Aktuellt

20

sep

Kollegialt lärande kring en fältstudie i geografi

Varje onsdagskonferens under förra läsåret ägnade vi i SO-gruppen på högstadiet, på ett eller annat sätt, åt ett skolutvecklingsprojekt i geografi.  På våren innan hade vi genomfört en fältstudie med fem klasser i sjuan. Nu satt vi och tittade igenom elevers filmade redovisningar och vi stötte och blötte. Vi gjorde en bedömningsmatris för fältstudien och vi byggde på och byggde ut allt eftersom. Men framförallt så diskuterade vi förmågor i geografi och hur de tar sig uttryck. Det var nämligen lättare att säga vad eleverna skulle kunna efter att de hade gjort sina presentationer. En paradox som vi lärare ofta står inför när vi ska planera ett nytt arbetsområde. Vi vet vad de ska lära sig men har svårt att formulera hur det kunnandet ser ut innan vi själva har sett elevexempel. Hur ska vi då kunna ge formativ bedömning?

Det har varit en lång och mödosam vår och det känns fantastiskt att faktisk fått ihop en magisteruppsats, ”Den digitala surfplattan och fältstudien”. Ännu bättre känns det att veta att vårt ämneslag i SO har utvecklats enormt när det gäller att bedöma elevers tillämpande arbete i geografi. Min studie utgick från vårt utvecklingprojekt som staden har varit med att finansiera. De stöttade också med handledare och träffar i det ämnesdidaktiska nätverket.

Är det något som jag är tacksam för, så är det att få jobba i en kommun som satsar på det kollegiala lärandet. Mitt första utvecklingsprojekt deltog jag i inför implementeringen av Lgr 11. Då var vi en grupp SO-lärare från olika skolor i grundskolan och gymnasiet som skulle hitta ett gemensamt undervisningsproblem. Hm… Inte helt lätt. Vi fick slutligen ihop ett rollspel om pressfrihet och tillsammans med Therese Juthberg har jag skrivit en utvecklingsartikel för Pedagog Stockholm om ”Bordurien”. Trots att det ibland var jobbigt att gräva så djupt i en fråga så gav det ändå blodad tand. För det är genom det kollegiala lärandet mellan och inom skolor som vi kan utvecklas till bättre lärare. Den 30 september kör vi Teachmeet på vår skola. Ta chansen att dela med dig du med, eller kom bara för att lyssna.

0 kommentarer

Om bloggen

Porträtt på Åsa Colliander-Celik som står framför en bokhylla.

Hur använder vi lärare digitala verktyg? Måste vi veta mer än våra elever eller är det ok att inte kunna allt? Med den takt som IT-tekniken utvecklas i så är det i stort sett omöjligt att hinna ta in allt nytt.

Men vi är i alla fall några som försöker. Jag testar gärna nya digitala verktyg och försöker hela tiden lära mig mer. Ibland blir det mest att jag nosar på ytan och andra gånger tar jag ett djupt dyk ner. Ibland glömmer jag bort det jag lärt mig och ibland gör jag fel. Om allt detta tänker jag berätta och om hur vi på vår skola försöker få fler att våga pröva.

Jag som skriver här heter
Åsa Colliander Celik och är So-lärare på Mälarhöjdens skola och en av skolans nya förstelärare. Jag har alltid varit intresserad av nya saker och har därför lärt mig en hel del på egen hand inom IT. Numera ingår jag i skolans IKT-grupp och vi möter en blandning av svåra och roliga utmaningar. Av mina ämnen så tycker jag geografi är roligast. Även där jobbar jag med digitala verktyg och handleder några kollegor i ett projekt om GIS. Recenserar även appar på skolappar.nu.

Kontakt: Åsa Colliander Celik

Senaste kommentarer