Visar inlägg med kategori:

19

maj

Skriv ut dina egna post it och notislappar

En grön, en gul och en orange post it lapp med tryck på.

En grön, en gul och en orange post it lapp med tryck på.Jag såg ett så fiffigt tips på en amerikansk undervisningsblogg och kunde inte låta bli att kopiera. Kopiera i dubbel bemärkelse för det här tipset handlade om att kopiera på notislappar. Jag började med att bara översätta några av  lapparna. Vartefter att jag gjorde det så kom jag på flera egna och kombinerade dem bland annat med tips om rollfördelning vid grupparbete från kooperativt lärande. Det är lättare att komma ihåg vilken roll man har om man har bilden på en lapp som du kan sätta på mappen eller boken. Rollerna på post it kan du hitta här.

Checklista och begrepp ger stöd för skrivandet

Eftersom våra åttor precis har varit på PRAO så passade jag på att göra en liten stödstruktur för dem. Dels en lista på begrepp som de kan använda i sin text och även en checklista för skrivprocessen.

Imponera på eleverna

Det ser svårare ut än det är att göra det här, så eleverna blir så där härligt imponerade när de får en sån här lapp. Man fäster Post it lapparna på ett A4-ark efter mallen och lägger den i sidofacket på kopiatorn. Det enda som är viktigt att man tänker på när man ska göra det här är att man lägger in Post it-lapparna med klisterfältet först. Vissa kollegor var väldigt misstänksamma och trodde att jag skulle orsaka stopp i kopiatorn. Det skulle ju inte vara så populärt. Här är en film som går igenom hur du gör, steg för steg.

Kombinera två bra tips med varandra

Eftersom internet flödar av roliga tips och appar så räcker det med att vara lite kreativ så har man skapat ett nytt användningsområde för en metod man använt tidigare. Vi har tidigare jobbat med sambandsord och metod i SO men eleverna har fortfarande lite svårt att fördjupa sina texter. Genom att betona en eller ett par texttyper åt gången så kommer det så småningom att sätta sig. Som stöd kan de då ha de sambandsorden på en Post it-lapp.

Skapa din egen avatar

Tecknad figur som formar ett O med pekfingret och tummenSom en kul grej testade jag även att kombinera Bitmoji med Post it och tänkte att de kan vara roliga att använda när man vill ge feedback på en text eller uppgift. Det ser personligt och kul ut med en egen tecknad avatar som kan användas analogt genom att skriva ut dem. För att skapa dessa måste du först skapa en avatar i  Bitmoji.

De mallar som jag har gjort och delat kan du använda direkt. Vill du göra ändringar så får du först kopiera dem och spara som ett nytt dokument. Sen är det bara att sätta igång!

4

okt

Excel – ett digitalt verktyg som håller ännu

PersoSkärmklipp excelnligen har jag aldrig varit någon stor anhängare av Excel. Det mesta jag har velat göra, har gått att göra i Word. Men det finns gånger då Excel är överlägset och inte går att ersätta. På Mälarhöjden har vi infört ett system för elevscreening som vissa kallar för ”den röd-gröna röran”. Precis som på många andra skolor så upplevde vi att det var svårt att ha en bra överblick över elevvården. Vår skolledning presenterade då ett förslag att skriva in klasserna i ett gemensamt Exceldokument och att alla undervisande lärare går in i det gemensamma dokumentet och berättar hur det går för eleverna. Till början tyckte vi att det var krångligt och svårt. Många lärare var bara vana att använda Word och kände sig osäkra på Excel. Men när vi väl hade gått igenom det tillsammans så visade det sig att det gav mycket bättre överblick.

Elevvården sker efter ett rullande schema och en lärare i varje arbetslag påminner alla lärare som undervisar i den årskursen att det är dags att fylla i dokumentet. Till varje gång skapas ett nytt dokument genom att kopiera det gamla och sedan döpa om det med nytt datum. I varje dokument så finns årskursens alla klasser med. Om eleven förväntas nå målen i ämnet så kan läraren markera eleven som grön. Om eleven av någon anledning inte uppfyller målen så ska läraren markera rött. Det var tydligt och enkelt men flera lärare upplevde ändå att det var rätt trubbiga verktyg. Tänk om man kände att eleven var på gång, eller att hen hade klarat sig bra, men nu börjat få stor frånvaro? Efter viss diskussion fick vi därför igenom ett mellanting med gula fält för osäkert om eleven uppfyller målen. Vi bestämde också att varje lärare som markerade en elev som röd eller gul skulle skapa en kommentar i fältet.

Skärmklipp kommentarEn kommentar kan man skapa genom att hålla markören över rutan och högerklicka, då kommer menyfältet upp och man kan välja att skapa en ny kommentar. När elevvården har sitt möte så har förhoppningsvis alla lärare fyllt i sina ämnen och klasser. Elevvårdsgruppen kan då skriva ut varje klass och snabbt få en visuell överblick över läget just nu. Om någon elev är rödmarkerad kan de också gå in och läsa vad som står.

Det är lätt att berätta om nya appar och molntjänster men det får inte innebära att vi glömmer bort våra gamla trotjänare. Word och Excel är två sådana trotjänare. För några dagar sedan delade Carmen Winding en mall i en Facebookgrupp där hon visar hur man gör när man ska referera i Word. Den hittar ni här: HUR man källhänvisar (1) Vi glömmer bort att lära eleverna grunderna i dessa digitala verktyg och tar för givet att de behärskar dem. Egentligen behärskar många elever bara Youtube och sociala medier.

feedback-520527_640När jag var ny som lärare så utvärderade jag undervisningen efter varje arbetsområde. Trots att jag försökte formulera frågorna på olika sätt så fick jag oftast ganska korta svar och det gav varken mig eller eleverna särskilt mycket. Sedan följde en lång period då jag inte tyckte att jag behövde utvärdera. Sanningen att säga så kan det berott på att samma kritik återkom och det var inte roligt att höra. Genom att inte låta eleverna utvärdera arbetsområdet så slapp jag ovälkommen kritik. Men för några år sedan beslutade jag mig för att ta tag i projektet att ”bli en bättre lärare”. En första åtgärd blev att regelbundet utvärdera utifrån en vetenskaplig grund. Själv använder jag ”Irvings elevutvärdering av bra undervisning” från boken Synligt lärande för lärare, av John Hattie.

  1. Nya digitala redskap gör det lättare: En mängd olika verktyg gör det möjligt att fråga och sammanställa svar från många elever på ett enkelt sätt. Ofta använder jag Google forms och lägger upp frågor i bloggen. Det är enkelt för eleverna att svara, både från egna smartphones eller från skolans surfplattor. Efter det senaste arbetetsområdet så fick mina elever göra utvärderingen muntligt i gruppen. Utifrån några frågor så gjorde de en podcast som de skickade till mig. Helt plötsligt är det nya aspekter som kommer fram, intressant!
  2. Bli en bättre lärare: Att reflektera över sin undervisning ökar förmågan att se sin egen undervisning från andra perspektiv. Skickliga lärare utvärderar konstant undervisningen och anpassar den efter elevgruppen och ämnet. Här kan digitala verktyg hjälpa till, numera är det enkelt att filma en lektion. Ett tydligt sätt att handleda sig själv.
  3. Elevernas resultat blir ett mått  för en bättre undervisning: Med ett formativt förhållningssätt så använder du elevresultat för att utvärdera din undervisning. Resultaten ger en indikation om hur väl eleverna har kunnat tillgodogöra sig undervisningen. Ibland kan du använda exit-tickets eller göra läxförhöret med Kahoot. Då vet du om du måste repetera något. Medan en större bedömningsuppgift kan ge dig ledtrådar till vad du ska förändra nästa gång du arbetar med temat.
  4. Öka elevernas delaktighet och inflytande: Att bara göra utvärderingen räcker inte, det är minst lika viktigt att visa eleverna att man tar till sig av deras synpunkter. Jag brukar berätta vad som kommit fram i utvärderingarna och förklara att vi nu testar det som ni föreslagit. Återkopplingen är minst lika viktig för dem som den är för oss. Lyssnade någon på mina synpunkter? Är det jag tycker viktigt?
  5. Stärk relationen mellan lärare och elev: Genom att du visar att du bryr dig om vad eleverna tycker och att deras åsikter är viktiga, så bygger du upp förtroendet. När eleverna känner sig sedda och trygga så växer motivationen att lära och prestera.
  6. Stärk elevernas metakognitiva förmåga: När eleverna utvärderar så måste de reflektera över sitt lärande. De formulerar vad som har fungerat bra och vad som inte fungerat. Att formulera sig kring lärandet gör att elevernas medvetande kring lärandet ökar också.
  7. För att styrdokumenten säger det:  I det första kapitlet i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det: ”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.”

För den delen påminde min handledare mig om ett fint ord senast vi sågs, prokastinera. Ett exempel på när man prokastinerar är, när man ska skriva på sin uppsats, men istället skriver blogginlägg.

Innan vi gick på sportlov så avslutade vi ett arbetsområde i historia om den industriella revolutionen. Det är nog något av det roligaste och bästa arbetsområde som vi har gjort. Det är flera saker som har bidragit till att det blivit så lyckat men en sak är säker, det skulle inte gått att genomföra utan den digitala tekniken och fantastiska kollegor! Jag ska ta det från början. Min kollega Josefina läste om möjligheten att få trycka en bok i projektet KUL1415 och hon fick idén att vi skulle göra böcker om Stockholm under den industriella revolutionen. På det sättet skulle vi kunna skapa böcker med våra klasser samtidigt som vi arbetade med det arbetsområde som vi brukar i åttan. Tidigare hade jag arbetat med Stockholmskällan och trots att det är en fantastisk resurs, så märkte jag att det inte bara går att be eleverna gå in där och själva söka sig fram. Det behövs en hel del handledning och tydliga instruktioner. Så jag gjorde tre filmer om uppgiften, källanvändning och bedömningen. Dem la jag upp på vår årskursblogg så att eleverna kunde se dem flera gånger om de behövde det. På bloggen la jag också planering och en del andra korta filmer.KUL1415

Att arbeta med källor brukar ofta handla om att vara källkritisk, men jag ville även komma åt resonemangen om användbarhet. Eftersom jag nyligen har skrivit en uppsats om användning av historiska källor, så hade jag även läst en hel del litteratur och lyssnat på olika föreläsningar. Jag lyfte begreppet historisk empati för eleverna, som handlar om förmågan att förstå människors handlingar utifrån den tidens normer och förutsättningar. Elevernas uppgift blev  att skriva en gestaltande text utifrån någon källa i Stockholmskällan. Eftersom jag även ville bedöma deras förmåga att arbeta med och resonera kring källorna, så skulle de även skriva en logg över sitt arbete. Vilka fantastiska och unika texter jag har fått in! Där måste jag också tacka för ett mycket gott samarbete med lärarna i svenska. På svenskan har eleverna gått igenom olika textgenrer och många elever har läst Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström.

Utan tillgång till datorer och surfplattor hade eleverna inte kunnat hitta bra källor, läsa, tolka och värdera dem. Att skriva sina texter i Office 365 har gjort det möjligt för mig att ge fortlöpande feedback. Texterna tappas inte bort när de sparas i 365. Eleverna har till och med kunnat komma åt texterna från sina mobiler, de gånger som datorer inte har räckt till (tyvärr alltför många gånger). Nu kommer den riktigt roliga biten med digital teknik. Elevernas texter har publicerats på den sida som KUL1415 har ställt till förfogande för vår skola, Mälarhöjdens kulsida. Det innebär att texterna kan få många fler läsare än en vanlig uppsats. De skapas för en riktig publik och samtidigt har de första texterna fungerat som elevexempel åt de elever som har haft svårt att komma igång. Elevernas texter läggs upp vartefter och förhoppningsvis kan jag även lägga till några av loggarna också. Läs och njut!

5

dec

Gårdagen var intensiv, som så många andra dagar. Jag deltog i både medarbetarsamtal och förstelärarmöte och däremellan hade jag lektion och rastvakt. Dessutom hade två kollegor en mycket uppskattad presentation av appar de använder i matten och No:n, på vårt gemensamma fika och en app till kaffet. Dagen gav ändå en hel del tid för eftertanke och reflektion och det som jag konstaterade är att jag kanske har lite mycket att göra. Vilken tur att jag då även skulle gå på bikramyoga på kvällen. Förutom då vi en gång fick pröva skrattyoga på en studiedag (många år sedan), så har jag inte hållit på med yoga förr. Nu har jag dock gått på bikramyoga i två månader och träningen passar mig perfekt.meditation-473753_640

Under 90 min måste jag bara fokusera på att försöka följa instruktionen och styra kroppens muskler och andning. Allt sker i en lokal med cirka 45 graders värme. Bikramyogan lär skilja sig från annan yoga på det viset, att instruktören berättar vad du ska göra istället för att visa. Hur ska jag då veta att jag gör rätt? En instruktör brukar säga: Du kan inte kunna, utan att börja. Du måste börja, för att kunna. Det är precis vad jag vill säga till eleverna, som är så osäkra på att göra något nytt, eftersom de känner sig bedömda hela tiden. De måste våga sätta igång med görandet, för att så småningom komma in i kunnandet. Betygen skapar en otrolig stress hos eleverna och en teoretisk instruktion hjälper dem inte alltid att förstå vad de ska göra. Jag har också svårt att förstå vad jag ska göra när instruktören säger: lyft armarna ovan huvudet och svinga höger arm under vänster, lås knäna, spänn rumpan och magen, sjunk ned och lyft vänster ben ovan höger…  Allt går så snabbt, och inte kan jag skillnad på höger och vänster heller. Vilken tur att jag då har 25 andra att titta på i lokalen. Hur gör de? Alla utgör de ett exempel på görandet, som hjälper mig att tolka instruktionen. Att elevexempel är viktiga för elevers lärande får en helt ny betydelse för mig som elev.

Om bloggen

Porträtt på Åsa Colliander-Celik som står framför en bokhylla.

Hur använder vi lärare digitala verktyg? Måste vi veta mer än våra elever eller är det ok att inte kunna allt? Med den takt som IT-tekniken utvecklas i så är det i stort sett omöjligt att hinna ta in allt nytt.

Men vi är i alla fall några som försöker. Jag testar gärna nya digitala verktyg och försöker hela tiden lära mig mer. Ibland blir det mest att jag nosar på ytan och andra gånger tar jag ett djupt dyk ner. Ibland glömmer jag bort det jag lärt mig och ibland gör jag fel. Om allt detta tänker jag berätta och om hur vi på vår skola försöker få fler att våga pröva.

Jag som skriver här heter
Åsa Colliander Celik och är So-lärare på Mälarhöjdens skola och en av skolans nya förstelärare. Jag har alltid varit intresserad av nya saker och har därför lärt mig en hel del på egen hand inom IT. Numera ingår jag i skolans IKT-grupp och vi möter en blandning av svåra och roliga utmaningar. Av mina ämnen så tycker jag geografi är roligast. Även där jobbar jag med digitala verktyg och handleder några kollegor i ett projekt om GIS. Recenserar även appar på skolappar.nu.

Kontakt: Åsa Colliander Celik

Senaste kommentarer

Senaste kommentarer

Kategorier