30

sep

En resa i Förintelsens spår

Postad av

Hus som är nedsänkt i relation till gatunivån.

När jag skriver dessa rader har jag precis kommit hem från en resa med Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) till Krakow, Polen. Det var en veckolång exkursion om Förintelsen. Resan anordnades av SKMA och vi reste två lärare och fem elever från var och en av sju olika skolor i Stockholmsområdet. Jag hade på mig mina geografiglasögon under resan och här kommer några tankar kring det jag såg.

Vandring i Krakow

Eleverna var otroligt duktiga på att lyssna och genomföra olika övningar. SKMA använder en exkursionsmetodik som bygger på att följa en tidslinje och därför ägnade vi den första dagen åt hur det judiska livet i Krakow såg ut innan kriget började. En intressant aspekt där var att det fanns flera stora synagogor i staden men att de inte fick vara högre än kyrktornen i staden. Därför grävde man ut området som man ville bebygga och lät även en del av synagogan vara nedsänkt i marken.

Hus som är nedsänkt i relation till gatunivån.

Övre delen av muren, till höger i bild, visar den ursprungliga marknivån i Krakow.

Dagen efter fick vi följa judarnas väg in till gettot som upprättades i mars 1941 och gå samma väg som de gått för att komma dit. Vi gick även utmed dess gränser och till platsen där Schindlers fabrik låg utanför gettot. Nazisterna använde naturliga gränser för att kunna bevaka området där floden Wisla utgjorde en gräns och en bergkulle och skogsområde fick utgöra gränsen åt ett annat håll. På kvällarna såg eleverna filmen Schindler’s List vilket ytterligare förstärkte deras upplevelse av platsen och det som skett här.

gräsmatta och bergsklippa

Bakom träden syns berget som är en del av gränsen för gettoområdet i Krakow. Till höger i bild kan man se en del av muren som byggdes.

Besök i Auschwitz

Att den lilla staden Oswiecim (det tyskarna kallade för Auschwitz) valdes som plats till ett av de stora förintelselägren beror på att här möttes en nord-sydlig och en öst-västlig tågförbindelse och platsen fungerade redan som en knutpunkt för tågtrafiken. Dessutom blev området lättare att avgränsa eftersom floden här förgrenar sig i två flodarmar och återigen användes naturens egna gränser för att stänga in människor. Vi fick långa guidningar i två av tre läger. Första dagen i Auschwitz I, som ursprungligen var en polsk militärförläggning; så här fanns färdiga byggnader att flytta in i. Den andra dagen var vi Auschwitz II-Birkenau; så även här följde vi ett kronologiskt spår.

Det mörkare grå området på kartan är det område som användes av tyskarna till koncentrationslägren Auschwitz I och II. Det avgränsas av floden Wisla.

På platserna har eleverna och vi lärare fått göra olika övningar och vår guide, Lena Jersenius, har även läst ur olika memoarer och dagböcker för oss. Att få uppleva historien på autentiska platser har varit otroligt betydelsefullt och är en metod som vi kan använda i andra sammanhang i vår undervisning. Det är mycket effektfullt att koppla skönlitteratur till en plats. Det gör att eleverna kan se platsen med nya ögon.

Denna veckolånga fortbildningsresa som jag har haft förmånen att få delta på borde ingå i den ordinarie lärarutbildningen. Den borde vara obligatorisk för alla blivande lärare för de olika SO-ämnena och även för blivande svensk- och engelsklärare. Det skulle rusta blivande lärare att arbeta för alla människors lika värde och enligt läroplanens värdegrund. Ett arbete som är ständigt aktuellt men kanske lite mer angeläget  just i dag.

Delar av denna text publiceras även i Geografiska Notiser.

24

sep

Hur bred är egentligen Amazonfloden?

Postad av

Google Maps satellitbild med mätverktyg

Ett sätt att få en känsla för andra platser är att undersöka platsen med hjälp av digitala karttjänster. Kartan har alltid varit geografens viktigaste verktyg och kommer så förbli. Även om vi numera har förmånen att kunna använda digitala kartor, så kallade GIS.

Lära sig ett GIS-verktyg

I veckan gjorde jag en GIS-övning med mina sjuor och det var verkligen en utmaning. Mest för att de blev så uppslukade av kartan att de helt tappade fokus på uppgiften. Eftersom många lärare fortfarande har svårt att hitta bra GIS-övningar för yngre elever så tänkte jag berätta om denna övning. Vi gjorde övningen i Google Maps och syftet var att få en känsla för platsen och förstå skalan på Amazonfloden lite bättre. Dessutom ville jag att de skulle lära sig att behärska ett verktyg som de kan använda till andra geografiska undersökningar.

ikoner för google street view

Eleverna fick börja med att lära sig hur man använder Street View. Det skulle man egentligen kunna ägna en egen lektion åt så att de fick leka av sig. Sedan fick de lära sig att mäta med hjälp av den inbyggda linjalen som finns i Google Maps. Hela instruktionen finns i denna länk GIS-basic.

En känsla för skala

Mina elever fick mäta avståndet mellan hemmet och skolan. Man kan såklart använda en annan känd plats dit eleverna brukar gå. Det kan ju vara så att många kommer till skolan med skolbuss. Poängen är att eleverna ska få en uppfattning för hur långt siffran dom mätt upp, egentligen är. Hur lång tid tar det att gå 600 m? En känsla för skalan helt enkelt.

I nästa övning så fick de mäta hur bred Amazonasfloden egentligen är och den övningen finns här: Hur bred är Amazonas

Vi upplever floden

Om ni inte vet så uppmanar jag er att göra övningen själv först. Då förstår man bättre vilken aha-upplevelse eleverna får. Floden är enorm. Jag gick även igenom övningen med projektor och då åkte vi över en bro med hjälp av Street View. Mitt på bron stannade jag och ”tittade” runt. En kille hade tappat lite fokus under genomgången och hade inte riktigt förstått vad det var för bro. När jag säger att det är Amazonfloden så svarar han: ”Det där är ingen flod, det där är en sjö”.

En ökad förståelse för skala

Tillbaka till övningen för att verkligen förstå det här med skala och samtidigt förstå lite mer om platsen. Eleverna fick mäta avståndet över floden. Sedan fick de mäta upp samma avstånd på sin hemkarta och se hur långt i från skolan de kom. Det är nu som proportionerna blir tydliga och förståelsen för en plats, som man troligen inte besökt, ökar. Mina elever kom tre T-banestationer bort.

28

aug

Har du testat att ringa supporten?

Postad av

Vi lärare kan så mycket och förutom undervisning, rastvakt, administratör för en rad olika saker så ska vi också vara IT-support för både elever och vårdnadshavare. Egentligen finns det en support för elever men de får ju inte ha mobiler i skolan så det blir ofta vi lärare som fastnar i supportens telefonkö.

I Stockholm har vi den omtalade Skolplattformen och numera en support som verkar vara dimensionerad för verksamheten. Telefonköerna har minskat och de som svarar är alltid väldigt trevliga. Det tyckte även en av mina elever som efter ett långt samtal med killen i supporten avslutade samtalet med ”hej då, puss, puss, ha det så bra”.

Vi betalar för supporten och staden har räknat med att vi därför inte ska behöva så mycket IT-stöd på våra skolor. Vissa kollegor skickar eleverna med relativt enkla problem till vår IT-tekniker på skolan. Men att byta lösenord bör man som lärare klara själv och en IT-tekniker har många andra arbetsuppgifter på en skola.

I ett led att utveckla elevernas digitala kompetens och problemlösningsförmåga uppmanar jag mina elever att själv ringa supporten. De får lov att använda sina mobiler och har de ingen så får de låna min telefon. Att själv förklara vad som inte fungerar och sedan steg för steg få hjälp med problemet gör att de känner sig stolta över att våga. Ofta kan de sedan hjälpa någon annan som har liknande problem eller tipsa sin kompis att ringa supporten.

Dock så är det svårare för oss att hjälpa elevernas vårdnadshavare in i Skolplattformen. Vi kan höra från eleverna att deras föräldrar har problem men de säger inte riktigt med vad. Ibland mailar någon till oss lärare och ber om hjälp. Då vill jag kunna säga till dem att de kan ringa supporten. För det finns en support som riktar sig direkt till vårdnadshavarna. Det är bara ett litet problem med tillgängligheten.

Elevernas support är öppen 7-22 varje dag. Även lördagar och söndagar. Supporten för vårdnadshavare är öppen 7-16 måndag-torsdag och 7-15 på fredagar. På lördagar och söndagar är det STÄNGT. Från 1 september så utökar man öppettiderna till 16.30 (men bara till 16.00 på fredagar.

Det är som om de som har upphandlat den här tjänsten inte riktigt fattar hur det är att vara vårdnadshavare. När supporten är öppen är de flesta vårdnadshavare på sina arbeten. När de sedan vill se hur det går för deras barn och komma åt information från Skolplattformen så är supporten stängd. Snälla gör om, gör rätt.

14

aug

Vara vän med elever på sociala medier

Postad av

Ikoner för sociala medierDet funkar inte riktigt för mig att vara vän med elever på sociala medier. Dels så är elever inte intresserade att ha alltför många vuxna som lägger sig i deras privatliv och dels så vill jag också ha ett privatliv fritt från elever och vårdnadshavare.

En annan anledning är såklart att vi inte riktigt hänger på samma platser. Jag håller mig till Facebook, Instagram och ibland Twitter. Eleverna är mest på TikTok och i viss mån Instagram. Finns det någon som fortfarande är på Snapchat?

All kommunikation ska gå via Skolplattformen

Staden har en policy kring kommunikation: All kommunikation ska gå via Skolplattformen. Det innebär att skolor och lärare bara ska kommunicera via Teams, SharePoint, Planering och bedömning och andra program som finns inne i Skolplattformen.

Skolorna ska inte ha Facebooksidor och lärarna ska inte ha några lärarkonton på Instagram. Förr hade jag och flera kollegor det och det var ett snabbt sätt att få ut information till eleverna. Det var ett konto för envägskommunikation. De fick följa mig men jag följde inte dem. Där kunde jag lägga upp veckans läxa eller info om schemabrytande dag.

Teams som kanal för snabbinfo

Nu har jag lagt ner mitt lärarkonto eftersom jag tycker att Teams funkar mycket bättre för sådan kommunikation. Det är en app som jag vet att alla har och jag kan själv skapa chattgrupper efter vilka elever som ingår i min undervisningsgrupp. Det gör jag för att bespara mina kollegor från meddelanden som de inte behöver, eftersom alla lärare finns med i klassteamet.

Att ändå använda Instagram

Däremot så har min katt ett Instagram-konto som några av mina elever följde. Vissa gillade bilder för att de trodde att de skulle få högre betyg. Flera hade själva katt och gillade helt enkelt katter. Oavsett anledning så hjälpte det oss att skapa en relation. Jag kunde visa en del av mitt liv utan att vara alltför privat. Deras hjärtan gjorde såklart mig glad. En positiv spiral i relationen som lärare till elevgruppen.

Det föranledde också att jag vid skolavslutningen blev tilldelad utmärkelsen: Klassens Crazy Cat-Lady! Jag bar min utmärkelse med stolthet. Det var en väldigt sorglig avslutning med mycket gråt och jag var så ledsen att behöva släppa mina nior som var underbara personer.

Varje gång jag lägger upp ett inlägg så är det fortfarande gamla elever som gillar dem. Jag stannar alltid upp och tänker en stund på just den eleven. Det är en blandning av glädje och sorg i det. Jag saknar dem. Men jag vet att jag kommer få nya elever att skapa relation med. Bara det att det kommer ta ett tag. Till min hjälp får jag återigen använda @supersötasilversally

7

aug

6 saker en lärare måste tänka på inför terminsstarten

Postad av

  1. Vända på dygnet/byta dygnsrytm

    Alla vet hur lätt och snabbt det går att byta dygnsrytm från tidiga morgnar till sovmorgnar. Att byta tillbaka till att gå upp tidigt går inte allas lika lätt. Genom åren har jag testat några olika metoder som att gradvis gå upp tidigare och tidigare. Men jag har kommit fram till att det bara stressar upp mig ännu mer. Att i en veckas tid tänka på att man ska börja jobba igen gör ju att man inte kan njuta av de sista dagarna av ledighet.

    Därför går jag och lägger mig lika sent som vanligt och får alldeles för lite sömn till första arbetsdagen. Den dagen handlar ändå mycket om att hälsa på sina kollegor och undersöka vad som hänt under lovet. Sedan somnar man så sött på kvällen, slut av sömnbristen och av alla nya intryck. Lov ända in i kaklet!

    Väckarklocka

    Bild av congerdesign från Pixabay

  2. Försöka minnas sitt lösenord

    Varför denna plåga att tvingas byta lösenord var tredje månad? Forskning har visat att det bidrar till att användare i stället skapar osäkra lösenord för att kunna komma ihåg dem. Våra lösenord måste vara unika och vi får därmed inte ha haft dem innan. Kul när man jobbar kvar hos samma arbetsgivare sedan 20 år och hela tiden måste ändra sitt lösenord. Hur ska man då komma ihåg dem?

    Internetstiftelsen skriver i sin rapport Lösenord för alla, Statistik, råd och rekommendationer för bättre säkerhet, ”Det finns en seglivad tradition inom lösenordshantering som säger att man ska byta lösenord både ofta och regelbundet. Detta är vansinne.”

    För övrigt bryter min arbetsgivares policy för lösenord mot nästan alla av de tankar som finns för hur man skapar säkra lösenord. De får bara innehålla ett visst antal tecken samt måste de innehålla specialtecken. Så de metoderna som Marcus Nohlberg, informationsssäkerhetsforskare, beskriver i sin forskning går inte att förena med Stockholms stads policy.

    Själv använder jag en förhoppningsvis säker betaltjänst för att hålla reda på alla mina inloggningar och lösenord. Nu får vi också hoppas att jag skrev in mitt senaste lösenord i den appen.

  3. Leta fram jobbnycklarna

    Det kan vara lite lurigt att komma ihåg var man la sina nycklar när man gick på lov. Det är inte så roligt att behöva be en kollega öppna alla dörrar åt en. Inte är det speciellt effektivt heller.

    Som tur är så brukar jag veta precis var mina jobbnycklar finns någonstans. De ligger nästan alltid i min jobbväska (läs tygkasse). Den i sin tur brukar hänga kvar på klädhängaren där jag hängde den när terminen slutade. I min tygkasse kan jag då också hitta andra nyttiga saker som ett halvt kakpaket och ibland någon kvarglömd frukt. Där är fördelarna och nackdelarna med att inte plocka undan saker.

  4. Återaktivera lärargrupper på sociala medier

    En del har lämnat sociala medier under sommaren eller avföljt olika pedagogiska grupper på till exempel Facebook. Gör det om du störs på att andra pratar jobb. Det är alltid så tråkigt när lärare ska tillrättavisa andra lärare om att de inte ska jobba på loven. Det är väl ändå upp till var och en hur man vill göra när det gäller det. Tänk på att vi alla har olika livssituationer och att det för vissa betyder mycket att hålla kvar tankarna på arbetet och kunna inspireras även under loven.

    Nu är det i alla fall dags att börja följa olika grupper igen för det finns massor av inspiration att hämta i de olika grupperna. Tidningen Läraren har samlat de största grupperna i en länklista. Där återfinns även min favvogrupp Nätverk för geografilärare.

  5. Uppgradera pennskrinet/beställa lärarkalender

    Åh vad jag älskade att gå i bokhandeln vid skolstarten och få välja omslagspapper till mina böcker och kanske få ett nytt set med färgpennor. Det är nästan lika roligt nu. Men numera så sker mitt och många andras shopping online. Utbudet är i det närmaste oändligt. Nu finns inte riktigt samma behov av pennor längre när man skriver så mycket på datorn. Men fortfarande så är det smidigast att rätta med penna på papper. Längre feedback tar jag däremot alltid på datorn.

    Egentligen behöver vi kanske inte en lärarkalender nu när vi har digitala kalendrar. Men för mig så är det ändå viktigt att kunna få en snabb överblick över viktiga händelser i veckan och har därför skaffat en liten kalender som kan följa med överallt och som har veckouppslag. Då får man snabb överblick över de viktigaste sakerna i veckan.

  6. Njuta av sista lovdagarna

    Slutligen så måste vi lärare njuta även av den sista lovdagen. Våra lov är inarbetad arbetstid som vi har rätt att vara lediga på. Så gör något som du verkligen gillar. Slappna av och gör något som gör dig glad. Om du inte kommer på något så kan du titta på listan över saker som en lärare INTE måste göra på lovet och glädjas åt det.

    Summera lovet och tänk på tre saker du är tacksam för. Det är inte alltid ledigheten blir som man väntat sig men oftast går det att hitta guldkorn i alla fall. Personligen kommer jag även glädjas åt att snart få träffa mina fantastiska kollegor.

15

apr

Social distansering med utepedagogik

Postad av

flicka i skogen med en mobilNu kommer våren och med den kommer förhoppningsvis lite värme också. På vår skola så försöker vi numera skapa social distansering genom att ha undervisning ute. Eftersom de flesta av oss faktiskt inte har så stor erfarenhet av det tänkte jag tipsa om två olika appar för digitala tipspromenader och två webbplatser med färdiga lektionsidéer.

Digitala tipspromenader

Här är tips på två olika appar som eleverna kan ha på sina mobiler oavsett vilken mobil de har. Eftersom vi inte kan förvänta oss att alla har en egen mobil så brukar jag låta eleverna gå i grupper där någon har en mobil som kan användas.

Turf Hunt

turfhuntTurf Hunt är en app där du som lärare bestämmer vilken väg eleverna ska gå och du lägger ut frågor och uppgifter längs vägen. Eleverna går på egen hand och du kan ha översikt över grupperna på datorn.

Det fungerar att lägga flervalsfrågor och frågor med fritextsvar. Eleverna kan även få andra utmaningar som att spela ett memoryspel och få belöningar. Spelifiering av ett enkelt läxförhör gör det hela så mycket roligare.

På Turf Hunts webbplats kan man även skapa guidade turer och lägga in ljud och bilder.

Active Quiz

I Active Quiz bestämmer eleverna själva vilken väg de ska ta och läraren bestämmer avstånd mellan frågorna (t ex varje 200 meter). Du bestämmer också hur långt de ska gå och hur många frågor som eleverna ska svara på.

Den här appen fick jag tips om från våra idrottslärare och själv har jag inte hunnit använda den.

Färdiga lektionsförslag

När jag ändå tipsar så kan jag fortsätta med två webbplatser som har många övningar utomhus i de flesta ämnena och för olika åldrar.

Skogen i skolan

Skogen i skolan är en organisation som samlar skogsindustrin, skolor och myndigheter. De producerar läromedel och har en stor bank av lektionsförslag för många olika ämnen och för hela grundskolan. De har en bra sökmotor som gör det lätt att sålla bland lektionerna.

Naturskyddsföreningen

På Naturskyddsföreningens webbplats går det också att hitta en hel del färdiga lektionsförslag och metoder som man kan använda när man vill använda naturen som ett klassrum.

Fördjupa dig

För den som vill lära sig mer om varför utomhuspedagogik är bra så rekommenderar jag att läsa på Tidningen Specialpedagogiks webbplats. Skolverket har även en längre webbkurs i utomhusdidaktik för den som verkligen vill fördjupa sig.

22

mar

7 bästa tipsen och länkarna för distansundervisning

Postad av

Ljusgrå katt som ligger på en bärbar dator

Ljusgrå katt som ligger på en bärbar dator

Just nu så översköljs webben av olika tips för fjärr- och distansundervisning. Jag har såklart försökt att följa med i debatten och har här samlat de bästa länkarna och bästa tipsen för att undervisning via internet ska fungera. Oavsett om vi kallar det fjärrundervisning eller distansundervisning så måste vi förbereda oss för något som vi inte riktigt vet om eller när vi kommer att genomföra. Därför är det bättre att börja förbereda sig i går än i morgon.

Det första tipset är faktiskt så grundläggande att det kanske lätt blir bortglömt, att kolla att alla kommer in på alla verktyg.  Jag tar med ett exempel på hur vi löste det i vårt arbetslag.

    1. Se till att elevernas inloggningar fungerar innan ni startar
      Vi hade en schemabrytande dag inplanerad då vi hade tänkt åka ut på utflykt. När det blev inställt av olika anledningar (covid-19) så var vi tvungna att tänka snabbt och smart. Vi visste att vi själva behövde tid att förbereda oss och eleverna på eventuell fjärrundervisning och därför ville vi inte göra någon alltför komplicerad planering.Istället gjorde vi ett uppdrag som gick ut på att de skulle lösa några frågor och uppgifter genom att visa att de kunde ta sig in på några olika verktyg och webbplatser. Vi ville dessutom se om de klarade av att göra det hemma och på egen hand. Uppdraget fick de i sin mailbox klockan nio på morgonen. Så det första testet var att se om de ens kunde komma åt sin epost hemifrån. Där stod följande meddelande:God morgon!
      Nu har du klarat av ditt första uppdrag, att läsa ditt mail i din skolmail.
      Ditt uppdrag idag är att gå in i Teams och göra uppgiften ”Uppdraget”.
      Om du får problem att komma in på något digitalt verktyg så är det viktigt att du tar kontakt med en lärare som kan hjälpa dig med inloggning. Vi kommer att sitta i C206 under dagen och hjälpa dig om du behöver hjälp.
      Tänk på att de här verktygen är sådana som du kan komma att behöva använda om du behöver vara hemma från skolan och få fjärrundervisning.
      Lärarna i Arbetslag år 8Så det andra testet var att se att de kunde hitta Uppgifter i Teams. I uppdraget fanns sedan frågor till verktyg och webbplatser som vi ville att de skulle kunna använda. De skulle skriva in sina svar i tabellen som vi lagt i Teams. Den första frågan i Uppdraget löd: ”Hur många böcker på Inläsningstjänst sida har med ordet ’Utkik’ i sin titel? Räkna inte med studiehandledningar.” Sedan fick de liknande frågor på SLI, NE, UR Play, Quizlet, Skolplattformens Nyheter och Planering och bedömning.

      Här är Uppdraget i sin helhet.

    2. Ta det enkla före det svåra och sänk ambitionerna
      Nu översvämmas vi av olika digitala läromedel som blivit gratis för en tid, men om man inte haft dem innan så blir det svårt för elever och lärare att lära sig dem under stress. Elevernas uppkopplingar eller enheter kanske inte fungerar. De verktyg som vi vanligen använder blir överbelastade och oanvändbara. Teams har gått från 20 miljoner användare i november till 44 miljoner idag. Vi är lärare inte magiker.I  blogginlägget ”Please do a bad job of putting your courses online” så kan vi läsa fler orsaker varför vi inte ska överjobba våra planeringar.
    3. Använd GDPR-checkade läromedel
      Det här är ett utmärkt tillfälle att utforska några olika digitala läromedel eftersom de flesta stora läromedelsförlagen nu ger alla fri tillgång terminen ut. Jag tycker däremot inte man ska känna någon press att göra det, men för oss som är nyfikna på det så är det roligt. Nu kan man i sin egen takt se vilket digitalt läromedel som passar bäst.Dock är det viktigt att man fortfarande följer GDPR och eftersom jag inte har full koll på alla detaljer så tar jag hjälp av Camilla Askebäcks blogginlägg på LR:s webbplats.
    4. Gör det som funkar för dig och dina elever
      Du känner dig själv bäst och vet själv vad du tycker är svårt eller lätt. Det är också du som är expert på dina elever och vad de klarar av. Det är viktigt att du använder digitala verktyg som du redan kan eller som du snabbt kan lära dig.Micke Kring har skrivit en rad tips och också utvärderat några olika digitala verktyg.Anna Kaya har skrivit om hur man gör när man har nyanlända elever som måste undervisas på distans. Här finns ändå så många matnyttiga tips att jag rekommenderar alla att läsa.
    5. Ta hjälp av experterna
      Skolverket har startat en sida med olika råd om hur man bäst undervisar på distans. Det kan ju vara både elever och eller lärare som behöver vara hemma. Skolverkets webbplats heter skolahemma.se och de har även lanserat hashtaggen #skolahemma som lärare uppmanas märka inlägg i sociala medier med om de skriver om detta.Stockholm stad har också skapat en yta i Sharepoint och ett Team där lärare kan få tips och råd om vad som gäller.
      Undervisningsrådet Johan Falk har på sin fritid satt ihop en resursportal för lärare där en mängd olika material finns samlat.
    6. Passa på att undervisa digital kompetens
      Nu är ett utmärkt tillfälle att se till att både vår egen och elevernas digitala kompetens ökar. Den är viktig i alla ämnen. Inte minst i mitt eget favoritämne geografi då nästan alla geografer idag jobbar med GIS. Till vår hjälp har Internetstiftelsen satt ihop ett antal digitala lektioner i olika ämnen för olika åldrar.
    7. Lär som eleverna
      När man är osäker på hur något ska göras så funkar det inte alltid att läsa sig till hur man ska göra. Jag har skrivit förr om hur viktigt det kan vara att se hur någon gör på en film och vilket bra sätt det är att lära sig på. Därför kommer här ett tips på en spellista på YouTube som Johan Klavins har satt samman och delat med sig av.

Jag hoppas att allt går bra och att vi alla kommer ur detta virrvarr lite mer digitalt kompetenta.

20

dec

Så gör du fina julklappar av återvunna plagg

Postad av

48394564_293480184843506_949209071158820864_nSom geografi- och SO-lärare vill man gärna leva som man lär. Det är inte så lätt alla gånger. Därför blev jag väldigt glad över att årets julklapp var det återvunna plagget. Vi i människosläktet måste verkligen dra ned på vår konsumtion och reparera, återanvända och återvinna våra prylar. Nu var jag ändå inte så pigg på att gå och köpa ett plagg på second hand att ge bort i julklapp utan här behövdes det någon bättre idé.

Av en slump ramlade jag över ett tips på Facebook om hur man kunde plastbanta genom fiffiga omslag av tyg och bivax istället för plastfilm.

Det här skulle bli perfekta julklappar för de av familj och vänner som känner starkt för miljön och vill bidra till ett hållbart samhälle. Dessutom kunde jag återvinna några av våra egna plagg hemma.

Mannens slitna skjorta och några andra gamla tyger klipptes med sicksack-sax i olika stora bitar. Sedan täckte vi dem med grovriven bivax och ställde in i ugnen på låg värme (ca 70°C) tills vaxet hade smält. Då fördelade vi bivaxet med hjälp av en degskrapa så att hela tygbiten täcktes men utan att den blev för tjock och otymplig. Instruktion hittade jag på nätet.

Jag sparade ett litet omslag till mig själv som är perfekt att täcka ett glas med ett par äggvitor i eller slå in en halv citron med.
48425602_349397342526431_7287718782938644480_n

Genom att hålla runt glaset med bägge händerna så gör värmen från händerna att den vaxade tygbiten formar sig perfekt och håller äggvitan fräsch. Jag sparade även ett större omslag som jag kan använda till matsäcksmackor på vårens utflykter. Resten blir till årets julklapp.

9

nov

Stödstrukturer för elevers eget skrivande

Postad av

45269581_260324874651983_5027083564395528192_n

Historiska filmer om andra världskriget

Äntligen läser vi Världskrigens tid med våra nior. Den första frågan man får av sina elever i sjuan som SO-lärare brukar vara, ”När ska vi läsa om andra världskriget?”. Nu är det dags. Jag har tidigare skrivit om ett väldigt lyckat arbete om att göra filmanalyser av historiska filmer. Den här gången har eleverna själva fått välja film och de har sett den hemma som läxa. I skolan får de arbeta med att analysera filmens trovärdighet, användbarhet och filmens historiebruk. Det är en uppgift som alla går in i med stort engagemang eftersom de själva valt en film de är intresserade av.

Checklistor på Post-it-lappar

Vissa elever har dock svårt att arbeta självständigt när det är många olika saker att hålla reda på. De kan ha svårt att avgränsa eller så fastnar de i arbetet för att de inte vet vad nästa steg är. Därför har jag i år producerat olika checklistor som ska ge eleverna stöd i arbetet och skrivandet. Självklart har jag skrivit ut dessa listor på Post-it-lappar så att eleverna kan ha dem lätt tillgängliga.

Post it lappar

Nya råd för betyg och betygssättning

Den här bedömningsuppgiften stämmer väl överens med Skolverkets nya råd för betyg och betygssättning. Den utgår från alla fyra övergripande syftena med historieundervisningen, nämligen att:

  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

  • reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och

  • använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Samtidigt kan jag använda flera olika kunskapskrav i min bedömning och ger då eleverna möjlighet att visa sina kunskaper på ett varierat sätt. I den här uppgiften så märker jag att de ofta har lärt sig mer om världskrigets händelser, orsaker och gestalter än om jag bedrivit en annan typ av undervisning. Därför gillar jag att Skolverket betonar att vi ska vara öppna för all den kunskap som eleven visar i en bedömningssituation.

Läraren behöver även vara öppen och lyhörd för att eleverna kan komma att visa annat kunnande än det som läraren har förväntat sig. Vilka delar av ämnets eller kursens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav som aktualiseras i bedömningssituationen beror alltså både på hur läraren har utformat situationen och på vad eleverna visar i den.

s 17 Skolverkets allmänna råd med kommentarer, Betyg och Betygssättning, Skolverket 2018

Olika behov kräver olika lösningar

I mina klasser finns det oftast flera olika handlingsplaner att ta hänsyn till och många elever behöver extra anpassningar. Att skriva checklistor och bryta ned en uppgift så här var en anpassning som jag från början gjorde med en specifik elev i åtanke. Men många anpassningar som jag gör i klassrummet brukar jag erbjuda alla. På så sätt känner sig ingen utpekad och alla får tillgång till de anpassningar som erbjuds. Vi har flera hörselkåpor i varje klassrum vid tyst skrivande. De som vill kan alla lyssna på läroböckerna via Inläsningstjänst. Vi påminner alla elever om vad som ska göras genom att skriva instruktioner på tavlan. Även att använda dessa checklistor erbjuds alla mina elever. Det är också verkligen en bred blandning av elever som vill använda dem. Sedan har inte alla samma nytta av dem såklart.

45598299_713716892347161_5539138962813091840_n

26

okt

Måste alla göra lika i Skolplattformen?

Postad av

ipad-820272_960_720I Stockholms stad införs nu en ny plattform som har mött stor kritik från många olika håll. Förutom att den är rekorddyr så är det många funktioner som inte fungerar eller är påkopplade ännu. Dessutom är det svårt att veta vart man ska vända sig för support eftersom staden har köpt in olika ”moduler” från olika plattformar. Samtidigt som Skolplattformen infördes så kastades alla fungerande verktyg som vi använde åt sidan, innan vi visste om detta fungerade eller ej. Det har inneburit svåra informationsproblem med vårdnadshavare och elever när våra årskursbloggar som var väl inarbetade togs bort. Allt det här har IT-direktören Johanna Engman försökt bemöta i ett hela sex stycken sidor långt öppet brev: Öppet-brev-om-skolplattformen_20181010_2_60026

På kurs för utbildningsansvariga

I dagarna har jag deltagit i en kurs riktad till Utbildningsansvariga för Skolplattformen. Bättre sent än aldrig…  Så istället för att först utbilda ansvariga så låter Utbildningsförvaltningen det gå ca tre månader in på terminen innan vi fick gå denna kurs. Därefter ska vi nu i vår tur utbilda våra kollegor i något som vi alla redan förväntas använda. Ibland känns det lite bakvänt. Frustrationen märks i alla led i kedjan från chefer och ansvariga till lärare, elever och vårdnadshavare. Bara en sån sak som att man förväntas ladda ned åtta appar för att verkligen kunna använda alla funktioner från sin mobila enhet. Suck.

Olika behov kräver olika lösningar

Nu skulle detta inlägg dock inte handla om min egen frustration. För min fasta övertygelse är att skolplattformen kommer att bli riktigt bra när vi kommit över vissa barnsjukdomar. Jag ville istället diskutera frågan om vi alla nu måste göra lika? Skolplattformen erbjuder nämligen oändligt många möjligheter (så känns det i alla fall) att kommunicera, skapa, lagra dokument eller att dela på. Vilket sätt ska vår skola använda? Varför pekar inte Utbildningsförvaltningen med hela handen och säger hur vi ska göra? En viktig anledning till det är såklart att alla skolor är olika och har därmed olika behov.

Mall för planering i grundskolan

I Stockholm stad har Utbildningsförvaltningen lagt in en väldigt tydlig mall för hur en pedagogisk planering kan se ut i verktyget Planering och bedömning (en del av Unikum). Genom att gå in i Skolbanken och söka på ”Planering i grundskolan” så hittar vi lärare den mallen. Vissa delar är såklart övertydligt förklarade men det är bra när man är osäker. Jag vet heller inte vad min kollega kan eller inte kan alla gånger. Bättre då att vara övertydlig.

Skolbanken

Många har blivit lärare för att det är ett fritt och kreativt yrke. Nu kan det kännas som om man vallas in i ett led som alla måste följa. Till viss del är det så om vi vill att skolan ska vara likvärdig. Det är även en fördel om våra pedagogiska planeringar har en liknande struktur så att elever och vårdnadshavare lätt ska kunna förstå dem. Läraren är dock den som leder arbetet i klassrummet och ska självklart sätta sin personliga prägel på både planering och undervisning.

Hur delar man bäst en uppgift i Skolplattformen?

Det finns flera fördelar med att alla gör lika men det finns även nackdelar. Om vi tar tre olika exempel på hur man digitalt kan dela en uppgift till eleverna i skolplattformen (jag har här försökt åskådliggöra det i en tabell).

Sätt att dela

Kan ses av

Möjlighet att organisera

Feedback
1. Office 365
Du delar en uppgift i Office 365 med elevereller låta eleverna dela det dokument de skriver sin uppgift i. Lärare och elev Går ej att samla klassens dokument i mappar på ett smidigt sätt Lätt att ge feedback under tiden som eleven skriver. Går inte att koppla matris.
2. Planering och bedömning
Du lägger uppgiften i PoB Lärare, elev och vårdnadshavare Du får hela gruppens inlämnade uppgifter samlade Svårt att ge feedback under tiden. Summativ bedömning kopplas till matris eller som kommentarer.
3. Teams
Du delar uppgiften i Teams Lärare och elev Du får hela gruppens inlämnade uppgifter samlade Lätt att ge feedback under tiden som eleven skriver. Går att koppla matris.

Struktur krockar med frihet

En fördel med att alla gör lika är att elever och vårdnadshavare då har möjlighet att veta hur man hittar till uppgiften. En nackdel är att lärarens självbestämmande minskar. Det är även så att beroende på typ av uppgift så kan en lärare göra olika från gång till gång.

Önskan att få tydliga direktiv och bra stödstrukturer är givetvis störst när man inte ännu behärskar verktygen eller har den kunskap som behövs. Vartefter som vi lär oss så kommer vi våga pröva olika vägar och förhoppningsvis lära av varandra och de bästa exemplen. Var och en får göra efter sin förmåga. Om vi har det i minnet när vi nu ska lära oss ”alla” funktioner i Skolplattformen så kommer det här gå toppen.

Om bloggen

Porträtt på Åsa Colliander-Celik som står framför en bokhylla.

Hur använder vi lärare digitala verktyg? Måste vi veta mer än våra elever eller är det ok att inte kunna allt? Med den takt som IT-tekniken utvecklas i så är det i stort sett omöjligt att hinna ta in allt nytt.

Men vi är i alla fall några som försöker. Jag testar gärna nya digitala verktyg och försöker hela tiden lära mig mer. Ibland blir det mest att jag nosar på ytan och andra gånger tar jag ett djupt dyk ner. Ibland glömmer jag bort det jag lärt mig och ibland gör jag fel. Om allt detta tänker jag berätta och om hur vi på vår skola försöker få fler att våga pröva.

Jag som skriver här heter
Åsa Colliander Celik och är So-lärare på Mälarhöjdens skola och en av skolans nya förstelärare. Jag har alltid varit intresserad av nya saker och har därför lärt mig en hel del på egen hand inom IT. Numera ingår jag i skolans IKT-grupp och vi möter en blandning av svåra och roliga utmaningar. Av mina ämnen så tycker jag geografi är roligast. Även där jobbar jag med digitala verktyg och handleder några kollegor i ett projekt om GIS. Recenserar även appar på skolappar.nu.

Kontakt: Åsa Colliander Celik

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier