Visar inlägg med kategori:

18

aug

De globala målen i dagspolitiken

Höstens skolstart kommer att präglas av valrörelsen för Sveriges alla SO-lärare. Samtidigt har vi en tajt planering att hålla oss till när vi vill få in både det centrala innehållet, testa av kunskapskravens förmågor och arbeta mot ämnenas syften.

Det finns även andra mål att jobba mot. Hur står det till med de globala målen till exempel? Vilket ansvar har vi som privatpersoner, lärare och vuxna  att arbeta för att uppnå de globala målen. Vilket ansvar har våra politiker och de olika riksdagspartierna? Jag tänkte låta mina elever djupdyka i de globala målen och granska hur politikerna arbetar för att uppnå dem. Vilka förslag i debatten syftar till att de globala målen nås till 2030? På hemmaplan och globalt?

Till min hjälp har jag Globala målens webbplats. Där hittar man enkla och tydliga förklaringar till alla de globala målen. Jag gjorde testet ”Bli målmedveten” och kom fram till att mina viktigaste prioriteringar är att vi inte ska ha någon hunger, att bekämpa klimatförändringen och att vi inte ska ha någon fattigdom. målmedvetenGivetvis något förenklat men visst är det viktiga frågor för mig. Men de stannar inte där utan de ger mig också tips på hur just jag ska kunna jobba för att dessa mål ska uppfyllas.

Ett av tipsen som jag får är att jag ska skriva en insändare eller ett blogginlägg för att skapa en diskussion om fattigdom. Det är därför jag skriver just det här inlägget. Hur ska vi kunna komma åt fattigdom om vi inte förstår vad som orsakar den eller lär oss av goda exempel i världen? Vad är ens fattigdom? Jag väljer att använda EU:s definition av fattigdom som relativt. Det vill säga att man har en inkomst under 60% av landets medelinkomst. Eller om du inte kan ta med dig frukt till skolans fruktstund. Därför är det så viktigt att även se till vad fattigdomen gör i vårt eget land också. Hur tänker sig politikerna komma tillrätta med den?

Ett annat tips som just jag fick från webbplatsen var att jag kunde lära någon i min närhet att laga näringsriktig och hälsosam mat. Handfasta tips som går att genomföra. Eftersom testet frågar hur gammal man är, hur man tar sig fram och andra ”personliga” frågor så anpassas även tipsen efter personens möjligheter att genomföra dem. Tipsen går till och med att ladda ned som ett pdf-dokument sedan och skriva ut och sätta upp på väggen.

Arbetsområdet tänkte jag börja med att visa den här lilla korta filmen från UNDP.

Eleverna ska sedan själva få göra testet Bli målmedveten och sedan få i hemuppgift att genomföra något av råden de får.

När vi undervisar om svåra frågor så är det viktigt att vi visar eleverna att de är en siffra att räkna med och att de inte bara är en i statistiken. Vi måste återge ungdomar tro, hopp och kraft att förändra om den skulle ha tappats bort. Vår undervisning får inte bara syfta till att visa på alla svårigheter som världen står inför utan även jobba med ett av geografins övergripande syfte:

Värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

UrLgr 11, kursplanen för Geografi.

Det är något vi verkligen kan jobba med i valrörelsen då vi kan passa på att granska och värdera de olika politiska partiernas lösningar på olika utvecklingsfrågor. Om sedan våra politiker inte har några rimliga lösningar på världens stora frågor, då måste vi våga ta tag i det själva. Vi lärare kan stötta eleverna genom att visa att det visst går att förändra. De globala målens webbplats är en bra plats att börja på.

Mer tips om hur man kan arbeta med de globala målen hittar man på webbplatsen Worlds largest lesson som drivs i samarbete med Unicef

12

dec

Den här veckan så fick barn runt om i världen testa att programmera och koda. För en del är det första gången och för många lärare så är det första gången de låter sina elever koda. Nu är det inte alla som ser poängen med att grundskolans elever ska programmera. Är det inte viktigare att de lär sig läsa, skriva och räkna? Det ena behöver inte utesluta det andra anser jag. När världen förändras så måste vi möta förändringen med kunskap.

I år så var jag för första gången med på Internetdagarna. Det var spännande att höra Keynote-talarna och sedan hade vårt IKT-lag valt att lyssna på spåret: Ska alla barn bli programmerare? Flera av talarna där betonade vikten av att alla barn får möta digitalt skapande i olika ämnen. Även om flera menade att tonvikten kan ligga i teknikämnet.

Så peppad till tusen så anmälde jag min klass till Hour of Code. När veckan för genomförandet närmade sig bestämde jag mig för att köra med alla de tre klasser som jag undervisar. Vi har precis börjat jobba med religion och det kanske inte är det mest naturliga ämnet att börja skriva kod i. Men faktum är att steget inte är så långt som det kan tyckas. Vi har nämligen startat ett jättespännande bloggprojekt där eleverna ska få öva på webbpublicering. Jag motiverar det med Läroplanens allmänna kunskapsmål från kapitel 2,

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
  • kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.

I torsdags var det då dags att köra. Det finns ett stort utbud av entimmes-lektioner som ligger ute på olika organisationers hemsidor inför denna vecka. Jag hade valt Khan Academy’s Hour of Webpages. Här skulle vi få testa HTML och CSS! När jag informerade klassen vad vi skulle göra kom flera spontana utrop av glädje. ”Åh, vad kul!” tjoade flera av tjejerna. Några hade gått en kurs i somras och andra hade testat hemma med föräldrarna. För de flesta var det ändå nytt.

image

Engagemanget hos eleverna går inte att ta miste på och övervägande delen av klassen jobbar intensivt. Någon fastnar lite och jag går runt och stöttar med det lilla jag kan. Självklart är inte alla elever lika motiverade och ungefär tjugo minuter in i ”timmen”, så kommer jag fram till en kille som räcker upp handen. ”Jag bara undrar, varför gör vi det här på SO:n egentligen?” frågar han lite irriterat.

Ouch! Ja, varför egentligen? Hur kan jag motivera det här? Vill inte alla testa programmering? Hur hänger det här ihop med SO och vad ska jag säga? Allt det hinner fara genom huvudet, men sen kommer mitt svar. Förutom att det står i läroplanens övergripande del som alla i skolan ska verka för, så förklarar jag varför det är viktigt i just SO. Jag lyfter fram tre anledningar:

  1. Förstå hur vi kan publicera saker på nätet och vad vi kan publicera. På så sätt kan vi påverka andra människor och starta kampanjer.
  2. Förstå lite om hur nätet fungerar och vem och vad som styr olika funktioner, som vad som dyker upp när man söker något (så kallat SEO). Vem äger nätet? Vem styr och bestämmer över nätet? Som att GPS ägs av det amerikanska försvaret och det kan stängas av dem, om de vill det.
  3. Ge möjlighet att låta många testa vad man kan göra. Programmering används i många yrken, även samhällsvetenskapliga, till exempel för att bearbeta data eller för att presentera sina resultat. Om många får pröva så kan representationen inom programmeraryrket bli bättre. Fler tjejer kommer våga söka till utbildningar som leder till Stockholms vanligaste yrke.

Här ovan har jag utvecklat argumenten lite, men jag avslutar med att sammanfatta det hela till, att i grund och botten är det en demokratiaspekt. Sedan väntar jag på elevens kommentarer på vad jag just sagt och han svarar: ”Jaha, då fattar jag. Varför sa du inte innan vi började?”

Det har han ju verkligen rätt i. Varför sa jag inte det från början?

Om bloggen

Porträtt på Åsa Colliander-Celik som står framför en bokhylla.

Hur använder vi lärare digitala verktyg? Måste vi veta mer än våra elever eller är det ok att inte kunna allt? Med den takt som IT-tekniken utvecklas i så är det i stort sett omöjligt att hinna ta in allt nytt.

Men vi är i alla fall några som försöker. Jag testar gärna nya digitala verktyg och försöker hela tiden lära mig mer. Ibland blir det mest att jag nosar på ytan och andra gånger tar jag ett djupt dyk ner. Ibland glömmer jag bort det jag lärt mig och ibland gör jag fel. Om allt detta tänker jag berätta och om hur vi på vår skola försöker få fler att våga pröva.

Jag som skriver här heter
Åsa Colliander Celik och är So-lärare på Mälarhöjdens skola och en av skolans nya förstelärare. Jag har alltid varit intresserad av nya saker och har därför lärt mig en hel del på egen hand inom IT. Numera ingår jag i skolans IKT-grupp och vi möter en blandning av svåra och roliga utmaningar. Av mina ämnen så tycker jag geografi är roligast. Även där jobbar jag med digitala verktyg och handleder några kollegor i ett projekt om GIS. Recenserar även appar på skolappar.nu.

Kontakt: Åsa Colliander Celik

Senaste kommentarer

Senaste kommentarer

Kategorier