Visar inlägg med tagg:

9

nov

45269581_260324874651983_5027083564395528192_n

Historiska filmer om andra världskriget

Äntligen läser vi Världskrigens tid med våra nior. Den första frågan man får av sina elever i sjuan som SO-lärare brukar vara, ”När ska vi läsa om andra världskriget?”. Nu är det dags. Jag har tidigare skrivit om ett väldigt lyckat arbete om att göra filmanalyser av historiska filmer. Den här gången har eleverna själva fått välja film och de har sett den hemma som läxa. I skolan får de arbeta med att analysera filmens trovärdighet, användbarhet och filmens historiebruk. Det är en uppgift som alla går in i med stort engagemang eftersom de själva valt en film de är intresserade av.

Checklistor på Post-it-lappar

Vissa elever har dock svårt att arbeta självständigt när det är många olika saker att hålla reda på. De kan ha svårt att avgränsa eller så fastnar de i arbetet för att de inte vet vad nästa steg är. Därför har jag i år producerat olika checklistor som ska ge eleverna stöd i arbetet och skrivandet. Självklart har jag skrivit ut dessa listor på Post-it-lappar så att eleverna kan ha dem lätt tillgängliga.

Post it lappar

Nya råd för betyg och betygssättning

Den här bedömningsuppgiften stämmer väl överens med Skolverkets nya råd för betyg och betygssättning. Den utgår från alla fyra övergripande syftena med historieundervisningen, nämligen att:

  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

  • reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och

  • använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Samtidigt kan jag använda flera olika kunskapskrav i min bedömning och ger då eleverna möjlighet att visa sina kunskaper på ett varierat sätt. I den här uppgiften så märker jag att de ofta har lärt sig mer om världskrigets händelser, orsaker och gestalter än om jag bedrivit en annan typ av undervisning. Därför gillar jag att Skolverket betonar att vi ska vara öppna för all den kunskap som eleven visar i en bedömningssituation.

Läraren behöver även vara öppen och lyhörd för att eleverna kan komma att visa annat kunnande än det som läraren har förväntat sig. Vilka delar av ämnets eller kursens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav som aktualiseras i bedömningssituationen beror alltså både på hur läraren har utformat situationen och på vad eleverna visar i den.

s 17 Skolverkets allmänna råd med kommentarer, Betyg och Betygssättning, Skolverket 2018

Olika behov kräver olika lösningar

I mina klasser finns det oftast flera olika handlingsplaner att ta hänsyn till och många elever behöver extra anpassningar. Att skriva checklistor och bryta ned en uppgift så här var en anpassning som jag från början gjorde med en specifik elev i åtanke. Men många anpassningar som jag gör i klassrummet brukar jag erbjuda alla. På så sätt känner sig ingen utpekad och alla får tillgång till de anpassningar som erbjuds. Vi har flera hörselkåpor i varje klassrum vid tyst skrivande. De som vill kan alla lyssna på läroböckerna via Inläsningstjänst. Vi påminner alla elever om vad som ska göras genom att skriva instruktioner på tavlan. Även att använda dessa checklistor erbjuds alla mina elever. Det är också verkligen en bred blandning av elever som vill använda dem. Sedan har inte alla samma nytta av dem såklart.

45598299_713716892347161_5539138962813091840_n

19

maj

Skriv ut dina egna post it och notislappar

En grön, en gul och en orange post it lapp med tryck på.

En grön, en gul och en orange post it lapp med tryck på.Jag såg ett så fiffigt tips på en amerikansk undervisningsblogg och kunde inte låta bli att kopiera. Kopiera i dubbel bemärkelse för det här tipset handlade om att kopiera på notislappar. Jag började med att bara översätta några av  lapparna. Vartefter att jag gjorde det så kom jag på flera egna och kombinerade dem bland annat med tips om rollfördelning vid grupparbete från kooperativt lärande. Det är lättare att komma ihåg vilken roll man har om man har bilden på en lapp som du kan sätta på mappen eller boken. Rollerna på post it kan du hitta här.

Checklista och begrepp ger stöd för skrivandet

Eftersom våra åttor precis har varit på PRAO så passade jag på att göra en liten stödstruktur för dem. Dels en lista på begrepp som de kan använda i sin text och även en checklista för skrivprocessen.

Imponera på eleverna

Det ser svårare ut än det är att göra det här, så eleverna blir så där härligt imponerade när de får en sån här lapp. Man fäster Post it lapparna på ett A4-ark efter mallen och lägger den i sidofacket på kopiatorn. Det enda som är viktigt att man tänker på när man ska göra det här är att man lägger in Post it-lapparna med klisterfältet först. Vissa kollegor var väldigt misstänksamma och trodde att jag skulle orsaka stopp i kopiatorn. Det skulle ju inte vara så populärt. Här är en film som går igenom hur du gör, steg för steg.

Kombinera två bra tips med varandra

Eftersom internet flödar av roliga tips och appar så räcker det med att vara lite kreativ så har man skapat ett nytt användningsområde för en metod man använt tidigare. Vi har tidigare jobbat med sambandsord och metod i SO men eleverna har fortfarande lite svårt att fördjupa sina texter. Genom att betona en eller ett par texttyper åt gången så kommer det så småningom att sätta sig. Som stöd kan de då ha de sambandsorden på en Post it-lapp.

Skapa din egen avatar

Tecknad figur som formar ett O med pekfingret och tummenSom en kul grej testade jag även att kombinera Bitmoji med Post it och tänkte att de kan vara roliga att använda när man vill ge feedback på en text eller uppgift. Det ser personligt och kul ut med en egen tecknad avatar som kan användas analogt genom att skriva ut dem. För att skapa dessa måste du först skapa en avatar i  Bitmoji.

De mallar som jag har gjort och delat kan du använda direkt. Vill du göra ändringar så får du först kopiera dem och spara som ett nytt dokument. Sen är det bara att sätta igång!

Svan med två ungar på ryggen

Svan med två ungar på ryggenEtt av mina ledord i arbetet är att alla föräldrar skickar det finaste de har till skolan. Det var något som någon av mina metodiklärare på Lärarhögskolan sa och det fastnade hos mig. Innebörden är att alla föräldrar gör så gott de kan och i deras ögon, är deras barn det bästa som finns. Vi ser ibland otillräcklighet hos föräldrar och vissa lärare kan till och med prata illa om föräldrar som inte riktigt klarar av att skapa struktur för sina barn. Men jag väljer hellre att se föräldern som kämpar och försöker men ändå kanske inte når ända fram. Det synsättet skapar en mjukare relation till både förälder och barn. Jag dömer inte, vi gör alla så gott vi kan. Utifrån det förhållningssättet kan det vara lättare att både ta och ge råd och tips och skapa de bästa förutsättningarna för varje elev.

Alla föräldrar skickar det finaste de har till skolan.

Från okänd metodiklärare på LHS

Sedan finns det föräldrarna som faktiskt är kompetenta föräldrar och kräver att även vi i skolan ska vara kompetenta pedagoger. Ibland uppfattas de här föräldrarna som krävande och jobbiga. Även de här föräldrarna kan det pratas illa om i personalrum. Men även här måste vi se att de bara gör det som varje förälder borde göra, nämligen säkerställa att skolan fungerar för deras barn. Jag får också mail som jag tycker är jobbiga och jag kan också gnälla lite om detta till mina kollegor. Samtidigt som jag vet att det ofta ligger något korn av sanning i förälderns sätt att se saken också. De här mailen och samtalen ska sporra oss att bli bättre, inte få oss att skriva gnälliga inlägg i sociala medier. Det är möjligt att det här är konflikter som har ökat på grund av friskolereformen som gjort skolan till en marknad.

Språkstörning är en okänd diagnos för många pedagoger

Språkstörning är en diagnos som dyker upp allt oftare i våra klassrum. I alla fall på papperet för antagligen har det alltid funnits barn med språkstörning, men då har vi klassat dem som”svaga”. Här har jag varit en av de okunniga pedagogerna som inte ens vetat om att denna diagnos fanns. När man vill veta mer om språkstörning så är texterna på nätet fyllda av termer och begrepp som inte är självklara för någon som inte är insatt. En av de bästa sidorna jag hittar är faktiskt skapad av just en sådan här förälder som kämpar för sitt barns rätt. En sida som är tydlig och upplysande och som ger konkreta tips och råd. Dessutom finns källor angivna och det är lätt att kolla att denna förälder vet vad hon pratar om. Det här är en av skolans hjältar. Här finns en förälder som är kunnig och påläst och som vet vilka svårigheter barnet har och det ska vi ta hjälp av i skolan. Vi måste i högre grad se föräldrarna som experter på sina barn.

Föräldrarna är våra vardagshjältar

Jag beundrar de föräldrar som kämpar i vardagen med att fostra sina barn och som dessutom ibland får kämpa mot en oförstående skola. Jag var nog själv en sådan förälder som tyckte att skolan inte alltid kunde se de svårigheter som jag kunde se att mina barn hade. Med en envishet som heter duga så kunde jag dock se till att mina barn fick det stöd de behövde. Idag har jag en syster som kämpar med samma envishet. Ett av min systers barn fick en infektion i samband med förlossningen och den infektionen ledde till hjärninflammation. Något som nu har visat sig ha gett efterverkningar i form av en språkstörning.

Min syster är en av dessa hjältar som skolan behöver. Kunnig och tålmodig skapar hon de rätta förutsättningarna för sina barn och bäddar för att skolan ska göra sitt. Hon är kreativ och hittar hela tiden på nya sätt att locka fram lärandet och struktur hemma. Hon kämpar med att få tiden att räcka till för hela familjen och tillsammans med sin man sätter hon alltid barnens bästa först. Det kan handla om att tacka nej till sammankomster för att barnet inte orkar med för mycket intryck eller att hoppa över löprundan för att läsa en godnattsaga. Ändå så är hon full av värme, trygghet, knäpp humor och har nära till både skratt och gråt. Precis en sån syster man vill ha.

Vilket samhälle vill vi egentligen ha? Ett samhälle där de ”starka” föräldrarna får igenom anpassningar för sina barn medan de andra barnen får klara sig så gott de kan. Välutbildade och engagerade föräldrar, som drivs av en kärlek till sina barn, som gör dem starkare än de skulle varit utan den, kan påverka skolan medan ensamstående föräldern utan titel har högre trösklar. Dessutom kan det vara så att de själva har liknande svårigheter som sina barn, då barnen troligen har ärvt både styrkor och svagheter av sina föräldrar. Men även dessa föräldrar är experter på sina barn och det måste vi i skolan ha tillit till. Läs gärna hur den här föräldern beskriver hur hon har mött två olika bemötanden från skolan och hur det har upplevts. Vi måste se till att alla elever får det stöd de har behov av och att kunskapen kring olika funktionsnedsättningar ökar. Klimatet i samhället måste vara så att bägge parter ser varandras kompetens och respekterar denna.

Följ Hjärnfonden på twitter och ge en gåva till den forskning som sker på hjärnan.

24

mar

Lugn och ro-lådan

17474890_1385742538139042_35544861_nJag och flera av mina kollegor tycker att många barn idag har svårare att koncentrera sig. Vi upplever att de har kortare uppmärksamhetsspann och att lektionerna behöver vara varierade och underhållande för att hålla kvar elevernas fokus.

Har vi fler barn med koncentrationssvårigheter idag än för 20 år sedan? Både ja och nej skulle jag svara. Barn idag tränar inte på att ha tråkigt. De barn som är sårbara för koncentrationssvårigheter har det svårare idag, då både samhället kräver mer och barn får träna koncentrationen mindre.

Istället för att klaga på dagens ungdom eller samhället av idag, har vi funderat på hur vi ska möta situationen. Vi har samlat på oss lite olika saker som kan hjälpa eleverna att hålla fokus under genomgångar. Jag hittade även en undersökning som visade att vissa barn har ett behov av att få pilla med något för att kunna hålla fokus. I mitt klassrum står nu en ”Lugn och ro-låda”.

Innehållet i Lugn och ro-lådan

  • Hörselkåpor som främst används när det ska vara tyst arbete. Då blir nämligen vissa ljudkänsliga personer störda av pennrasp eller att någon snörvlar.
  • Lera av play doh-typ.
  • Anti-stressbollar
  • Gyroskop som vi har skrivit ut med 3D-skrivaren
  • Labyrinter av fleece med en kula inuti.
  • Rubiks twist som går att forma i olika figurer17439498_1385742564805706_537633660_n

Så tycker eleverna om lådan

Hörselkåporna har vi haft längst och det är bara några få elever som använder dem. Här är ett av de stora missförstånden i skoldebatten, att barn behöver hörselkåpor för att det är för hög ljudnivå när det i själva verket är när det blir för tyst som de kan behövas. Ibland när vi ska ha tyst skrivning sätter vi istället på yoga-musik. Då finns det ett fåtal elever som får kryp i kroppen av musiken och därför sätter på sig kåporna.

Vad gäller leran så är den väldigt populär just nu. Vissa elever sitter och knådar leran lite planlöst medan andra elever sugs in i ett kreativt flöde som kanske inte alltid gynnar koncentrationen på skolarbetet. Några blir störda av doften på den köpta leran medan andra tycker att det doftar jättegott.

Bollar är alltid lite svårt och lockar gärna till att kastas runt. Ändå är det vissa elever som föredrar dessa och kan hantera dem utan att det stör andra. Gyroskopen är också populära och vissa blir jättelugna av dem. Andra föredrar den mjuka labyrinten i fleece.

Det viktiga är ändå samtalet om dessa saker i Lugn och ro-lådan och i veckan hade vi en längre utvärdering och diskussion av den i klassen. Eleverna tyckte väldigt olika och de kunde även se att för vissa elever så tog ”saken” överhanden istället för att hjälpa eleven att fokusera på skolarbetet. Eftersom alla är olika så är det viktigt att alla får pröva sig fram och själva utvärdera vad som fungerar för dem. På så sätt ger vi dem verktygen för fokus i många andra situationer också.

Andra tips för att öka koncentrationen

Att sitta stilla alltför länge fungerar inte bra för unga hjärnor. Om det är en lång lektion kan man därför lägga in ett kort pass av rörelse. En kollega till mig brukar göra några yoga-övningar med eleverna innan viktiga uppgifter. Andra kör Just Dance som får igång pulsen.

Att variera undervisningen är givet om man vill behålla elevernas fokus. Dessutom använder jag glasspinnar eller mini-witheboards när jag ställer frågor till klassen så att alla är alerta. Att få diskutera frågor i par under en genomgång fungerar också bra föra att aktivera eleverna och därmed bibehålla deras uppmärksamhet.

Genom alla de här olika sätten att möta svårigheter inom koncentration och uppmärksamhet så underlättar vi skolan för alla barn, utan att göra avkall på lärandet. På så sätt kan barn med dessa svårigheter inkluderas i klassen på ett naturligt sätt.

JerusalemVi har försökt att läsa  de abrahamitiska religionerna på fyra veckor. Det är givetvis en omöjlighet för elever i sjuan att försöka lära sig ”alla” viktiga fakta om judendom, kristendom och islam på den korta tiden. Vi förutsatte att de redan hade kunskaper om de tre religionerna från mellanstadiet och satte igång med att jobba med några myter från det gamla testamentet. Vi hade några genomgångar om de olika religionerna och lite om hur några myter skiljer sig åt.

Jämförelser av religioner

Det blev många jämförelser under dessa veckor. Bland annat tittade vi hur religionerna ser på Jerusalem utifrån en artikel i DN som jag gjorde om till en Prezi.

Eleverna får välja frågor

Sedan delades eleverna in i tre grupper som läste om varsin religion. Men hur skulle detta kunna bedömas? Vi hade valt ut tre kunskapskrav som vi jobbar mot i sjuan och dessa skulle nu prövas.

Eleven har  kunskaper om de centrala tankegångarna och urkunderna kopplade till konkreta handlingar och uttryck i de olika religionerna.

Eleven kan  föra resonemang om likheter och skillnader inom och mellan religionerna.

Eleven kan föra resonemang om hur religioner kan påverka vad som sker i samhället och hur det som sker i samhället kan påverka en religion.

Det kluriga var bara att hitta frågor som gav eleverna möjlighet att visa dessa förmågor utifrån att de faktiskt hade lärt sig så många olika fakta och om tre olika religioner. Istället för att skapa ett prov med ett antal frågor så gjorde jag diskussionslappar kring olika teman. I varje tema hittade jag på en fråga som svarade mot ett av de tre kunskapskraven. Sedan var det upp till eleverna att välja frågor och teman. Varje elev fick välja vilka tre frågor som hen ville besvara. Frågorna kunde handla om samma tema eller vara valda från olika teman. Det viktiga var såklart att eleverna kunde visa sina förmågor utifrån alla tre kunskapskraven.

Presentation

Här kan ni hitta alla frågorna: OneDriveAbrahamitiska religioner Bedömningsfrågor

Eleverna väljer redovisningsform

Vi frågade i alla klasser om eleverna ville göra bedömningsuppgiften skriftligt eller muntligt. Det blev en liten övervikt för de som ville göra uppgiften muntligt. Det enkla skulle då vara att låta ett majoritetsbeslut gälla och låta alla få göra uppgiften muntligt. Istället valde vi att låta de elever som ville göra den muntligt sitta i grupper om två-tre personer och diskutera frågorna tillsammans. Genom att de spelade in sitt samtal kan vi lärare i efterhand bedöma vilket kunnande eleven har uppvisat.

Samtidigt hade vi det alldeles tyst i klassrummet där de som ville skriva ned sina tankar kunde göra detta. Vi är alla olika och för vissa så fungerar det bäst när de får strukturera sina tankar som ett skriftligt svar. För andra passar det bättre att utveckla sina tankar i ett samtal i samspel med andra.

Bildstöd hjälper språksvaga

För att göra det tydligt vilket av de tre kunskapskraven som varje fråga rörde sig om så tog jag en clip art-figur och satte framför frågan. På det sättet så tydliggörs kunskapskraven att det första handlade om vad människan gör i relation till vad som står skrivet i de heliga skrifterna. Vi har jobbat med Venn-diagram i vår metodkurs vid uppstarten och därför blev det naturligt att ta ett Venn-diagram som symbol för kunskapskravet att jämföra. Den tredje bilden fick bli en jordglob som symbol för samhället och med religiösa symboler kring som en påminnelse om att de påverkar varandra.

Ge eleverna möjlighet att lyckas

Alla de här valen som jag gjorde som lärare påverkade mina elevers möjligheter att lyckas. En förutsättning för att kunna prestera i skolan är att man har förstått vad man ska visa. Där hjälpte bildstödet till och att eleverna fick frågorna på lektionen innan bedömningstillfället. När varje elev får välja den form som hen känner sig tryggast med så ökar självförtroendet. Att dessutom få utgå från de fakta som man känner sig tryggast med gör att fler vågar sig på att resonera utifrån de högre nivåerna i kunskapskraven. Så med dessa små justeringar av ett bedömningstillfälle så hoppas jag att jag lyckades skapa ett bedömningstillfälle där alla kunde prestera utifrån sin egen potential.

Anpassning av undervisningen för alla är inkluderande

Hos oss försöker vi i allra möjligaste mån anpassa undervisningen så att den ska passa elever med särskilda svårigheter eller med någon neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Utan att för den delen sänka kraven eller förväntningarna med alltför enkla uppgifter. På så sätt gynnar vi samtliga elever.

5

feb

I det första avsnittet av PK-mannen från UR så funderar Musse Hasselvall på vad som är manligt och vilka ord han och hans killkompisar använder som positiva eller nedsättande. Det är frågor som vi alla måste fundera på och det jobbar vi med just nu i vår skola. Vi håller på med en HBTQ-certifiering av skolan och all personal måste genomgå en utbildning. Den här veckan läste vi ett material från RFSL och de har även en utmärkt begreppsordlista på sin hemsida. Sättet vi uttrycker oss på speglar vilka normer och fördomar vi faktiskt har.

Efter att ha jobbat med de här frågorna så kände jag att jag faktiskt blir tvungen att formulera om vissa övningar jag har. Som medveten SO-lärare så tänkte jag att det inte riktigt gäller mig.amjslpjcv2ed3grqu1pv Jag är väl så medveten om olika gruppers rättigheter och hur jag använder språket? Redan dagen efter vår diskussion i arbetslaget, så skulle jag genomföra ett rollspel med eleverna. De skulle få spela en familj som skulle möta olika händelser och jag insåg att jag inte alls hade behövt könsbestämma familjedeltagarna. Så jag gjorde snabbt om rollspelet och lät eleverna vara mer fria.

Tillbaka till UR:s serie PK-mannen. Till varje avsnitt så finns en lärarhandledning med diskussionsfrågor och programmen är endast 15 minuter långa och därmed perfekta att använda som startpunkt i diskussioner kring värdegrunden med eleverna. De fick även mig att tänka efter en hel del, så eventuellt så tittar vi på dem tillsammans i arbetslaget också.

28

jan

Det kan du göra med en 3D-skrivare

16295789_1323554927691137_1530992772_n

Vad kan egentligen en SO-lärare göra med en 3D-skrivare? De flesta förknippar nog 3D-skrivare med teknikämnet eller med estetiska ämnen. Men faktum är att vi har uppskattat skolans skrivare väldigt mycket och har hittat flera användningsområden för den. Det senaste jag skrev ut var en pussel-karta över Europa. Vi har letat efter något liknande att köpa, till elever som har svårt att lära sig kartan, men inte hittat något.

Här är varje land en bit (utom Ryssland som består av flera bitar) och på baksidan har jag skrivit landets namn så att de fungerar som flash-cards. På framsidan har jag ritat en norrpil så att eleven har en riktning att förhålla sig till. Det här ger eleven möjlighet att lära känna varje lands form och vilka grannländer de har på ett taktilt och lekfullt sätt. Som en vidareutveckling funderar jag på att färglägga kustgränser blå och landgränser gröna. Om en bit kommer bort är det bara att skriva ut en ny. Pusslet har jag inte ritat själv utan laddat ned på Thingiverse, en guldgruva med roliga saker.

Jobba med modeller i geografin

Om jag hade jobbat på mellanstadiet hade jag skrivit ut länder som topografiska kartor och låtit eleverna färgsätta dem efter naturförhållanden. Man kan även sätta ut de största städerna i landet. Även sådana kartor har jag hittat på Thingiverse, som de här topografiska kartorna över Island och Schweiz. Att få känna på var riftdalen mellan den amerikanska och den europeiska kontinentalplattan går är spännande och ger en förståelse för hur naturen formas. 16325953_1323865720993391_470463933_o16357685_1323865847660045_79856125_o

Entreprenöriellt lärande

När vi förra året arbetade med Operation dagsverke så hade vi en designtävling i skolan. Omröstningen skedde över nätet med hjälp av Google forms. Det vinnande förslaget blev till en berlock/nyckelring/väsksmycke som eleverna i år 5 fick sälja. Vi tillverkade hänget med hjälp av 3D-skrivaren och skrev ut i två olika färger som vi sen satte ihop. Alla som skänkte minst 50 kronor fick sedan ett hänge som tack för stödet. Totalt lyckades skolans elever samla in 128 473 kr!

I år hoppas vi att eleverna själva kan rita förslag på hängen i något 3D-program. Själv gillar jag 123D-design och för yngre barn passar Tinkercad bra. Tjejerna på Girlscode har jobbat en del med att rita och skriva ut hängen och det går det att läsa om i deras blogg.

Här nedan kan du se massproduktionen av förra årets hängen och det slutliga resultatet.16358995_1323569084356388_1636027440_n

16358657_1323571957689434_1268898523_n

30

apr

Att våga välja bort det digitala

13059468_1094348523945113_106280947_nI mitt klassrum, och på vår skola, har vi bestämda platser i klassrummet och läraren bestämmer. Att läraren bestämmer placeringen i klassrummet kommer ur ett förhållningssätt där vi ser till alla elevers behov. Att komma in i klassrummet och börja med att leta efter en plats att sitta på är inte en optimal start på ett nytt lärandetillfälle. Hos många elever skapar sådana tillfällen oro. En oro som vi kan undvika med ett tydligt förhållningssätt hos pedagogerna på skolan. Nytt arbetsområde innebär nya grupper och därmed nya platser.

När man haft eleverna i flera år så har man som lärare redan testat en mängd olika gruppkons12992980_1094348560611776_2140574117_ntellationer. Ibland har kompisar fått arbeta tillsammans och ibland har jag parat ihop elever som inte brukar prata så mycket med varandra. Vissa gånger har jag delat in dem i rena tjej- och killgrupper. Oftast är det blandade grupper. Så hur ska man då tänka när man ska dela in eleverna för sjuttioelfte gången? Eller måste jag verkligen tänka? Oftast så brukar jag tänka noga, men ibland låter jag slumpen avgöra. Det var vad jag ville göra denna gång.

Även om jag ville låta slumpen avgöra, så vill jag inte lotta in dem i grupper på något ”traditionellt” sätt eller genom att använda någon grupperingsapp. Utan istället tänkte jag göra gruppindelningen till ett lärtillfälle och ett sätt att skapa intresse och nyfikenhet för arbetsområdet Kalla kriget.

Det är inte alltid som det passar bäst att använda digitala verktyg, utan ibland måste våga välja bort det. I förra veckan ordnade vi en studiedag i IKT för våra kollegor och själv förberedde jag för en analog uppstart av vårt nya arbetsområde. Så jag har jobbat intensivt med kopieringsapparaten och lamineringsmaskinen.

Eleverna kommer att få ta varsin lapp, med antingen en bild, en karta eller ett ord (ett som börjar med stor bokstav och ett som börjar med liten) som sedan ska paras ihop. För mig blir det samtidigt ett sätt att undersöka deras förförståelse. Har de koll på några av de stora händelserna under Kalla kriget? Kommer de para ihop orden rätt? Kommer de i så fall hitta de elever som har bilden och kartan som hör till? Förutom att det blir ett tillfälle för eleverna att samtala och försöka lösa en gåta, så blir det ett lustfyllt sätt att starta ett område på.

12966608_1094348537278445_652165341_nOm du själv vill använda mina kluringar så hittar du word-dokumentet här: Gruppindelning Kalla kriget. När arbetsområdet är slut så kan det vara kul att se om det går lättare att para ihop korten rätt.

För eleverna blir detta i vilket fall som helst, en lektion då vi väljer bort det digitala arbetssättet till förmån för ett där samtalet står i fokus. Det är endast genom att prata med och ta hjälp av sina klasskamrater som de tillsammans kan hitta fram till sina rätta grupper.

13

sep

One size passar inte alla

image”Det skulle man aldrig kunna tro , att du som är så lugn har adhd” är en av kommentarerna som jag har mött efter mitt blogginlägg om mina koncentrationssvårigheter. Till viss del kan jag förstå dem. För många har en bild av hur adhd ser ut, men få passar in i den mallen. I själva verket finns det lika många versioner av koncentrationssvårigheter och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som det finns människor som har dem. One size passar inte alla! Flera gånger kan svaghet vändas till styrka beroende på omständigheterna och förmågan att tänka utanför ramarna efterfrågas alltmer. Det finns några vanliga myter som jag gärna skulle vilja slå hål på.

”Adhd finns inte, det är bara läkemedelsbolagen som vill sälja medicin”

Som tur är så möter jag inte den här uppfattningen speciellt ofta och när jag gör det blir jag faktiskt rätt förbannad. Uppfattningen hänger ofta ihop med att adhd går att ”bota” med rätt uppfostran och lite ordning och reda. Tyvärr får föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar möta en del skuldbeläggande från både skolan och övrig omgivning. Den här myten hänger också samman med en misstänksamhet mot att alltfler får diagnos. Många ser det som konstigt att fler får diagnos och anser att det måste bero på att adhd överdiagnostiseras. Själv är jag övertygad om att det i själva verket finns ett mörkertal med framför allt kvinnor som inte är diagnostiserade trots att de uppfyller kriterierna. Men visst finns det yttre orsaker till att fler får diagnos, som att vårt samhälle har blivit mer komplext och därmed kräver mer av olika exekutiva och kognitiva funktioner. En annan orsak till att fler får diagnos kan givetvis vara att vi i allt mindre utsträckning tränar på att göra tråkiga saker. Den digitala revolutionen har också bidragit till att hjärnan stimuleras när barnet väljer det och det kan innebära att hjärnan inte utvecklas på samma sätt som förr i tiden. Studier har till exempel visat att tv-tittande hos små barn senare kan ha ett samband med adhd. Vad som är orsak och verkan i detta är dock fortfarande omtvistat.

”Det är bara pojkar som har adhd”

Att även flickor har adhd börjar bli alltmer känt, även om många av mina kollegor har haft svårt att upptäcka flickorna. Det hade även jag under mina första år som lärare. Att flickors symptom skiljer sig lite från pojkarnas är en anledning till det. Andra anledningar kan vara att könsroller och förväntningar gör att flickor döljer sina svårigheter längre och bättre. Om du som tjej dessutom har någon annan diagnos, som OCD, dyslexi eller depression så kan det vara det som ”syns” för omgivningen. Många med koncentrationssvårigheter kan även ha andra tilläggsdiagnoser, vilket gör att beteenden också skiljer sig åt. Precis som alla människor så har vi också andra personlighetsdrag som är mer eller mindre framträdande och som bidrar till vår unikhet.

”Om man har adhd så kan man inte klara skolan”

Vilket man såklart kan, men inte lika bra som om man vore utan sin adhd. När jag bestämde mig för att bli lärare så hade jag en tanke att jag äntligen skulle lära mig Sveriges landskap och de viktiga årtalen i historien. Men tyvärr så har det inte fastnat ännu. Vissa säger att man egentligen skulle vara smartare än andra, medan andra ser dem som inte kan koncentrera sig som ointelligenta. Givetvis är intelligensen lika spridd som i övriga befolkningen och man kan ha talang för olika saker. Det blir besvärligare att klara skolan med adhd och att få rätt stöd är superviktigt. Många anpassningar som lärare kan göra främjar dessutom samtliga elever. På vår skola är det självklart med fasta placeringar som läraren har bestämt (slippa oro för var man ska sitta) och att skriva upp lektionens start och sluttider på tavlan (slippa undra) och många andra tekniker som syftar till en inkluderande skolgång. Det som är bra för dessa elever gynnar alla elever.

”Alla med adhd är…”

…stökiga och bråkiga är två uppfattningar om elever med adhd. Andra uppfattningar är att de är lata och dumma. Istället är det nog så att många är oerhört känsliga och de känner direkt om en lärare inte tror på dem. Att bli tråkigt bemött av en lärare är något som förtar viljan att anstränga sig och man blir den där störiga personen istället. Ironi kan vara oerhört jobbigt att bli mött med som elev. En elev som inte förstår ironi känner ändå att något är konstigt. En elev som förstår ironi kan le på ytan men känna sig sårad och tillplattad. Därför får vi aldrig ge upp de ”jobbiga” eleverna eller sluta tro på att även de kan lyckas i skolan. Framför allt ska vi vara medvetna om att eleverna känner om vi tycker om dem eller inte. Så om relationen till en elev inte fungerar som den ska, då måste jag rannsaka mig själv och fundera över vilka signaler jag själv skickar ut. Låt sådant passera som inte förstör för andra, kan vara en sak att hålla mig till när jag vill förbättra en relation, och hitta det positiva hos eleven. Ett råd som håller i alla lägen.

30

aug

brain-744207_1280Hur har du det med närvaron så här i uppstarten av terminen? Då menar jag inte den fysiska närvaron, utan om du är med i tanken, det som brukar kallas mindfulness. En sak som har blivit tydlig med digitaliseringen är att många har mycket svårare att koppla av/ned idag och att störningsmomenten i vardagen hela tiden finns där. Ett problem är också att försöka göra många saker samtidigt, multitasking. Egentligen är det nästan omöjligt för hjärnan att klara av det, utan vad vi istället gör är att sekundsnabbt hoppa mellan uppgifterna. Men varje gång vi byter uppgift så måste hjärnan också ställa om och egentligen kan det ta längre tid att göra fler saker, än att fokusera på en uppgift i taget. Den enda gången som multitasking fungerar, är när vi gör något som är automatiserat samtidigt som vi gör något kognitivt krävande. Själv brukar jag alltid titta på tv när jag stryker. Det håller mitt intellekt sysselsatt medan kroppen gör något välkänt och ganska tråkigt.

Inför jobbstarten så bestämde jag mig för att det ska bli bättre ordning på mig och jag ska försöka hålla mig till en sak i taget. En anledning till det var den här videon som jag ramlade över häromdagen och den talade verkligen till mig. Den fick mig att inse att det också är viktigt att begränsa antalet fönster som jag har öppna i webbläsaren. Det är så lätt hänt att man sitter där med tio flikar öppna och visst stör det. Om du inte ser videon i fönstret nedan kan du klicka på den här länken.

Det är viktigt att vi lärare inser hur hjärnan fungerar i det digitala samhället. Vi behöver ha kunskap för att kunna vara ett stöd för elever i behov av särskilt stöd. Alla lärare måste kunna prata studieteknik med sina elever, om vi ska ha en inkluderande skolmiljö. Men ibland måste man börja med sig själv. Så från idag kommer jag köra #tablessthursdays! Att bara ha ett fönster öppet i taget i webbläsaren och för att det verkligen ska fungera så börjar jag med att öva på torsdagar. Gör ett försök du också!

Om bloggen

Porträtt på Åsa Colliander-Celik som står framför en bokhylla.

Hur använder vi lärare digitala verktyg? Måste vi veta mer än våra elever eller är det ok att inte kunna allt? Med den takt som IT-tekniken utvecklas i så är det i stort sett omöjligt att hinna ta in allt nytt.

Men vi är i alla fall några som försöker. Jag testar gärna nya digitala verktyg och försöker hela tiden lära mig mer. Ibland blir det mest att jag nosar på ytan och andra gånger tar jag ett djupt dyk ner. Ibland glömmer jag bort det jag lärt mig och ibland gör jag fel. Om allt detta tänker jag berätta och om hur vi på vår skola försöker få fler att våga pröva.

Jag som skriver här heter
Åsa Colliander Celik och är So-lärare på Mälarhöjdens skola och en av skolans nya förstelärare. Jag har alltid varit intresserad av nya saker och har därför lärt mig en hel del på egen hand inom IT. Numera ingår jag i skolans IKT-grupp och vi möter en blandning av svåra och roliga utmaningar. Av mina ämnen så tycker jag geografi är roligast. Även där jobbar jag med digitala verktyg och handleder några kollegor i ett projekt om GIS. Recenserar även appar på skolappar.nu.

Kontakt: Åsa Colliander Celik

Senaste kommentarer

Senaste kommentarer

Kategorier