhöret med Kahoot. Då vet du om du måste repetera något. Medan en större bedömningsuppgift kan ge dig ledtrådar till vad du ska förändra nästa gång du arbetar med temat.
  4. Öka elevernas delaktighet och inflytande: Att bara göra utvärderingen räcker inte, det är minst lika viktigt att visa eleverna att man tar till sig av deras synpunkter. Jag brukar berätta vad som kommit fram i utvärderingarna och förklara att vi nu testar det som ni föreslagit. Återkopplingen är minst lika viktig för dem som den är för oss. Lyssnade någon på mina synpunkter? Är det jag tycker viktigt?
  5. Stärk relationen mellan lärare och elev: Genom att du visar att du bryr dig om vad eleverna tycker och att deras åsikter är viktiga, så bygger du upp förtroendet. När eleverna känner sig sedda och trygga så växer motivationen att lära och prestera.
  6. Stärk elevernas metakognitiva förmåga: När eleverna utvärderar så måste de reflektera över sitt lärande. De formulerar vad som har fungerat bra och vad som inte fungerat. Att formulera sig kring lärandet gör att elevernas medvetande kring lärandet ökar också.
  7. För att styrdokumenten säger det:  I det första kapitlet i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det: ”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.”

För den delen påminde min handledare mig om ett fint ord senast vi sågs, prokastinera. Ett exempel på när man prokastinerar är, när man ska skriva på sin uppsats, men istället skriver blogginlägg.

1

mar

Läsa och anteckna i paddan

En anledning till att det verkar vara svårare att minnas texter man har läst digitalt, kan vara att vi använder fel teknik. När vi läser i böcker är vi vana att anteckna i marginalen eller på anteckningsblock, att stryka under eller att helt enkelt vika ett litet hundöra vid en viktig sida. Med låneböcker har jag använt post-it lappar av olika storlekar för att kunna anteckna och markera. En fördel av att själv vara studerande, är att jag ser vilka svårigheter jag själv möter och då lättare kan leva mig in i elevernas svårigheter. Jag har de senaste två åren läst Magisterprogrammet i didaktik och nu är det dags för mig att skriva min uppsats. På vår skola har vi arbetat med att utveckla undervisning och bedömning i Geografi och det arbetet ska jag också skriva om. Det har givetvis varit otroligt givande att få samtala med kollegor och andra om undervisning och lärande. Samtidigt har jag varit frustrerad över universitetslärare som ställer otydliga eller för höga krav (i mitt tycke) eller min egen oförmåga att planera studierna. Precis det som eleverna kan ha svårt med.

Vad gäller studieteknik tror jag ändå att jag är ganska bra på att läsa och kunna använda det jag läst. Mycket för att jag har blivit bättre på att anteckna. Men hur ska man lösa det när det gäller digitalt läsande? På min iPad så har Adobe Reader flera bra funktioner för det och här är ett exempel på hur det kan se ut, när jag har läst en sida ur A Road Map for 21st Century  Geography  Education, Assessment.

IMG_0731Jag kan markera med både överstrykningspenna och stryka under med olika färger. Här har jag dessutom ritat på fri hand och att använda olika färger gör det lättare att hitta viktiga delar i efterhand. Ibland så dyker det upp en viktig tanke när jag läser, som jag vill komma ihåg och då vill jag kunna skriva ner den, så jag inte glömmer. Det går såklart också att göra digitalt. Om du klickar på bilden så kan du kanske se den lilla pratbubblan i nedre delen av andra spalten. Däri gömmer sig en av mina anteckningar.

Vi har inte alltid möjlighet att låta eleverna ta med sig läroböckerna i skolan hem. Då händer det allt oftare att elever fotar av sidor ur boken, som de vill kunna gå igenom igen hemma. Det här är något vi kan använda, när vi läser en bok som vi inte får skriva i. Min handledare var så snäll och lånade ut sin bok, Lärande – en introduktion till perspektiv och metaforer av Roger Säljö. Först tänkte jag bara läsa för att skapa en allmän bild av boken. Det tog dock inte lång tid innan jag började hitta förklaringar som jag ville använda eller komma ihåg. Så jag gjorde som jag lärt mig av mina elever, fotade. Genom att lägga bilderna i en app där jag kan rita, till exempel Skitch, så kan jag anteckna i låneböcker, utan att få skäll. Den här sidan ska jag börja med.

20150223_214826Jag hittade tipset på Pinterest, att använda Skitch med eleverna vid ”Close reading”, men tyvärr funkar inte länken, bara bilden. Så det är vad jag egentligen borde göra nu, jobba med min uppsats. Men bara för att jag är duktig på att läsa, så har jag ännu inte lärt mig att använda min tid rätt.

Om bloggen

Porträtt på Åsa Colliander-Celik som står framför en bokhylla.

Hur använder vi lärare digitala verktyg? Måste vi veta mer än våra elever eller är det ok att inte kunna allt? Med den takt som IT-tekniken utvecklas i så är det i stort sett omöjligt att hinna ta in allt nytt.

Men vi är i alla fall några som försöker. Jag testar gärna nya digitala verktyg och försöker hela tiden lära mig mer. Ibland blir det mest att jag nosar på ytan och andra gånger tar jag ett djupt dyk ner. Ibland glömmer jag bort det jag lärt mig och ibland gör jag fel. Om allt detta tänker jag berätta och om hur vi på vår skola försöker få fler att våga pröva.

Jag som skriver här heter
Åsa Colliander Celik och är So-lärare på Mälarhöjdens skola och en av skolans nya förstelärare. Jag har alltid varit intresserad av nya saker och har därför lärt mig en hel del på egen hand inom IT. Numera ingår jag i skolans IKT-grupp och vi möter en blandning av svåra och roliga utmaningar. Av mina ämnen så tycker jag geografi är roligast. Även där jobbar jag med digitala verktyg och handleder några kollegor i ett projekt om GIS. Recenserar även appar på skolappar.nu.

Kontakt: Åsa Colliander Celik

Senaste kommentarer

Senaste kommentarer

Kategorier