Det var så givande att låta eleverna para ihop sig och samtala kring bilder att jag fortsatte på samma tema. Denna gång med en tidslinje. Vid uppstarten av arbetsområdet Kalla kriget så hämtade jag bilder från wikipedia som jag kopierade och laminerade. Eleverna fick sedan tillsammans, i sina grupper, försöka skapa någon sorts tidslinje av bilderna. En tidslinje är ett bra skelett för att hänga upp fakta kring olika händelser och på så sätt stärka den historiska referensramen. Precis som jag trodde så väckte bilderna stort engagemang och vissa bilder kände de genast igen och placerade på rätt plats. Andra bilder väckte frågor och under tiden som de själva försökte klura ut vad de symboliserade för händelse, gick jag runt och hjälpte de grupper som kört fast med någon bild.

Till stöd för sina diskussioner hade eleverna några frågor som stod på tavlan: Vad ser du på bilden? Finns det några tidsmarkörer, som kläder eller fordon? Några elever kunde känna igen sina bilder som de haft när grupperna skapades, men till slut kommer man inte längre om man inte får ta hjälp utifrån. Efter 15 minuter var mobiler tillåtna och de kunde börja söka efter bilderna. Det intressanta var att de inte bara var ute efter att snabbt placera bilden på rätt plats, utan att de samtidigt läste lite om händelsen för att försöka förstå vad som hänt. Nu blev det ännu intensivare diskussioner och olika tolkningar förekom.

En grupp vidareutvecklade min idé om tidslinje och skrev små lappar med årtal som de lade ut på bordet. Några andra elever gjorde, på eget initiativ, en tidslinje i boken som de sedan la ut bilderna kring.

 Däremot var det svårt för mig att hinna se om alla bilderna kom i ungefärlig rätt ordning hos alla grupper. Vi hade lektion i nästan 60 minuter, och all tid gick åt till diskussioner i grupperna. Någon genomgång hanns inte riktigt med för det blev aldrig läge att bryta elevernas intensiva arbete.

Så trots att lektionen kändes lyckad och att eleverna var nöjda och själva kände att de nu hade bättre koll, så var inte jag nöjd. Jag visste ju att alla hade inte full koll. Att ämnesområdet ”Kalla kriget” är både omfattande och komplicerat. Att många av händelserna som utspelades då, räknas som allmänbildning. Jag vill ju att mina elever ska vara allmänbildade. Jag vill att alla mina elever ska vara allmänbildade, inte bara ett fåtal historieintresserade.

Min plan blev därför att fördjupa kunnandet utan att fastna i någon specifik händelse. Dels gjorde jag ett kort quiz i Socrative (klistra in koden SOC-22062530). Då kunde jag se vilka missförstånd som rådde och hur mycket de hade snappat upp. Dels gjorde jag en egen tidslinje, som jag själv kunde utgå från när jag berättade under nästa lektion, men som även skulle fungera för eleverna att utforska på egen hand. Den är inte komplett, men ett försök i alla fall.

Så jag lade den på vår årskursblogg tillsammans med en text från SO-rummet och deras uppgift, att intervjua någon som upplevde Kalla kriget. Det kunskapskrav vi kommer jobba med är att jämföra tidsperioder. Eleverna ska få skriva en text i skolan utifrån sina intervjuer. I texten får de jämföra perioden ”kalla kriget” med den vi lever i nu. De kommer givetvis få resonera om sina källors trovärdighet och användbarhet i samband med det. Så det ska vi försöka hinna med innan år nio är slut, samtidigt som vi förbereder oss för att skriva nationellt prov i Samhällskunskap. Tur att det inte är enformigt att vara lärare.

,