Visar inlägg med kategori:

7

feb

Staden som klassrum

imageI studie efter studie så uppger geografilärare att det är svårt att få tid och möjlighet att genomföra fältstudier. Även exkursioner och studiebesök är svårt att få till. Trots att undervisning utanför klassrummets väggar kan vara så givande. Att få utforska hur naturen och människan samverkar skapar en djupare förståelse för geografiämnet. Dessutom ökar elevernas motivation när de får genomföra egna undersökningar.

Vi deltar just nu i tävlingen Future City. Det är en tävling där eleverna får utforska stadens behov och undersöka vilka problem som en stad behöver hitta lösningar på. Tävlingen ordnas i samarbete med olika företag och studiebesök och mentorskap uppmuntras. Vi arbetar ämnesövergripande tillsammans med tekniken. Vår klass har haft turen att ha en stadsplanerare som mentor och vi lyckades även ordna ett studiebesök i ett av stadens prestige-projekt, Norra Djurgårdsstaden.

En regnig januaridag begav vi oss ut till andra änden av T-banans röda linje. Efter en kort promenad, som även innefattade visst bollande med en upphittad fotboll, så kom vi fram till vår guide. Vi fick först en mycket intressant genomgång av hur staden styr hållbarhetsarbetet. Sedan fick vi en rundtur i området. Eleverna hade till uppgift att dokumentera för att senare kunna ge exempel på bra hållbara lösningar. Men de skulle även fundera på vilka brister i hållbarheten som området visade. Spontant var de tveksamma till områdets sociala imagehållbarhet, då bara ett fåtal kommer ha råd att bo där.

De var imponerade av arkitekturen och sa att det kändes som utomlands. I början fick jag påminna eleverna att fotografera och peka ut lämpliga motiv, men efter ett tag så gick det av sig självt. Vi hade en kortare incident när mina nior hellre ville testa den fina lekparken än att studera de fiffiga sopsugarna. Trots det gick det inte att ta miste på engagemanget som väcktes hos eleverna. Det är inte något som går att läsa sig till i böcker. En exkursion eller fältstudie är ett erfarenhetsbaserat lärande som slår det mesta. Trots det är det få elever i grundskolan som får genomföra fältstudier. Vad krävs för att lärare ska ta sig den lilla extra tiden? 

I den efterföljande utvärderingen frågade jag eleverna i min klass om de tyckte att besöket var så bra att även de andra klasserna borde få åka dit. ”Nej”, kom det snabbt från flera elever. Förklaringen kom direkt efter, ”Det var ju vår grej!”. De vill gärna känna sig unika och utvalda. Som tur var så ändrade de sig rätt snabbt och godkände att jag även ville ta mina andra elever dit.

”Men. Att göra det en regnig dag i januari var kanske inte det bästa. Det skulle vara bättre om det var sol”, avslutar en elev diskussionen. Jag kan bara hålla med. Hädanefter kommer jag vara noga med att beställa sol till våra utomhusaktiviteter.

31

jan

När ett ämne blir satt på undantag

imageDet började med en interpellation i riksdagen. Frågan som väcktes var att geologi borde bli ett nytt och eget ämne i såväl grundskolan som gymnasiet. Allt som frågeställaren lyfte fram var rimliga argument. Det var bara slutsatsen som var totalt fel. Varför införa ett nytt ämne i grundskolan när geologi redan ingår i geografiämnet? Vi var många geografilärare som reagerade och det blev en livlig diskussion i Facebookgruppen Nätverk för geografilärare. En sak som upprör många är hur få elever som läser geografi på gymnasiet.

”Minns med förskräckelse när man i planeringen för Gy07 var inne på att ta bort all geografi. Det är ju pinsamt vad få på gymnasiet som läser geografi. Jag jobbar på en av Sveriges 3 största gymnasieskola med 2000 elever och endast ca 80 per år läser Geografi, det hade varit ännu färre om inte vissa elever aktivt valt ämnet”. Christer Siljeström

Själv blev jag förbluffad över att man på gymnasiets teknikprogram läser såväl samhällskunskap och historia som religion, men inte geografi! Då vet vi ändå att det redan råder brist på till exempel GIS-ingenjörer. Varför är då geografi ett ämne som fler borde läsa på gymnasiet? Med kunskaper i geografi så skapas en förståelse för hur de stora problemen som mänskligheten står inför kan lösas. Många tror att vi ägnar tiden åt blindkartor och namngeografi när ämnet i själva verket är komplext och kräver ett kunnande om såväl mänsklig verksamhet som naturens oberäkneliga krafter. Frågor som migration, klimatförändringar, globalisering, mänskliga rättigheter, resursfördelning och miljökunskap är alla sådana som omfattas av geografiämnet.

Dessutom behöver eleverna lära sig de metoder som används för att göra geografiska analyser som innebär att kunna tolka kartor, diagram och bilder. För att utveckla dessa förmågor krävs kvalificerad undervisning av utbildade lärare och möjlighet till egen träning. Något som i sin tur kräver tid. Att hitta utbildade lärare är inte heller så lätt då ämnet länge har varit satt på undantag. Av de fyra SO-ämnena har geografin varit nedprioriterat av både enskilda lärare och politiker.

I veckan publicerades en artikel där författarna redogör för vikten av att sätta geografiämnet på kartan igen. Nu måste något hända med timplanen i skolan. För som det ser ut nu så finns ingen möjlighet att hinna med det centrala innehållet med en tillfredsställande kvalitet. Dessutom så måste geografiämnet bli obligatoriskt på gymnasiets samhällsprogram och teknikprogram. Ja, det finns många argument som inte blivit uttalade här. Förhoppningsvis så kan vi tillsammans verka för en förändring.

10

sep

Rädda Östersjön för att du är värd det

baltic-sea-341386_640Snart är det min födelsedag och för varje år som går blir det allt svårare att skriva någon sorts önskelista. Jag börjar bli så gammal att jag bara önskar mig fred på jorden och att rädda vår jord. Det brukar ändå vara mysigt att få lite presenter och lite avkoppling och lukta-gott-produkter brukar uppskattas. Nu vill jag inte att några sådana produkter ska bidra till miljöförstöringen. Tyvärr innehåller många vanliga rengöringsprodukter små mikroplaster som sedan hamnar i Östersjön.

Det finns en fiffig liten app, Warning: Plastic Inside! – Beat the Microbead, som hjälper oss att undvika de farliga produkterna som jag tycker att ni Warningska ladda ned. Den finns för både Android och iOS. Med hjälp av appen så slipper du hålla reda på listan med alla olika plaster som kan förekomma. Du scannar produktens barcode och appen talar om ifall den är ok att köpa. Om produkten inte finns registrerad har du möjlighet att bidra och själv lägga in den, förutsatt att du har koll på listan. Den här appen kan alla använda och är bra att tipsa om i samband med undervisning om miljö och hållbar konsumtion.

16

apr

Supertaggad efter SETT

Oj, vilken dag vi hade på SETT-mässan igår. Mina elever skötte sig utmärkt och jag fick möta flera intressanta människor, både lärare, rektorer och andra inspiratörer. Synd bara att jag inte själv hann gå på några föreläsningar eller besöka de andra montrarna. Att geografi är ett ämne som har haft det lite tufft ett tag är tydligt. Vi är ganska få lärare som har behörighet och på gymnasiet är det få som väljer att läsa geografi. Vad beror det på? En teori är att elever (och politiker) inte vet vilket intressant, kul och viktigt ämne det är. När många obehöriga undervisar kan det vara lätt att fastna i namngeografifällan istället för att fokusera på platsers betydelse och hållbar utveckling. För den som vill fördjupa sig i ämnet kan man delta i Globala gymnasiets kurs i Hållbar utveckling för so-lärare. Seminarieserien har redan börjat, men det går nog att hoppa in ändå.

images

Det bästa med SETT är att få möta sina nätvänner i verkliga livet. En som jag pratade med igår var twittervännen Sara Carlberg, och då väcktes idén att vi geografilärare borde organisera oss lite bättre. Imorse staratade jag därför en facebookgrupp för geografilärare, där alla kan delta och dela idéer och tankar. Visst skulle det också vara jättekul att ha ett Teachmeet bara för oss So-lärare, gärna i samarbete med de olika ämnesföreningarna. Med hjälp av sociala medier som Facebook och Twitter så krymper världen samtidigt som kollegiet utökas, men vi får inte glömma bort att mötas i verkliga livet också. Njut nu alla ni som är på SETT idag och passa på att prata med varandra.

På onsdag den 15 april befinner jag mig på SETT och har en Popuplektion i geografi. Nervöst som attan! Jag tar med mig eget material och egna elever som ska jobba med en uppgift i geografi och mässbesökarna ska kunna prata med oss under tiden. Jag har funderat en hel del på hur jag ska lägga upp en sådan lektion, men bestämde mig ganska snabbt för att jobba med det vi redan gör i skolan. Mina elever i åttan jobbar med ämnesområdet handel i geografi och de har valt varsin vara, att följa från produktion till konsumtion. Det är ett undersökande arbete där eleverna får träna på flera geografiska förmågor. Förutom förmågan att undersöka världen får de träna på att se mönster och förstå varför dessa mönster förändras i tid och rum. Alltid när vi jobbar med geografi så kommer hållbarhet in som en viktig aspekt. Nu har många elever upptäckt att det finns flera etiska dilemman med produktion av choklad, kaffe, läsk och kläder. chocolate-eggs-328412_640Det innebär att de måste värdera lösningar på olika utvecklingsfrågor när de konsumerar varorna. En viktig fråga som de fått ställa har varit om det finns ett bättre eller ett sämre alternativ? Spelar det någon roll vad jag väljer? Ja, många hävdar det, bland annat den här artikeln från The Guardian.

Geografi är ett visuellt ämne.  Med det menar jag att många av de geografiska verktygen är visuella. En geograf undersöker och förklarar världen med hjälp av kartor, bilder och diagram. Under snart två läsår har vi haft ett skolutvecklingsprojekt i geografi där jag och mina kollegor har jobbat med fältstudier och GIS. Jag var även med och gjorde en film för Skolverket.

I vårt skolutvecklingsprojekt fokuserade vi på hur geografiska metoder skulle kunna bedömas och jobbade fram en bedömningsmatris för fältstudier. Spännande såklart, men det ska presenteras lite senare. Däremot inspirerades jag av vårt arbete, med matrisen för fältstudien, när jag gjorde en Bedömningsmatris-till-muntlig-presentation. Eleverna fick redan innan påsklovet redovisa i grupper och ge varandra respons. Vid en bildpresentation är det viktigt att eleverna använder kartor och bilder varierat, utifrån vad de vill säga. Genom att använda olika bakgrund på kartan och zooma in på olika  nivå, så kan de berätta olika saker. Nu har eleverna fått revidera sina presentationer utifrån den feedback de fick.  Efter påsklovet ska det redovisas. Jag kommer utrusta min vikarie med filmkamera, så att alla redovisningar kan dokumenteras och jag kan bedöma i lugn och ro. Efter SETT.

Om bloggen

Porträtt på Åsa Colliander-Celik som står framför en bokhylla.

Hur använder vi lärare digitala verktyg? Måste vi veta mer än våra elever eller är det ok att inte kunna allt? Med den takt som IT-tekniken utvecklas i så är det i stort sett omöjligt att hinna ta in allt nytt.

Men vi är i alla fall några som försöker. Jag testar gärna nya digitala verktyg och försöker hela tiden lära mig mer. Ibland blir det mest att jag nosar på ytan och andra gånger tar jag ett djupt dyk ner. Ibland glömmer jag bort det jag lärt mig och ibland gör jag fel. Om allt detta tänker jag berätta och om hur vi på vår skola försöker få fler att våga pröva.

Jag som skriver här heter
Åsa Colliander Celik och är So-lärare på Mälarhöjdens skola och en av skolans nya förstelärare. Jag har alltid varit intresserad av nya saker och har därför lärt mig en hel del på egen hand inom IT. Numera ingår jag i skolans IKT-grupp och vi möter en blandning av svåra och roliga utmaningar. Av mina ämnen så tycker jag geografi är roligast. Även där jobbar jag med digitala verktyg och handleder några kollegor i ett projekt om GIS. Recenserar även appar på skolappar.nu.

Kontakt: Åsa Colliander Celik

Senaste kommentarer

Senaste kommentarer

Kategorier