Visar inlägg med tagg:

9

nov

Stödstrukturer för elevers eget skrivande

Postad av Åsa

45269581_260324874651983_5027083564395528192_n

Historiska filmer om andra världskriget

Äntligen läser vi Världskrigens tid med våra nior. Den första frågan man får av sina elever i sjuan som SO-lärare brukar vara, ”När ska vi läsa om andra världskriget?”. Nu är det dags. Jag har tidigare skrivit om ett väldigt lyckat arbete om att göra filmanalyser av historiska filmer. Den här gången har eleverna själva fått välja film och de har sett den hemma som läxa. I skolan får de arbeta med att analysera filmens trovärdighet, användbarhet och filmens historiebruk. Det är en uppgift som alla går in i med stort engagemang eftersom de själva valt en film de är intresserade av.

Checklistor på Post-it-lappar

Vissa elever har dock svårt att arbeta självständigt när det är många olika saker att hålla reda på. De kan ha svårt att avgränsa eller så fastnar de i arbetet för att de inte vet vad nästa steg är. Därför har jag i år producerat olika checklistor som ska ge eleverna stöd i arbetet och skrivandet. Självklart har jag skrivit ut dessa listor på Post-it-lappar så att eleverna kan ha dem lätt tillgängliga.

Post it lappar

Nya råd för betyg och betygssättning

Den här bedömningsuppgiften stämmer väl överens med Skolverkets nya råd för betyg och betygssättning. Den utgår från alla fyra övergripande syftena med historieundervisningen, nämligen att:

  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

  • reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och

  • använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Samtidigt kan jag använda flera olika kunskapskrav i min bedömning och ger då eleverna möjlighet att visa sina kunskaper på ett varierat sätt. I den här uppgiften så märker jag att de ofta har lärt sig mer om världskrigets händelser, orsaker och gestalter än om jag bedrivit en annan typ av undervisning. Därför gillar jag att Skolverket betonar att vi ska vara öppna för all den kunskap som eleven visar i en bedömningssituation.

Läraren behöver även vara öppen och lyhörd för att eleverna kan komma att visa annat kunnande än det som läraren har förväntat sig. Vilka delar av ämnets eller kursens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav som aktualiseras i bedömningssituationen beror alltså både på hur läraren har utformat situationen och på vad eleverna visar i den.

s 17 Skolverkets allmänna råd med kommentarer, Betyg och Betygssättning, Skolverket 2018

Olika behov kräver olika lösningar

I mina klasser finns det oftast flera olika handlingsplaner att ta hänsyn till och många elever behöver extra anpassningar. Att skriva checklistor och bryta ned en uppgift så här var en anpassning som jag från början gjorde med en specifik elev i åtanke. Men många anpassningar som jag gör i klassrummet brukar jag erbjuda alla. På så sätt känner sig ingen utpekad och alla får tillgång till de anpassningar som erbjuds. Vi har flera hörselkåpor i varje klassrum vid tyst skrivande. De som vill kan alla lyssna på läroböckerna via Inläsningstjänst. Vi påminner alla elever om vad som ska göras genom att skriva instruktioner på tavlan. Även att använda dessa checklistor erbjuds alla mina elever. Det är också verkligen en bred blandning av elever som vill använda dem. Sedan har inte alla samma nytta av dem såklart.

45598299_713716892347161_5539138962813091840_n

17

mar

Elevinflytande under bedömningstillfället

Postad av Åsa

JerusalemVi har försökt att läsa  de abrahamitiska religionerna på fyra veckor. Det är givetvis en omöjlighet för elever i sjuan att försöka lära sig ”alla” viktiga fakta om judendom, kristendom och islam på den korta tiden. Vi förutsatte att de redan hade kunskaper om de tre religionerna från mellanstadiet och satte igång med att jobba med några myter från det gamla testamentet. Vi hade några genomgångar om de olika religionerna och lite om hur några myter skiljer sig åt.

Jämförelser av religioner

Det blev många jämförelser under dessa veckor. Bland annat tittade vi hur religionerna ser på Jerusalem utifrån en artikel i DN som jag gjorde om till en Prezi.

Eleverna får välja frågor

Sedan delades eleverna in i tre grupper som läste om varsin religion. Men hur skulle detta kunna bedömas? Vi hade valt ut tre kunskapskrav som vi jobbar mot i sjuan och dessa skulle nu prövas.

Eleven har  kunskaper om de centrala tankegångarna och urkunderna kopplade till konkreta handlingar och uttryck i de olika religionerna.

Eleven kan  föra resonemang om likheter och skillnader inom och mellan religionerna.

Eleven kan föra resonemang om hur religioner kan påverka vad som sker i samhället och hur det som sker i samhället kan påverka en religion.

Det kluriga var bara att hitta frågor som gav eleverna möjlighet att visa dessa förmågor utifrån att de faktiskt hade lärt sig så många olika fakta och om tre olika religioner. Istället för att skapa ett prov med ett antal frågor så gjorde jag diskussionslappar kring olika teman. I varje tema hittade jag på en fråga som svarade mot ett av de tre kunskapskraven. Sedan var det upp till eleverna att välja frågor och teman. Varje elev fick välja vilka tre frågor som hen ville besvara. Frågorna kunde handla om samma tema eller vara valda från olika teman. Det viktiga var såklart att eleverna kunde visa sina förmågor utifrån alla tre kunskapskraven.

Presentation

Här kan ni hitta alla frågorna: OneDriveAbrahamitiska religioner Bedömningsfrågor

Eleverna väljer redovisningsform

Vi frågade i alla klasser om eleverna ville göra bedömningsuppgiften skriftligt eller muntligt. Det blev en liten övervikt för de som ville göra uppgiften muntligt. Det enkla skulle då vara att låta ett majoritetsbeslut gälla och låta alla få göra uppgiften muntligt. Istället valde vi att låta de elever som ville göra den muntligt sitta i grupper om två-tre personer och diskutera frågorna tillsammans. Genom att de spelade in sitt samtal kan vi lärare i efterhand bedöma vilket kunnande eleven har uppvisat.

Samtidigt hade vi det alldeles tyst i klassrummet där de som ville skriva ned sina tankar kunde göra detta. Vi är alla olika och för vissa så fungerar det bäst när de får strukturera sina tankar som ett skriftligt svar. För andra passar det bättre att utveckla sina tankar i ett samtal i samspel med andra.

Bildstöd hjälper språksvaga

För att göra det tydligt vilket av de tre kunskapskraven som varje fråga rörde sig om så tog jag en clip art-figur och satte framför frågan. På det sättet så tydliggörs kunskapskraven att det första handlade om vad människan gör i relation till vad som står skrivet i de heliga skrifterna. Vi har jobbat med Venn-diagram i vår metodkurs vid uppstarten och därför blev det naturligt att ta ett Venn-diagram som symbol för kunskapskravet att jämföra. Den tredje bilden fick bli en jordglob som symbol för samhället och med religiösa symboler kring som en påminnelse om att de påverkar varandra.

Ge eleverna möjlighet att lyckas

Alla de här valen som jag gjorde som lärare påverkade mina elevers möjligheter att lyckas. En förutsättning för att kunna prestera i skolan är att man har förstått vad man ska visa. Där hjälpte bildstödet till och att eleverna fick frågorna på lektionen innan bedömningstillfället. När varje elev får välja den form som hen känner sig tryggast med så ökar självförtroendet. Att dessutom få utgå från de fakta som man känner sig tryggast med gör att fler vågar sig på att resonera utifrån de högre nivåerna i kunskapskraven. Så med dessa små justeringar av ett bedömningstillfälle så hoppas jag att jag lyckades skapa ett bedömningstillfälle där alla kunde prestera utifrån sin egen potential.

Anpassning av undervisningen för alla är inkluderande

Hos oss försöker vi i allra möjligaste mån anpassa undervisningen så att den ska passa elever med särskilda svårigheter eller med någon neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Utan att för den delen sänka kraven eller förväntningarna med alltför enkla uppgifter. På så sätt gynnar vi samtliga elever.

5

maj

Bilder skapar lust och nyfikenhet för historia

Postad av Åsa

13072131_1098750900171542_1127879479_oDet var så givande att låta eleverna para ihop sig och samtala kring bilder att jag fortsatte på samma tema. Denna gång med en tidslinje. Vid uppstarten av arbetsområdet Kalla kriget så hämtade jag bilder från wikipedia som jag kopierade och laminerade. Eleverna fick sedan tillsammans, i sina grupper, försöka skapa någon sorts tidslinje av bilderna. En tidslinje är ett bra skelett för att hänga upp fakta kring olika händelser och på så sätt stärka den historiska referensramen. Precis som jag trodde så väckte bilderna stort engagemang och vissa bilder kände de genast igen och placerade på rätt plats. Andra bilder väckte frågor och under tiden som de själva försökte klura ut vad de symboliserade för händelse, gick jag runt och hjälpte de grupper som kört fast med någon bild.

Till stöd för sina diskussioner hade eleverna några frågor som stod på tavlan: Vad ser du på bilden? Finns det några tidsmarkörer, som 13078155_1098750946838204_1718141371_okläder eller fordon? Några elever kunde känna igen sina bilder som de haft när grupperna skapades, men till slut kommer man inte längre om man inte får ta hjälp utifrån. Efter 15 minuter var mobiler tillåtna och de kunde börja söka efter bilderna. Det intressanta var att de inte bara var ute efter att snabbt placera bilden på rätt plats, utan att de samtidigt läste lite om händelsen för att försöka förstå vad som hänt. Nu blev det ännu intensivare diskussioner och olika tolkningar förekom.

En grupp vidareutvecklade min idé om tidslinje och skrev små lappar med årtal som de lade ut på bordet. Några andra elever gjorde, på eget initiativ, en tidslinje i boken som de sedan la ut bilderna kring.

13078273_1098750880171544_642136697_o 13120412_1100646063315359_833728870_oDäremot var det svårt för mig att hinna se om alla bilderna kom i ungefärlig rätt ordning hos alla grupper. Vi hade lektion i nästan 60 minuter, och all tid gick åt till diskussioner i grupperna. Någon genomgång hanns inte riktigt med för det blev aldrig läge att bryta elevernas intensiva arbete.

Så trots att lektionen kändes lyckad och att eleverna var nöjda och själva kände att de nu hade bättre koll, så var inte jag nöjd. Jag visste ju att alla hade inte full koll. Att ämnesområdet ”Kalla kriget” är både omfattande och komplicerat. Att många av händelserna som utspelades då, räknas som allmänbildning. Jag vill ju att mina elever ska vara allmänbildade. Jag vill att alla mina elever ska vara allmänbildade, inte bara ett fåtal historieintresserade.

Min plan blev därför att fördjupa kunnandet utan att fastna i någon specifik händelse. Dels gjorde jag ett kort quiz i Socrative (klistra in koden SOC-22062530). Då kunde jag se vilka missförstånd som rådde och hur mycket de hade snappat upp. Dels gjorde jag en egen tidslinje, som jag själv kunde utgå från när jag berättade under nästa lektion, men som även skulle fungera för eleverna att utforska på egen hand. Den är inte komplett, men ett försök i alla fall.

Så jag lade den på vår årskursblogg tillsammans med en text från SO-rummet och deras uppgift, att intervjua någon som upplevde Kalla kriget. Det kunskapskrav vi kommer jobba med är att jämföra tidsperioder. Eleverna ska få skriva en text i skolan utifrån sina intervjuer. I texten får de jämföra perioden ”kalla kriget” med den vi lever i nu. De kommer givetvis få resonera om sina källors trovärdighet och användbarhet i samband med det. Så det ska vi försöka hinna med innan år nio är slut, samtidigt som vi förbereder oss för att skriva nationellt prov i Samhällskunskap. Tur att det inte är enformigt att vara lärare.

,

28

feb

Med fokus på fokus

Postad av Åsa

Jag kan inte minnas när jag lärde mig läsa. Det gick liksom så lätt för mig och jag kunde det när jag började i skolan. Däremot hade jag svårt för en del annat. Koordinerade rörelser var inte min starka sida och när Aerobics blev poppis så kunde jag konstatera att det inte var för mig. När någonting är riktigt svårt att lära sig, så tar det ett tag att uppfatta alla detaljer i helheten. Lärandet är en fascinerande process och för att riktigt förstå hur komplext det är, brukar jag reflektera över mitt eget lärande. Det brukar göra det lättare att sätta sig in i elevernas utveckling. Ibland kommer de bästa reflektionerna när jag bara slappnar av och följer med i ett automatiserat görande. Promenader kan skapa ett sådant tillfälle av tankeflöde.

lotus-215460_960_720Veckorna före och efter jullovet har vi ägnat åt hinduism och buddhism. Vi har testat på meditation och pratat lite om hur det kan påverka oss. Inspirerad av Jannikes Hjälten och jag så startade jag en blogg som jag kallade Tro och tanke. Vilka alster eleverna har skrivit och vilket lärande som har skett! Jag blir så galet stolt när jag läser elevernas inlägg. Under jullovet så läste jag  igenom dem för att kunna ge lite feedforward när de kom tillbaka och skulle fortsätta. Innehållsmässigt så var jag nöjd, men de hade inte alls snappat upp hur de skulle märka sina inlägg, om de alls hade fått upp dem på bloggen det vill säga.

Istället för att komma tillbaka och vara irriterad på alla ”fel” de hade gjort så fick jag rannsaka mig själv. Hur hade mina instruktioner sett ut? Vilken förförståelse hade eleverna? Vilka förutsättningar fanns för övrigt? Dels så hade mina instruktioner kunnat vara tydligare och dels så hade eleverna inte så stor erfarenhet av att blogga. Det var bara för mig att göra om och göra rätt. Ge tydligare instruktioner med både matris och checklista. Skriftligt och muntligt. På bloggen och på tavlan. Enskilt och till gruppen. Orka upprepa, trots att jag har sagt samma sak flera gånger. Visa på goda exempel och lyfta dem som gör ”rätt”.

Istället för att komma tillbaka och vara irriterad på alla ”fel” de hade gjort så fick jag rannsaka mig själv. Hur hade mina instruktioner sett ut? Vilken förförståelse hade eleverna?

12009757_973420079371292_8413958957565296694_nJag har förut beskrivit hur viktigt det är med elevexempel och att våga börja göra, för att lära sig. Den gången handlade det om bikramyoga och jag har envist fortsatt att göra. Inte perfekt eller ens särskilt bra. Men jag har inte gett upp. För någon som alltid har känt sig lite motoriskt klumpig och helst avstått från fysisk ansträngning, är det ett stort steg. Något som har slagit mig är att jag lär mig något varje pass! Oj, är det den muskeln som ska användas också? Jaha, det känns annorlunda om jag gör så här. Jag kan ju göra den här övningen nu och fortfarande andas samtidigt. De första gångerna lät det som om lärarna sa samma sak varje gång och att jag gjorde precis som de sa. Efter ett tag började jag höra nyanserna. Jag hade varit så koncentrerad på de stora dragen och rörelserna att jag inte uppfattade detaljerna. Vilken lyckokänsla som strömmar genom en när man upptäcker att man har lärt sig något.

Det härliga är att det är så lärandet ser ut även för eleverna. När de upptäcker att de har lärt sig något nytt, så tänds ett glitter i deras ögon och ett leende sprids i deras ansikte. Men först måste de få ta in de stora dragen och rörelserna, att komma in på bloggen och publicera ett inlägg, för att sedan kunna fokusera på detaljerna, lägga till bilder, länkar och skapa en layout. Läs till exempel Parvati97 och se hens utveckling i bloggandet, från det första inlägget, längs ned på sidan, till det sista som ligger högst upp. Nu hoppas jag att vi alla får ett skönt sportlov fullt av vila och lärande.

15

nov

Historiebruk runt omkring oss

Postad av Åsa

paris

När fruktansvärda saker händer så försöker vi ibland hitta förklaringen i vår historia. Attacken på Paris har många tolkat som en attack på alla européer och vårt västerländska levnadssätt. DN använder slagord och konstverk från den franska revolutionen som omslag på dagens tidning och i tidningen finns en lång artikel om hur IS har kunnat växa fram. En mycket läsvärd artikel med en fyllig bakgrundsbeskrivning där det också dyker upp en referens till första världskriget. Det beskrivs hur IS lägger ut en video där ”Sykes-Picot-linjen krossas”.

Politiska ledare världen över använder gärna historiska referenser i sina tal och vår uppgift som historielärare är att synliggöra historiebruk för eleverna. Det kan vi göra genom att visa på det när det dyker upp i aktuella händelser, men det viktigaste är att låta eleverna göra egna undersökningar kring historiebruk.

Just nu så avslutar vi ett väldigt lyckat arbete kring Världskrigens tid. Eleverna har varit engagerade och velat lära sig så mycket det bara går. I slutuppgift ska de skriva en analys av en film, bok eller spel som skildrar tiden kring första eller andra världskriget. Uppgiften föddes för två år sedan med min förra omgång nior. Egentligen kommer den ur min egen frustration att inte kunna välja av alla de filmer som skildrat andra världskriget. Så jag överlät valet åt eleverna och varje elev fick själv välja vilken film de skulle se. Texterna som jag fick in efteråt var alldeles fantastiska och för första gången så kunde jag på riktigt se hur de arbetat som”historiker”. De resonerade om huruvida filmen var trovärdig genom att jämföra den med en mängd andra källor. De var otroligt påhittiga och envisa i sitt arbete. Avslutningsvis fick de skriva en reflektion kring hur filmen använde sig av historia. För enkelhetens skull har jag delat in historiebruket i tre delar, för att underhålla, undervisa eller för att påverka. Där flera olika sorters historibruk kan förekomma i samma film.

Nu gör jag om samma uppgift med mina nya nior och jag vet att jag kommer få in lika många fantastiska texter. Den här gången har jag kunnat följa deras texter i Office365 och gett dem respons under arbetets gång. En del hade dock lite svårt att komma igång med skrivandet och de har därför inte kunnat få så mycket respons heller. Jag hoppas innerligt att de tar hjälp av varandra och ger varandra respons istället.

20

sep

Kollegialt lärande kring en fältstudie i geografi

Postad av Åsa

Varje onsdagskonferens under förra läsåret ägnade vi i SO-gruppen på högstadiet, på ett eller annat sätt, åt ett skolutvecklingsprojekt i geografi.  På våren innan hade vi genomfört en fältstudie med fem klasser i sjuan. Nu satt vi och tittade igenom elevers filmade redovisningar och vi stötte och blötte. Vi gjorde en bedömningsmatris för fältstudien och vi byggde på och byggde ut allt eftersom. Men framförallt så diskuterade vi förmågor i geografi och hur de tar sig uttryck. Det var nämligen lättare att säga vad eleverna skulle kunna efter att de hade gjort sina presentationer. En paradox som vi lärare ofta står inför när vi ska planera ett nytt arbetsområde. Vi vet vad de ska lära sig men har svårt att formulera hur det kunnandet ser ut innan vi själva har sett elevexempel. Hur ska vi då kunna ge formativ bedömning?

Det har varit en lång och mödosam vår och det känns fantastiskt att faktisk fått ihop en magisteruppsats, ”Den digitala surfplattan och fältstudien”. Ännu bättre känns det att veta att vårt ämneslag i SO har utvecklats enormt när det gäller att bedöma elevers tillämpande arbete i geografi. Min studie utgick från vårt utvecklingprojekt som staden har varit med att finansiera. De stöttade också med handledare och träffar i det ämnesdidaktiska nätverket.

Är det något som jag är tacksam för, så är det att få jobba i en kommun som satsar på det kollegiala lärandet. Mitt första utvecklingsprojekt deltog jag i inför implementeringen av Lgr 11. Då var vi en grupp SO-lärare från olika skolor i grundskolan och gymnasiet som skulle hitta ett gemensamt undervisningsproblem. Hm… Inte helt lätt. Vi fick slutligen ihop ett rollspel om pressfrihet och tillsammans med Therese Juthberg har jag skrivit en utvecklingsartikel för Pedagog Stockholm om ”Bordurien”. Trots att det ibland var jobbigt att gräva så djupt i en fråga så gav det ändå blodad tand. För det är genom det kollegiala lärandet mellan och inom skolor som vi kan utvecklas till bättre lärare. Den 30 september kör vi Teachmeet på vår skola. Ta chansen att dela med dig du med, eller kom bara för att lyssna.

6

apr

Vi undersöker världen på SETT

Postad av Åsa

På onsdag den 15 april befinner jag mig på SETT och har en Popuplektion i geografi. Nervöst som attan! Jag tar med mig eget material och egna elever som ska jobba med en uppgift i geografi och mässbesökarna ska kunna prata med oss under tiden. Jag har funderat en hel del på hur jag ska lägga upp en sådan lektion, men bestämde mig ganska snabbt för att jobba med det vi redan gör i skolan. Mina elever i åttan jobbar med ämnesområdet handel i geografi och de har valt varsin vara, att följa från produktion till konsumtion. Det är ett undersökande arbete där eleverna får träna på flera geografiska förmågor. Förutom förmågan att undersöka världen får de träna på att se mönster och förstå varför dessa mönster förändras i tid och rum. Alltid när vi jobbar med geografi så kommer hållbarhet in som en viktig aspekt. Nu har många elever upptäckt att det finns flera etiska dilemman med produktion av choklad, kaffe, läsk och kläder. chocolate-eggs-328412_640Det innebär att de måste värdera lösningar på olika utvecklingsfrågor när de konsumerar varorna. En viktig fråga som de fått ställa har varit om det finns ett bättre eller ett sämre alternativ? Spelar det någon roll vad jag väljer? Ja, många hävdar det, bland annat den här artikeln från The Guardian.

Geografi är ett visuellt ämne.  Med det menar jag att många av de geografiska verktygen är visuella. En geograf undersöker och förklarar världen med hjälp av kartor, bilder och diagram. Under snart två läsår har vi haft ett skolutvecklingsprojekt i geografi där jag och mina kollegor har jobbat med fältstudier och GIS. Jag var även med och gjorde en film för Skolverket.

I vårt skolutvecklingsprojekt fokuserade vi på hur geografiska metoder skulle kunna bedömas och jobbade fram en bedömningsmatris för fältstudier. Spännande såklart, men det ska presenteras lite senare. Däremot inspirerades jag av vårt arbete, med matrisen för fältstudien, när jag gjorde en Bedömningsmatris-till-muntlig-presentation. Eleverna fick redan innan påsklovet redovisa i grupper och ge varandra respons. Vid en bildpresentation är det viktigt att eleverna använder kartor och bilder varierat, utifrån vad de vill säga. Genom att använda olika bakgrund på kartan och zooma in på olika  nivå, så kan de berätta olika saker. Nu har eleverna fått revidera sina presentationer utifrån den feedback de fick.  Efter påsklovet ska det redovisas. Jag kommer utrusta min vikarie med filmkamera, så att alla redovisningar kan dokumenteras och jag kan bedöma i lugn och ro. Efter SETT.

8

mar

Sju anledningar till att utvärdera

Postad av Åsa

feedback-520527_640När jag var ny som lärare så utvärderade jag undervisningen efter varje arbetsområde. Trots att jag försökte formulera frågorna på olika sätt så fick jag oftast ganska korta svar och det gav varken mig eller eleverna särskilt mycket. Sedan följde en lång period då jag inte tyckte att jag behövde utvärdera. Sanningen att säga så kan det berott på att samma kritik återkom och det var inte roligt att höra. Genom att inte låta eleverna utvärdera arbetsområdet så slapp jag ovälkommen kritik. Men för några år sedan beslutade jag mig för att ta tag i projektet att ”bli en bättre lärare”. En första åtgärd blev att regelbundet utvärdera utifrån en vetenskaplig grund. Själv använder jag ”Irvings elevutvärdering av bra undervisning” från boken Synligt lärande för lärare, av John Hattie.

  1. Nya digitala redskap gör det lättare: En mängd olika verktyg gör det möjligt att fråga och sammanställa svar från många elever på ett enkelt sätt. Ofta använder jag Google forms och lägger upp frågor i bloggen. Det är enkelt för eleverna att svara, både från egna smartphones eller från skolans surfplattor. Efter det senaste arbetetsområdet så fick mina elever göra utvärderingen muntligt i gruppen. Utifrån några frågor så gjorde de en podcast som de skickade till mig. Helt plötsligt är det nya aspekter som kommer fram, intressant!
  2. Bli en bättre lärare: Att reflektera över sin undervisning ökar förmågan att se sin egen undervisning från andra perspektiv. Skickliga lärare utvärderar konstant undervisningen och anpassar den efter elevgruppen och ämnet. Här kan digitala verktyg hjälpa till, numera är det enkelt att filma en lektion. Ett tydligt sätt att handleda sig själv.
  3. Elevernas resultat blir ett mått  för en bättre undervisning: Med ett formativt förhållningssätt så använder du elevresultat för att utvärdera din undervisning. Resultaten ger en indikation om hur väl eleverna har kunnat tillgodogöra sig undervisningen. Ibland kan du använda exit-tickets eller göra läxförhöret med Kahoot. Då vet du om du måste repetera något. Medan en större bedömningsuppgift kan ge dig ledtrådar till vad du ska förändra nästa gång du arbetar med temat.
  4. Öka elevernas delaktighet och inflytande: Att bara göra utvärderingen räcker inte, det är minst lika viktigt att visa eleverna att man tar till sig av deras synpunkter. Jag brukar berätta vad som kommit fram i utvärderingarna och förklara att vi nu testar det som ni föreslagit. Återkopplingen är minst lika viktig för dem som den är för oss. Lyssnade någon på mina synpunkter? Är det jag tycker viktigt?
  5. Stärk relationen mellan lärare och elev: Genom att du visar att du bryr dig om vad eleverna tycker och att deras åsikter är viktiga, så bygger du upp förtroendet. När eleverna känner sig sedda och trygga så växer motivationen att lära och prestera.
  6. Stärk elevernas metakognitiva förmåga: När eleverna utvärderar så måste de reflektera över sitt lärande. De formulerar vad som har fungerat bra och vad som inte fungerat. Att formulera sig kring lärandet gör att elevernas medvetande kring lärandet ökar också.
  7. För att styrdokumenten säger det:  I det första kapitlet i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det: ”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.”

För den delen påminde min handledare mig om ett fint ord senast vi sågs, prokastinera. Ett exempel på när man prokastinerar är, när man ska skriva på sin uppsats, men istället skriver blogginlägg.

25

feb

KUL1415 – Vilken sann skrivglädje

Postad av Åsa

Innan vi gick på sportlov så avslutade vi ett arbetsområde i historia om den industriella revolutionen. Det är nog något av det roligaste och bästa arbetsområde som vi har gjort. Det är flera saker som har bidragit till att det blivit så lyckat men en sak är säker, det skulle inte gått att genomföra utan den digitala tekniken och fantastiska kollegor! Jag ska ta det från början. Min kollega Josefina läste om möjligheten att få trycka en bok i projektet KUL1415 och hon fick idén att vi skulle göra böcker om Stockholm under den industriella revolutionen. På det sättet skulle vi kunna skapa böcker med våra klasser samtidigt som vi arbetade med det arbetsområde som vi brukar i åttan. Tidigare hade jag arbetat med Stockholmskällan och trots att det är en fantastisk resurs, så märkte jag att det inte bara går att be eleverna gå in där och själva söka sig fram. Det behövs en hel del handledning och tydliga instruktioner. Så jag gjorde tre filmer om uppgiften, källanvändning och bedömningen. Dem la jag upp på vår årskursblogg så att eleverna kunde se dem flera gånger om de behövde det. På bloggen la jag också planering och en del andra korta filmer.KUL1415

Att arbeta med källor brukar ofta handla om att vara källkritisk, men jag ville även komma åt resonemangen om användbarhet. Eftersom jag nyligen har skrivit en uppsats om användning av historiska källor, så hade jag även läst en hel del litteratur och lyssnat på olika föreläsningar. Jag lyfte begreppet historisk empati för eleverna, som handlar om förmågan att förstå människors handlingar utifrån den tidens normer och förutsättningar. Elevernas uppgift blev  att skriva en gestaltande text utifrån någon källa i Stockholmskällan. Eftersom jag även ville bedöma deras förmåga att arbeta med och resonera kring källorna, så skulle de även skriva en logg över sitt arbete. Vilka fantastiska och unika texter jag har fått in! Där måste jag också tacka för ett mycket gott samarbete med lärarna i svenska. På svenskan har eleverna gått igenom olika textgenrer och många elever har läst Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström.

Utan tillgång till datorer och surfplattor hade eleverna inte kunnat hitta bra källor, läsa, tolka och värdera dem. Att skriva sina texter i Office 365 har gjort det möjligt för mig att ge fortlöpande feedback. Texterna tappas inte bort när de sparas i 365. Eleverna har till och med kunnat komma åt texterna från sina mobiler, de gånger som datorer inte har räckt till (tyvärr alltför många gånger). Nu kommer den riktigt roliga biten med digital teknik. Elevernas texter har publicerats på den sida som KUL1415 har ställt till förfogande för vår skola, Mälarhöjdens kulsida. Det innebär att texterna kan få många fler läsare än en vanlig uppsats. De skapas för en riktig publik och samtidigt har de första texterna fungerat som elevexempel åt de elever som har haft svårt att komma igång. Elevernas texter läggs upp vartefter och förhoppningsvis kan jag även lägga till några av loggarna också. Läs och njut!

5

dec

En paus i vardagen

Postad av Åsa

Gårdagen var intensiv, som så många andra dagar. Jag deltog i både medarbetarsamtal och förstelärarmöte och däremellan hade jag lektion och rastvakt. Dessutom hade två kollegor en mycket uppskattad presentation av appar de använder i matten och No:n, på vårt gemensamma fika och en app till kaffet. Dagen gav ändå en hel del tid för eftertanke och reflektion och det som jag konstaterade är att jag kanske har lite mycket att göra. Vilken tur att jag då även skulle gå på bikramyoga på kvällen. Förutom då vi en gång fick pröva skrattyoga på en studiedag (många år sedan), så har jag inte hållit på med yoga förr. Nu har jag dock gått på bikramyoga i två månader och träningen passar mig perfekt.meditation-473753_640

Under 90 min måste jag bara fokusera på att försöka följa instruktionen och styra kroppens muskler och andning. Allt sker i en lokal med cirka 45 graders värme. Bikramyogan lär skilja sig från annan yoga på det viset, att instruktören berättar vad du ska göra istället för att visa. Hur ska jag då veta att jag gör rätt? En instruktör brukar säga: Du kan inte kunna, utan att börja. Du måste börja, för att kunna. Det är precis vad jag vill säga till eleverna, som är så osäkra på att göra något nytt, eftersom de känner sig bedömda hela tiden. De måste våga sätta igång med görandet, för att så småningom komma in i kunnandet. Betygen skapar en otrolig stress hos eleverna och en teoretisk instruktion hjälper dem inte alltid att förstå vad de ska göra. Jag har också svårt att förstå vad jag ska göra när instruktören säger: lyft armarna ovan huvudet och svinga höger arm under vänster, lås knäna, spänn rumpan och magen, sjunk ned och lyft vänster ben ovan höger…  Allt går så snabbt, och inte kan jag skillnad på höger och vänster heller. Vilken tur att jag då har 25 andra att titta på i lokalen. Hur gör de? Alla utgör de ett exempel på görandet, som hjälper mig att tolka instruktionen. Att elevexempel är viktiga för elevers lärande får en helt ny betydelse för mig som elev.

Om bloggen

Porträtt på Åsa Colliander-Celik som står framför en bokhylla.

Hur använder vi lärare digitala verktyg? Måste vi veta mer än våra elever eller är det ok att inte kunna allt? Med den takt som IT-tekniken utvecklas i så är det i stort sett omöjligt att hinna ta in allt nytt.

Men vi är i alla fall några som försöker. Jag testar gärna nya digitala verktyg och försöker hela tiden lära mig mer. Ibland blir det mest att jag nosar på ytan och andra gånger tar jag ett djupt dyk ner. Ibland glömmer jag bort det jag lärt mig och ibland gör jag fel. Om allt detta tänker jag berätta och om hur vi på vår skola försöker få fler att våga pröva.

Jag som skriver här heter
Åsa Colliander Celik och är So-lärare på Mälarhöjdens skola och en av skolans nya förstelärare. Jag har alltid varit intresserad av nya saker och har därför lärt mig en hel del på egen hand inom IT. Numera ingår jag i skolans IKT-grupp och vi möter en blandning av svåra och roliga utmaningar. Av mina ämnen så tycker jag geografi är roligast. Även där jobbar jag med digitala verktyg och handleder några kollegor i ett projekt om GIS. Recenserar även appar på skolappar.nu.

Kontakt: Åsa Colliander Celik

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier