I Stockholms stad införs nu en ny plattform som har mött stor kritik från många olika håll. Förutom att den är rekorddyr så är det många funktioner som inte fungerar eller är påkopplade ännu. Dessutom är det svårt att veta vart man ska vända sig för support eftersom staden har köpt in olika ”moduler” från olika plattformar. Samtidigt som Skolplattformen infördes så kastades alla fungerande verktyg som vi använde åt sidan, innan vi visste om detta fungerade eller ej. Det har inneburit svåra informationsproblem med vårdnadshavare och elever när våra årskursbloggar som var väl inarbetade togs bort. Allt det här har IT-direktören Johanna Engman försökt bemöta i ett hela sex stycken sidor långt öppet brev: Öppet-brev-om-skolplattformen_20181010_2_60026

På kurs för utbildningsansvariga

I dagarna har jag deltagit i en kurs riktad till Utbildningsansvariga för Skolplattformen. Bättre sent än aldrig…  Så istället för att först utbilda ansvariga så låter Utbildningsförvaltningen det gå ca tre månader in på terminen innan vi fick gå denna kurs. Därefter ska vi nu i vår tur utbilda våra kollegor i något som vi alla redan förväntas använda. Ibland känns det lite bakvänt. Frustrationen märks i alla led i kedjan från chefer och ansvariga till lärare, elever och vårdnadshavare. Bara en sån sak som att man förväntas ladda ned åtta appar för att verkligen kunna använda alla funktioner från sin mobila enhet. Suck.

Olika behov kräver olika lösningar

Nu skulle detta inlägg dock inte handla om min egen frustration. För min fasta övertygelse är att skolplattformen kommer att bli riktigt bra när vi kommit över vissa barnsjukdomar. Jag ville istället diskutera frågan om vi alla nu måste göra lika? Skolplattformen erbjuder nämligen oändligt många möjligheter (så känns det i alla fall) att kommunicera, skapa, lagra dokument eller att dela på. Vilket sätt ska vår skola använda? Varför pekar inte Utbildningsförvaltningen med hela handen och säger hur vi ska göra? En viktig anledning till det är såklart att alla skolor är olika och har därmed olika behov.

Mall för planering i grundskolan

I Stockholm stad har Utbildningsförvaltningen lagt in en väldigt tydlig mall för hur en pedagogisk planering kan se ut i verktyget Planering och bedömning (en del av Unikum). Genom att gå in i Skolbanken och söka på ”Planering i grundskolan” så hittar vi lärare den mallen. Vissa delar är såklart övertydligt förklarade men det är bra när man är osäker. Jag vet heller inte vad min kollega kan eller inte kan alla gånger. Bättre då att vara övertydlig.

Många har blivit lärare för att det är ett fritt och kreativt yrke. Nu kan det kännas som om man vallas in i ett led som alla måste följa. Till viss del är det så om vi vill att skolan ska vara likvärdig. Det är även en fördel om våra pedagogiska planeringar har en liknande struktur så att elever och vårdnadshavare lätt ska kunna förstå dem. Läraren är dock den som leder arbetet i klassrummet och ska självklart sätta sin personliga prägel på både planering och undervisning.

Hur delar man bäst en uppgift i Skolplattformen?

Det finns flera fördelar med att alla gör lika men det finns även nackdelar. Om vi tar tre olika exempel på hur man digitalt kan dela en uppgift till eleverna i skolplattformen (jag har här försökt åskådliggöra det i en tabell).

Struktur krockar med frihet

En fördel med att alla gör lika är att elever och vårdnadshavare då har möjlighet att veta hur man hittar till uppgiften. En nackdel är att lärarens självbestämmande minskar. Det är även så att beroende på typ av uppgift så kan en lärare göra olika från gång till gång.

Önskan att få tydliga direktiv och bra stödstrukturer är givetvis störst när man inte ännu behärskar verktygen eller har den kunskap som behövs. Vartefter som vi lär oss så kommer vi våga pröva olika vägar och förhoppningsvis lära av varandra och de bästa exemplen. Var och en får göra efter sin förmåga. Om vi har det i minnet när vi nu ska lära oss ”alla” funktioner i Skolplattformen så kommer det här gå toppen.