Aktuellt

10

feb

Visual Storytelling, Storymaps och andra texter

20160208_164630Att gå Läslyftet väcker en hel del tankar kring läsning och undervisning. Vi har börjat en ny modul, lässtrategier för sakprosa. Eftersom jag har några poäng i svenska så har jag under vissa perioder undervisat i svenska. Jag vill gärna kategorisera min undervisning i SO som språkutvecklande. Därför har jag alltid arbetat aktivt med att läsa och skriva olika sorters texter. Men under vår senaste träff i Läslyftet så kunde vi konstatera att läsning av faktatexter tar allt mindre utrymme i SO. Numera kan jag lika gärna ge en film i läxa eller som fördjupningsmaterial. Förr hade vi stafettläsning i helklass eller grupp, men det blir alltmer sällan. Det innebär inte att vi inte diskuterar betydelsen av nya/svåra begrepp eller samtalar om det vi har sett.

Nu behöver inte text bara vara det skrivna ordet. Inom multimodala teorier talar man om det utvidgade textbegreppet. Här hittar vi inte bara det skrivna ordet, utan även det talade ordet samt andra medier som bilder, film och gester. En fråga som vi då måste ställa är: Vilka texter har vi egentligen i SO-ämnena? Jag som har jobbat mycket med geografi i mina studier kommer såklart spontat att tänka på kartan. En annan viktig textgenre är diagram och bilder.

Vi läser kartan och kartan berättar en historia. Storymaps är ett begrepp som beskriver en berättelse som är uppbyggd av kartor och bilder. Det finns ett stort utbud av storymaps som är fria att använda. Sist fick mina elever denna interaktiva atlas eftersom vi skulle läsa om klimatförändringar. Om du vill göra egna storymaps tillsammans med dina elever så finns det enklare onlineverktyg som MyHistro.

20160208_164522 (1)

I måndags besökte jag Norrköping för att delta i en workshop om Visual storytelling. Så spännande! Och vilken vacker stad! De arbetar med ett projekt där SO-lärare samarbetar med forskare på Linköpings universitet för att ta fram berättelser där statistik agerar huvudrollen. Linnéa Stenliden leder projektet som även utgår från hennes avhandling. Frågan som diskuterades under workshopen är: Hur vi kan se att eleverna har lärt sig något? Hur ska uppgifter se ut? Vilka instruktioner ger vi som stöd? Att låta eleverna vara medskapare brukar ofta leda till att de förstår en genre bättre. Min bestämda uppfattning är att vi måste tydliggöra för eleverna hur man läser ett diagram och hur man skapar ett.

Skymningen hann falla innan det var dags för mig att åka hem. Jag fick köra hem i mörker och regn. I min väska låg en bok med Linnéas avhandling och väntade på mig. Trots att det finns så många olika sorters textgenrer så är det ändå något speciellt med en bok. Att få krypa upp i en skön fåtölj med en kopp te och en god bok, är verkligen något att se fram emot.

0 kommentarer

Om bloggen

Porträtt på Åsa Colliander-Celik som står framför en bokhylla.

Hur använder vi lärare digitala verktyg? Måste vi veta mer än våra elever eller är det ok att inte kunna allt? Med den takt som IT-tekniken utvecklas i så är det i stort sett omöjligt att hinna ta in allt nytt.

Men vi är i alla fall några som försöker. Jag testar gärna nya digitala verktyg och försöker hela tiden lära mig mer. Ibland blir det mest att jag nosar på ytan och andra gånger tar jag ett djupt dyk ner. Ibland glömmer jag bort det jag lärt mig och ibland gör jag fel. Om allt detta tänker jag berätta och om hur vi på vår skola försöker få fler att våga pröva.

Jag som skriver här heter
Åsa Colliander Celik och är So-lärare på Mälarhöjdens skola och en av skolans nya förstelärare. Jag har alltid varit intresserad av nya saker och har därför lärt mig en hel del på egen hand inom IT. Numera ingår jag i skolans IKT-grupp och vi möter en blandning av svåra och roliga utmaningar. Av mina ämnen så tycker jag geografi är roligast. Även där jobbar jag med digitala verktyg och handleder några kollegor i ett projekt om GIS. Recenserar även appar på skolappar.nu.

Kontakt: Åsa Colliander Celik

Senaste kommentarer